Att våga hoppa

Det bästa beslut vi fattat för vår familj det här året var att Jacob slutade sin anställning som sjukgymnast för att satsa på sitt eget företag. Det ger vår familj en sådan frihet att vi båda är våra egna. Helt och hållet kan styra vår tid.

Dels är ju Jacob bonde och driver jordbruket Marstorps Mat tillsammans med Albin (de har förresten en podcast om odling, självförsörjande och en aning filosofi – lyssna här vettja!). Men sedan är han ju yogalärare också och driver Yogawithjacob. Han coachar bland annat världens bästa bergslöpare Emelie Forsberg och hjälper henne tillbaka till världstoppen efter att en skada. Och så jobbar han ju med privata elever och onlinecoachning. (Han har förresten en yogaklass online nästa söndag – anmäler sig gör man här).

Jag hör ganska ofta att folk vill flytta till landsbygden men inte vågar för att de inte har något jobb dit de flyttar. De hade inte vi heller egentligen. Men när vi hamnade här så skapade vi våra jobb. Både jag och Jacob startade egna företag och flera av de vänner och bekanta som flyttat till den här byn har också startat företag. Och de flyttade först. Sedan upptäckte de vad de skulle jobba med.  Bland annat byggnadsvård, försäljning av hälsokost, husmäklare, webbdesign och jordbruk.

Jag tänker att man kanske ska våga ta chansen att flytta ut på landsbygden även fast man inte vet exakt vad man ska jobba med? Det visar sig väl med tiden vad man ska göra.  Och det är snudd på omöjligt att nätverka, hitta arbetstillfällen och bygga upp sitt liv på en plats man inte bor på. Liksom i förväg.

Våga hoppa, det får bli mitt råd!

Sju år av maj

I år har vi bott i vårt hus i sju år. Tiden har gått så himla fort och jag trivs verkligen på den här platsen på jorden. Jag tänkte att vi kan titta tillbaka på hur maj har sett ut på bloggen de senaste sju åren

2009 var vårt första år i huset och besökssiffrorna på bloggen rusade när vi flyttade hit ut. Jag sportade enbart vintageklänningar. Denna fann jag för en guldtia. Jackan till kostade också en guldtia. Vi kunde ingenting om att äga ett hem och både huset och trädgården var i ett himla dåligt skick så vi fick börja om från noll. Men oj vilken energi vi hade. Vi renoverade från tidig morgon till sen kväll.

Bloggen hade pyttesmåbilder och jag började precis kunna fota litegrann. Hela huset fick bli Stockholmsvitt invändigt – för att köpa tapeter var inte ekonomiskt möjligt under den här tiden. Trodde det skulle bli så fint med vitt men den här perioden botade mig för gott tror jag. Det kändes så kallt och sterilt i verkligheten.

Jag var ute och krattade i söt klänning och vidrigt fult midjebälte. (Hallå?!!)

2010 var det några rekordvarma dagar i maj. Det här var dagen efter att jag plussat på stickan och vi kände oss lyckliga och nästan busiga som hade världens bästa hemlighet. Jacob hade köpt en gammal motorcykel som han repade upp och premiärturen gick till grannbyn där vi badade i en sjö, drack Trocadero och åt fruktsallad.

Verkar överhuvudtaget ha varit väldigt härligt väder i maj det året för jag badade massor.

2011  i maj var Bertil fyra månader och bloggens besökssiffror fullkomligt exploderade när jag blev mamma.

Började bli aningens bättre på att fota. Under den här tiden hade jag väldigt mycket tid för pyssel, matlagning och hemmafix och var extremt ambitiös med bloggen. Hade ännu inte startat mitt företag men gick omkring och drömde/mardrömde om detta.

Vit som en snö precis som vanligt i maj.

Maj 2012 var väldigt omtumlande. Jag kämpade med mitt nystartade företag, att lära mig hur business funkade och försökte få rätsida på livet samtidigt som jag var hemma med Bertil.

Gick upp mycket i vikt (även om det kanske inte syns precis här), rörde inget på mig, åt ganska kasst och hade en begynnande liten livskris.

Det var också nu vi på riktigt började lära känna Albin och Ulrika och göra saker ihop. Vi turades om att passa våra jämnåriga barn och arbetsbytte på en rad olika sätt. Bland annat hjälpte de oss att trava all ved. Här någonstans fann Jacob och Albin varandra och första tankarna på odlingen föddes

2013 hade Jacob pausat sin sjukgymnastutbildning och läste till yogalärare och var borta i Stockholm var och varannan helg. Jag hängde mycket hemma själv med Bertil och lekte på gården. Minns det som en solig och härlig maj. Företaget började komma igång ordentligt. Hej, liksom det här var ju kul!

Det här året renoverade vi ingenting vill jag minnas. Var fruktansvärt renoveringstrött. Jag gick däremot och drömde om alla jag ville ändra på.

Bertil började bli större och roligare att hänga med. Ligga i tältet och läsa sagor var favoritgrejen i maj. Jag började träna stenhårt den här tiden och byggde upp min kropp då jag ville bli gravid till hösten och vara stark och i form då.

2014 i maj började badrumsrenovering och omgörning av nedervåningen bli klar. Jag blev nykär i vårt hus när vi fick den nya planlösningen, linoljesåpade golv och mönstrade tapeter. Och ett badkar! Det var himmelriket. Dock var jag ganska stressad av allt renoverande och alla beslut eftersom jag blir väldigt velig av att vara med barn.

Äntligen skaffade vi också höns. Nu kändes det här lantlivet allt mer rätt och riktigt. Jacob och Albin hade kickat igång sitt första år som jordbrukare och maj månad var intensiv.

Jag hade Folke i magen, fruktansvärda foglossningar men var på det hela rätt så nöjd och glad för Jacob skulle strax ta sin sjukgymnastexamen och vi skulle äntligen slippa ifrån det jobbiga pendlandet och de långa, oflexibla dagarna.

2015 i maj monterade vi vårt nya växthus. Det kändes helt enormt stort och plötsligt var jordbrukslivet På Riktigt!

Jag var ganska trött och less förra maj. Folke började bli större och mer krävande samtidigt som jag började trappa upp på jobbfronten – en riktigt dålig kombination.

Jag gick och längtade väldigt mycket efter semester den här tiden för ett år sedan. För jag tänkte att det skulle ordna till det där med tröttheten och håglösheten. Men tji fick jag för förra sommaren blev ju riktigt kass på den fronten. Jag blev inte piggare utan snarare  mer uttröttande än jag någonsin kunnat föreställa mig.

Och den här maj, 2016 – håller jag på att återhämta mig från utmattningsdepression och försöker hitta strategier för att göra sommaren fin och härlig och riktigt återhämtande. Det går framåt, men i sakta mak. Jag hoppas att jag maj 2017 är mig själv igen och mår bättre än jag gjort denna vår. Det får bli mitt långsiktiga mål!

Bromsa upp

Efter att barnen somnat vid sju drog jag på mig stövlarna och gick ut i trädgården. Så fridfullt! Nedanför vårt hus rinner vatten och det finns ett litet träsk där det häckar massor av fåglar den här tiden på året. Fågelsången fullkomligt golvar en. Och på åkern brukar majestätiska tranor stå och äta. Så stora att jag ofta förväxlar dem med rådjur på långt håll.

Plantera frosttåliga pensel och förgätmigej

Jag vågar inte plantera ut så mycket innan järnnätterna är förbi. Några penséer i olika färger får räcka för nu, och förstås förgätmigej.

Jag har tagit ut mig med alldeles för mycket jobb den här veckan. Ja, de senaste tre veckorna faktiskt. Det är lätt hänt när man börjar komma tillbaka från en utmattningsdepression. Man blir så glad över att ha energi att man överanvänder den. Men nu får helgen bli lugnare. Jag ska träffa kompisar och köpa blommor till min nya perennrabatt – men i övrigt ska jag mest ta det lugnt.

Efter solsken kommer regn

Något man kanske inte tänker på om man bor i en landsända där det kan regna alla månader på året – är hur mycket en norrlänning kan längta efter regn! Längta ihjäl sig nästan. Efter snö, snö och snö kommer plötsligt vårregnet här uppe. Och det är precis lika hög mysighetsfaktor som när första snön faller.

Jag skyndar mig att tända alla lampor, ta på mig tjocksockar och drar koftan tätare om mig.

Jag känner mig glad när jag tänker på alla regniga dagar då jag ska stå vid bänken och baka, eller sitta på kökssoffan och dricka te och lyssna på smatter mot plåttaket. Jag ÄLSKAR regniga vår och sommardagar!

Hemmablind

Utsikt från gården

Man blir hemmablind ibland. Slutar se det som är fint. Stirrar på allt man är missnöjd med och som är halvfärdigt. Speciellt när man lever i ett renoveringskaos. Det gör vi nu igen. Vi byter tak. Vårt gamla tak som det regnar in från ska bytas mot ett grönt plåttak. Och det kommer bli så fint. Men förutom att gården ser ut som ett skrotupplag har vi fått tömma vindsförrådet som nu istället står i trapphuset och på mitt kontor. Jag körde bort åtta flyttkartonger med skänk och slänges igår.

Därför var det så fint när jag i måndags fick besök från ett filmteam från Malmö som skulle spela in en reklamfilm med mig. Och få höra dem säga att det är tyst, fridfullt och fint här. Där jag själv mest ser sågspån, halvfärdiga projekt och damm.  En av de supertrevliga människor som besökte mig var inte bara reklamare – utan också bloggare, nämligen En lång blondin som bloggar på Lovely Life! Älskar att träffa andra bloggare och utbyta erfarenheter.  Läs mer om vårt möte här vetta!

Veckans insta

Här kommer lite bilder från senaste tidens instagramuppdateringar. Följ mig på underbaraclaras vetta!

1. Älskar den här fina gamla nallen som jag själv hade som liten och som en äldre släkting hade innan mig. Passar till 40/50-talskänslan i barnkammaren dessutom. 2. Det är så lätt att stiga upp den här årstiden när matrummet badar i sol halv sju på morgonen. 3.Häromveckan var jag i Stockholm över dagen och träffade nya samarbetspartners – däribland Expressens redaktion. Väldigt roligt! 4. Jag och Annakarin besökte också Vasa och pratade för rekordpublik om digitalt entreprenörskap. Bra publik och mysig stad- dit måste jag snart återvända. 5. 30års presenterna fortsätter att ramla in. Då kan man festa loss med chokladpraliner till frukost minsann. 6. Eller ännu hellre – gräddtårta från dagen innan. 7. Är väldigt förtjust i vårt ljusa, härliga trapphus och byrån som pryder sin plats. Funderar dock på om den här väggen ska få en tapet så småningom? 8. Fantastiska färger i skymningsljus. 9. På min födelsedag hade tre av mina närmsta vänner samlats för en överraskningslunch för mig. Komplett med bubbel och ballongsläpp från kulturhusets tak i Umeå. Kände mig så himla firad <3

Hitta kepsen!

Och så kommer värmen och jag hittar inte vårskorna, shortsen, kepsarna och de tunna jackorna. Och Jakob letar igenom nedervåningen och jag irrar runt på vinden och rotar igenom diverse lådor i panik. Samma visa varje år.

Jag vet inte riktigt hur man ska organisera upp sitt hem för att få det friktionsfritt och bra? Speciellt barnkläderna är ett gissel, de växer ju hela tiden ur grejerna, hälften har man lånat ut till någon småkusin och varannan strumpa är kvarglömd på dagis…

Kycklingarna är här

Jag har ju glömt att berätta att vi har fått kycklingar. Fyra dunbollar kläcktes förra veckan. Fruktansvärt söta såklart!

Nu bor de i en bur i källaren i väntan på att växa på sig och kunna flytta ihop med den stora flocken. Det lär dröja – Australorpar är enormt stora och man vill inte riskera att de skadar dessa pyttisar. Vi hade hoppats på många fler kycklingar dock  (vi behöver många hönor eftersom vi numera säljer ägg) och vi hade lagt massor av ägg i kläckaren. Men tyvärr blev det bara fyra den här gången.  Alltid något.

Jag la upp en liten film på kycklingarna på min instagram Underbaraclaras, om ni vill se.

Gammaldags trädgårdsmöbler

Gammaldags trädgårdsmöbler

Jag är så otroligt nöjd med den grupp gammaldags utemöbler jag köpte förra sommaren. Fabrikatet är Brafab och EM-möbler i Umeå tog hem dem åt mig även fast de inte hade just detta möblemang i sortimentet. Jag köpte den obehandlad eftersom jag ville måla den själv. I kromoxidgrön linoljefärg från Ottossons.

Gammaldags trädgårdsmöbel målad med kromoxidgrön linoljefärg

Funkar nog bäst som fikabord – när man äter middag och är ett par stycken blir det säkert lite trångt kring bordet.

Gammaldags trädgårdsmöbler målad med kromoxidgrön linoljefärg

Jag målade tre varv med linoljefärgen för att det skulle bli täckande. Det fina med linoljefärg är att den inte flagnar av utan snarare nöts ner. Så även när möblerna börjar bli slitna är de väldigt vackra och patinerade och lätta att måla över med ett nytt lager färg. Ingen slipning behövs.

Idag är här lika varmt och fint här som i resten av Sverige, men jag ligger mest inne och vilar för jag har blivit sjuk. Det slog till plötsligt igår, med feber och frossa. Och nu måste jag skynda att kurera mig för imorgon stundar inspelning här hemma och då måste jag vara på topp.

Kliande vår

Våren är en brytningstid. Vacker och fruktansvärt jobbig. Det liksom kliar i mig av rädsla att gå miste. Nu går det så snabbt. Jag längtar så mycket. Vill återuppleva allt jag upplevde som liten. Till mormors hus. En tur med båten. Till farmors hus, tidigt om våren. Till att sitta mot en husvägg och prata strunt, ligga på en tuva ljung i skogen, hälsa på min syster och ta ett första dopp i abbortjärn.

Med våren är det lite som med additionssjukan. Jag minns tjugofem vårar och varje vår vill jag klämma in allt det där fantastiska jag sammantaget gjort på 25 års vårar. Annars känns det som att jag går miste om våren. Det är förstås helt irrationellt. Och jag försöker påminna mig om att det är omöjligt. Att det som har varit har varit – och nu får jag vara glad för det som är.

Fredag, fredag

Dansk svenska gårdshunden Melker

Helgen kom så lägligt. Har gjort lite för mycket jobb denna vecka – och även fast gårdagen var lat i överkant så kände jag mig fruktansvärt trött när fredagseftermiddagen gjorde sitt intåg. Melker var också trött. Han är en sådan lathund.

Romerska ringar

Romerska ringarna som alla utom jag ständigt hänger i.  Ettåringen klänger sig fast och drar upp benen, femåringen hänger i knävecken och Jakob gör one arm pull ups.

Blommig tapet Vera från Sandbergs tapet. Fotogenlampa

Finn ett fel.

Snittblommor, rosor och nejlikor

Buketterna jag fick när jag fyllde år för några veckor sedan har börjat vissna undan. Men några tappra blommor står fortfarande och pryder sin plats.

Sandbergs tapet Vera, Mårbackapelargon

Ockra, senapsgult och blått. Det är min bästa färgkombination.

Plättlätta småplättar

Recept på godaste småplättarna

Plättar är vår bästa snabbmat när vi inte orkar göra annat! Småplättar är av någon anledning alltid godast och detta recept funkar riktigt bra. Tricket när man steker i en liten plättlagg är att smälta generöst med smör i smeten och använda en bordskniv istället för stekspade för att kunna vända på plättarna.

Recept på de godaste småplättarna

En rejäl trave med lite sylt smakar underbart. Sist var sylten slut så vi fick ta lite aprikosmarmelad och det var riktigt smarrigt faktiskt! Mitt godaste plättrecept är detta, jag har för mig att jag fann det i Vår kokbok.

Du behöver:

2 ägg

6 dl mjölk

2 1/2 dl vetemjöl

1/2 tsk salt

2 msk smör

Så här gör du plättarna:

Knäck äggen och vispa med hälften av mjölken. Rör ner vetemjölet och tillsätt sedan resten av mjölken tillsammans med saltet. Smält smöret i plättlaggen och häll ner i smeten.

Häll lite smet i plättlaggens hål och stek på medeltemperatur någon minut innan du vänder.

Ler och Långhalm

Ja, så är de. Som ler och långhalm. Folke vill göra allting som Bertil gör – och tycker att han är världens ljus och epicentrum. Bertil är en alldeles för snäll storebror som ger bort två av sina fem lördagsgodisar för att lillebror skriker avundsjukt. Så fint med syskon ändå – och jag ser mig själv och min syster väldigt mycket i mina barns relation

Femåringen har fått sina första glasögon och jag fick en liten Woody Allen, eller kanske snarare en Harry Potter. Så fin!

Maj månads alla helger kommer som ständiga överraskningar för mig denna vår – Jaha, är det en röd dag idag också? Är förskolan stängd?

Jag tog pojkarna med mig och åkte till pappa i stan så att Jakob kunde arbeta ostört med jordbruket. Det är så fint att vara hos min pappa. Barnen har lekt på gräsmattan hela dagen, halvnakna och skitiga. Jag har legat i hammocken och blivit serverad massa mat och glass. Bra högtid. Imorgon jobbar jag igen. Inga klämdagar i onödan inte.

Ny energi

Jag är så tacksam till de ljusa kvällar som nu kommer. Min ork har varit dålig under lång tid – men solljuset som letar sig in i köket på kvällen lockar mig till att hitta på saker. Baka bröd, sortera papper, sy nya gardiner. Gå en promenad runt byn istället för att gå och lägga mig med en film

Och Melker som helst bara ligger inne och trynar under vinterhalvåret – är lika glad som jag för att han äntligen får gå långpromenader i skogen igen.

Tycker så mycket om gamla fotografier och hittade denna tavla på en antikaffär för ett tag sedan. Nu hänger den i köket och jag fantiserar om personerna på bilderna. Vilka de är och vad de gjorde sedan.

Nu stundar ännu en arbetsdag med två “sjuka” barn som är hemma från förskolan men egentligen har alldeles för mycket energi och mest springer runt och ställer till rackartyg. Folke är solskenet själv och har börjat prata så mycket. Mamma dricker varmt te. Pappa åker bilen stan. Älskar den här språkliga utvecklingsfasen när man blir överraskad varje dag över allt nytt de lär sig och kan.

Ridån

Hela vintern har jag varit på loppisjakt efter fina gamla gardinstänger. Tycker att det är svårt att hitta nya som är riktigt fina och tidstypiska – och märkligt nog är det också rätt svårt att få tag i på second hand. Men nu har jag funnit till alla fönster i hela huset samt några extra till dörröppningarna där jag vill ha draperi.

Älskar dessa fina gamla stänger med sina smarta, enkla fästen och fina gardinringar.

Förutom ett helt gäng trästänger har jag också hittat några extra fina i mässing. Återstår att se vilket rum de ska få pryda.

I matrummet agerar ett spetslakan draperi – men ett sammetstraperi eller ett möbeltyg med lite tyngd i fungerar också som en ljuddämpare mellan rummen. Dessutom stänger de ute drag! För att minska kylan från ytterdörren har vi vintertid ett rejält ylledraperi som vi drar för på insidan. Ett smart sätt att minimera värmeläckaget från huset.

Vackra fönster med sammetsgardiner