I år har vi bott i vårt hus i sju år. Tiden har gått så himla fort och jag trivs verkligen på den här platsen på jorden. Jag tänkte att vi kan titta tillbaka på hur maj har sett ut på bloggen de senaste sju åren

2009 var vårt första år i huset och besökssiffrorna på bloggen rusade när vi flyttade hit ut. Jag sportade enbart vintageklänningar. Denna fann jag för en guldtia. Jackan till kostade också en guldtia. Vi kunde ingenting om att äga ett hem och både huset och trädgården var i ett himla dåligt skick så vi fick börja om från noll. Men oj vilken energi vi hade. Vi renoverade från tidig morgon till sen kväll.

Bloggen hade pyttesmåbilder och jag började precis kunna fota litegrann. Hela huset fick bli Stockholmsvitt invändigt – för att köpa tapeter var inte ekonomiskt möjligt under den här tiden. Trodde det skulle bli så fint med vitt men den här perioden botade mig för gott tror jag. Det kändes så kallt och sterilt i verkligheten.

Jag var ute och krattade i söt klänning och vidrigt fult midjebälte. (Hallå?!!)

2010 var det några rekordvarma dagar i maj. Det här var dagen efter att jag plussat på stickan och vi kände oss lyckliga och nästan busiga som hade världens bästa hemlighet. Jacob hade köpt en gammal motorcykel som han repade upp och premiärturen gick till grannbyn där vi badade i en sjö, drack Trocadero och åt fruktsallad.

Verkar överhuvudtaget ha varit väldigt härligt väder i maj det året för jag badade massor.

2011  i maj var Bertil fyra månader och bloggens besökssiffror fullkomligt exploderade när jag blev mamma.

Började bli aningens bättre på att fota. Under den här tiden hade jag väldigt mycket tid för pyssel, matlagning och hemmafix och var extremt ambitiös med bloggen. Hade ännu inte startat mitt företag men gick omkring och drömde/mardrömde om detta.

Vit som en snö precis som vanligt i maj.

Maj 2012 var väldigt omtumlande. Jag kämpade med mitt nystartade företag, att lära mig hur business funkade och försökte få rätsida på livet samtidigt som jag var hemma med Bertil.

Gick upp mycket i vikt (även om det kanske inte syns precis här), rörde inget på mig, åt ganska kasst och hade en begynnande liten livskris.

Det var också nu vi på riktigt började lära känna Albin och Ulrika och göra saker ihop. Vi turades om att passa våra jämnåriga barn och arbetsbytte på en rad olika sätt. Bland annat hjälpte de oss att trava all ved. Här någonstans fann Jacob och Albin varandra och första tankarna på odlingen föddes

2013 hade Jacob pausat sin sjukgymnastutbildning och läste till yogalärare och var borta i Stockholm var och varannan helg. Jag hängde mycket hemma själv med Bertil och lekte på gården. Minns det som en solig och härlig maj. Företaget började komma igång ordentligt. Hej, liksom det här var ju kul!

Det här året renoverade vi ingenting vill jag minnas. Var fruktansvärt renoveringstrött. Jag gick däremot och drömde om alla jag ville ändra på.

Bertil började bli större och roligare att hänga med. Ligga i tältet och läsa sagor var favoritgrejen i maj. Jag började träna stenhårt den här tiden och byggde upp min kropp då jag ville bli gravid till hösten och vara stark och i form då.

2014 i maj började badrumsrenovering och omgörning av nedervåningen bli klar. Jag blev nykär i vårt hus när vi fick den nya planlösningen, linoljesåpade golv och mönstrade tapeter. Och ett badkar! Det var himmelriket. Dock var jag ganska stressad av allt renoverande och alla beslut eftersom jag blir väldigt velig av att vara med barn.

Äntligen skaffade vi också höns. Nu kändes det här lantlivet allt mer rätt och riktigt. Jacob och Albin hade kickat igång sitt första år som jordbrukare och maj månad var intensiv.

Jag hade Folke i magen, fruktansvärda foglossningar men var på det hela rätt så nöjd och glad för Jacob skulle strax ta sin sjukgymnastexamen och vi skulle äntligen slippa ifrån det jobbiga pendlandet och de långa, oflexibla dagarna.

2015 i maj monterade vi vårt nya växthus. Det kändes helt enormt stort och plötsligt var jordbrukslivet På Riktigt!

Jag var ganska trött och less förra maj. Folke började bli större och mer krävande samtidigt som jag började trappa upp på jobbfronten – en riktigt dålig kombination.

Jag gick och längtade väldigt mycket efter semester den här tiden för ett år sedan. För jag tänkte att det skulle ordna till det där med tröttheten och håglösheten. Men tji fick jag för förra sommaren blev ju riktigt kass på den fronten. Jag blev inte piggare utan snarare  mer uttröttande än jag någonsin kunnat föreställa mig.

Och den här maj, 2016 – håller jag på att återhämta mig från utmattningsdepression och försöker hitta strategier för att göra sommaren fin och härlig och riktigt återhämtande. Det går framåt, men i sakta mak. Jag hoppas att jag maj 2017 är mig själv igen och mår bättre än jag gjort denna vår. Det får bli mitt långsiktiga mål!