Har läst kommentarerna till lördagens Expressenkrönika om att lantisar har mer koll på omvärlden. Och från min förra Expressenkrönika som handlar om att Sveriges koloni heter norrland. Och så har jag läst bortemot 300 mail som jag fått från läsare. Det har aldrig hänt mig någonsin förut. Att människor varit så engagerade och blivit så berörda av något jag skrivit att de överöst mig med sådan respons. Mailen jag fått har till 98 procent varit lyckliga utrop över att någon äntligen pratar om och lyfter snedfördelningen i resurser mellan landsbygd och stad.
Men när jag läser vissa kommentarer tänker jag att en del stadsbor blir litegrann som vita kränkta män när man pratar feminism. Inte alla stadsbor heter det. Dra inte alla stadsbor över en kam! Tänk på alla problem som vi stadsbor har då med bostadsbrist etc. Eller så tycker man att jag tjatar om detta ämne. Att bli beskylld för tjat är någonting jag är väldigt van vid från alla feministiska debatter jag tagit under åren.
Och precis som jag säger till vita kränkta män som gastar inte alla män så fort vi pratar mäns förtryck av kvinnor säger jag till de som nu gastar och är kränkta: man måste kunna prata om strukturer. Och generalisera. För att belysa problem. Men den som tillhör normen inte är van att bli generaliserad kring, så den blir extra förbannad när så sker. Och precis som jag blir irriterad på män som använder vartenda samtal om våld mot kvinnor för att tala om att män blir minsann också misshandlade säger jag. Fine. Det är sant. Men starta en debatt om det då. Kapa inte den här debatten genom att försöka dribbla bort bollen och byta ämne.
Ifall du använder en krönika om utmaningarna kring att bo på landet för att istället skifta fokus och belysa utmaningarna med att bo i en stad. Då kör du bara över lantisarna. Lyssna på den oerhörda ilska många lantisar känner över att betala samma skatt som alla andra medborgare men bara få en bråkdel av all samhällsservice. Lyssna på ilskan från de som bor i kommuner som idag är Sveriges fattigaste men som skulle vara Sveriges rikaste kommuner ifall vi utformat vårt skattesystem lite mer som i Norge eller Kanada. Där skatter på vattenkraft, vindkraft, mineralutvinning och skog i större utsträckning går till berörda bygder istället för som idag – till staten. Lyssna på ilskan från de människor som ofta beskrivs som bekväma och lata i samhällsdebatten såväl som populärkulturen – när de i själva verket sliter som djur för att de aktivt motarbetas från en allt mer centraliserad stat.
True story: Det hände under lördagen på Bokmässan i Göteborg att andra lantisar kom fram och kramade om mig (och några till och med grät!) för att någon för en gångs skull belyste denna fråga. För att de som lantisar blev framlyfta som någonting bra istället för ett stort besvär. Jag är själv förvånad över att texterna fått ett sådant gensvar men det bevisar väl bara att det behövs hundra sådana här krönikor till och en smärre folkrörelse. Så kanske det blir någon ändring någon gång.
85 svar
oj, jag vet ju förstås inte för jag kan ju inte läsa din mail o har inte koll på alla kommentarer du fått..men jag är helt med på att man måste generalisera…men tycker du gör det på ett fult sätt..tycker du raljerar om stadsbor på ett otrevligt sätt. jag bor inte ens i stan – mer utanför en stad och är uppväxt på landet..
Men Clara, jag har själv vuxit upp på landet (visserligen i sörmland vilket är betydligt mer tätbefolkat än norrland) och flyttat in till storstaden, och problemet är hur du beskriver saker. Det är som att det du vill göra är att skriva en clickbait, och det är oerhört tråkigt. För det är inte bara bostadssituationen som skiljer storstaden och landsbygden. Det är sådant som att kunna ge barn ett ”riktigt” sommarlov utan att behöva åka bort, de sommrar dina barn får automatiskt betalar föräldrar i städerna läger för att deras barn ska få. För min del fanns det så mycket mer möjlighet att hålla på med min hobby i form av hästar både med egna och möjligheten att rida andras gratis, möjlighet att bo närmare arbete och skola, så länge du inte verkligen vill bo i ett hus på landet. Som en person uttryckte det, 1 h pendling i Stockholm motsvarar 15 min i Eskilstuna.
Om du funderar på nedlagda skattepengar på mängd samhällservice/person tror jag inte skillnaden mellan storstäder och landet är speciellt stor. Rika kommuner runt om i landet är bittre över att de betalar så kallad ”Robin Hood”-skatt som går till fattiga kommuner runt om i landet. Dessutom är norrland fortfarande inte kolonialiserat, utan exploaterat, Sapmi är däremot kolonialiserat. Att kalla norrland för kolonialiserat är att visa på en brist i språklig kunskap som inte anstår någon som lever på sitt skrivande och jag hoppas innerligt att det bara var en språklig vurpa.
Jag förstår inte alls vad du menar, Milla?
Borde Clara betala för sina barns sommarlov? Får man rida gratis på landet? Var är det närmare till jobbet? Menar du att Eskilstuna är landsbygd? Jag fattar faktiskt inte alls…
Men en sak tycker jag du ska fundera lite över, varför tror du vissa kommuner är rika och vissa fattiga? Vad tror du skulle hända om de norra länen faktiskt fick betalt för de resurser som flödar söderut? Jag är så oerhört less på att bli sedd som tärande när det i praktiken är precis tvärt om!
Det jag menar är att Clara klagar på storstadsbor och hur bortglömd lansbygden är utan att fundera på hur mycket högre livskvalitet landet ger henne, som gör att hon har lägre totala omkostnader, det är ett val, och inget hon ska betala extra för men, däremot ha i åtanke.
Gällande hästar, ja, jag red gratis på andras hästar på landsbygden om folk behövde extra hjälp så var de bara glada om någon kunde hjälpa till, för att få likvärdig tillgång till en häst i Stockholm skulle jag få lägga ut 2000 kr/månad, sedan kostade min egen häst kanske 1/4 – 1/3 per månad jämfört med vad det kostar att hålla häst i storstan.
Rika kommuner ger inte bara pengar till avfolkningsbygder i norrland, utan även pengar till problemkommuner med hög arbetslöshet, och många sjukskrivna/förtidspensionerade i storstadsområdena. Om några borde få mer extra bidrag så är det snarare problemkommunerna nära storstan och inte norrland, då det är där vi har de verkliga problemen idag, men tonåringar utan gymnasiebehörighet, våld och skadegörelse.
Jag anser att du inte kontrollerar fakta Milla. Vi får alla välja vilka media vi väljer att läsa och vilka berättelser vi tror på. Vinklingarna görs utifrån vem du vill sälja nyheten till. Tonåringar utan gymnasiebehörighet finns i landets samtliga kommuner, men enligt senaste statistiken var flera av de kommuner som låg i topp från norrbottens inland… Jag bodde tidigare i Arjeplogs kommun (idag i Uppsala och har en grym samhällsservice jämfört med då, till lägre skattesats och närhet till mycket). Arjeplog betalade betydligt mer pengar till stockholmskommuner än vi fick tillbaka. Vårt kommunalråd hade kontakt med SKL:s ordförande och hon ville inte tro på siffrorna före de var kollade. Hon ville inte ens tro på siffrorna när de var kollade 🙂 Du kan också läsa om hur små inlandskommuner betalar betydligt mer än kranskommuner till storstäderna för barnomsorg, äldreomsorg, skola mm. Läs gärna nedanstående artiklar och ta en funderare. Som sagt – vi väljer alla vilka berättelser vi vill tro på.
http://www.dagensarena.se/innehall/utjamningssystem-gynnar-rika-stockholmskommuner/
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/den-oraettvisa-utjaemningen-2395
http://lidingosidan.se/politik/38-miljoner-skattekronor-extra-for-lidingo/
Ok, man ska alltså vara tyst och tacksam för att man bor i Norrland? Jag vet inte, men jag tycker jag känner igen den här argumentationen nån stans ifrån…
Men vet du vad, jag är så fruktansvärt less på att alltid behöva stå upp för, och försvara, den del av landet där jag bor. Att Norrland anses ”fattigt” beror till allra största del på en snedvriden fördelningspolitik. Jag är less på det argumentet också, men titta på Norge och se vilket fiffigt system de har.
Att det är högre livskvalitet på landsbygden har väl ingenting med storstaden att göra? Nu tycker jag att du jämför äpplen och päron. Dessutom är det ju en högst subjektiv åsikt.
Personligen har jag gjort ett aktivt val och bosatt mig i vad som många skulle kalla glesbyggd. Och jag kan inte förstå varför inte alla vill bo så här, flera gånger om dagen måste jag nypa mig i armen för att förstå att det är verklighet. Jag bor i paradiset, med djur och natur inpå knuten. Samtidigt är jag högutbildad, har ett välbetalt jobb och en pendling som i tid kan jämföras med vilken storstadsbo som helst. Men jag är också LIVRÄDD, för en så kallad braindrain. Jag ser tydliga tendenser på att kvalificerade arbeten av nån jäkla obegriplig anledning koncentreras till storstadsregionerna. Och det gör mig förbannad! Alla kan inte, och vill inte, bo i storstäderna. Likväl som det satsas enorma belopp på byggnationer i städer, för att skapa möjlighet för människor att leva där, borde det vara lika naturligt att satsa samma belopp på arbetstillfällen i andra delar av Sverige. För att skapa möjlighet för människor att leva här. Varför är era bekymmer viktigare än våra?
Tankevurpan är helt på din sida. Jag säger som Harry Rantakyrö. Pajalas kommunalråd: ”Om vi satte en mur runt Stockholm var skulle klösmärkena vara efter några veckor, på insidan eller utsidan?”
Stadsbor tycks inte förstå att stadens förutsättning är en landsbygd som försörjer den med precis allt. Staden växte fram under medeltiden som en handelsplats och borg i händelse av krig. I staden fanns ingen större försörjningsförmåga utan den kom att samlas till staden genom handelsmonopol, skråväsende och kungligheter/myndigheter. Resurserna har alltid tagits från annat håll. Skulle staden betalat rättvist hade den aldrig blivit stad.
Om Jokkmokk fick betalt för att denna enda lilla kommun ensam står för 25% av landets elförsörjning hade det varit en rik kommun. Det är den inte idag eftersom allt går till satetn, till Stockholm med andra ord. Dessutom, den skatt du kallar ”Robin Hood”-skatt kallas i Malmfälten och andra rika kommuner i norr för tunnelbane -skatt för den gick till att bygga bl.a Stockholms tunnelbana. Det finns nämligen fattiga kommuner även kring Stockholm for your information. Själva får vi hålla oss med egen bil eftersom det finns byar dit inga bussar går.
Att städerna har problem, är precis som Clara säger-en helt annan fråga som debatteras ständigt. Fortsätt så-men lägg av att man-splaina bort landsbygdsproblemen. Eller försöker du göra om Monty Python-sketchen om vem som hade den värsta och fattigaste barndomen?
Koloniseringen av Norrland (inte bara Sápmi/Lappland/Finnmark), hela Norrland räknades som koloni bevarat i citat av Axel Oxenstierna ”I Norrland hafva vi ett Indien!” är inte fel uttryck. Du lyssnar för mycket på Sofia Jannok som inte alltid tar upp hela bilden. Hon är fantastisk på många sätt, men tar inte upp hela problematiken . Och det ska hon inte göra. Precis som Clara inte måste ta upp allt från klimatförändringen till kriget i Syrien i varje krönika. Man kan diskutera fler än ett problem åt gången.
Vill du veta mer om Norrlands kolonisering steppa in på närmsta bibliotek, som ligger nära för dig, långt bort för många på landsbygden och läs detta: http://fof.se/textruta/sveriges-Indien.
Lantis-krönikan är den bästa och mest right-on-point-krönikan jag läst på väldigt länge! Bor själv i en mellanstor stad och har inga problem med samhällsservicen, men förstår mycket väl att om man bor i en mindre stad än denna, by, landsbygd etc så måste det vara otroligt svårt att få allting att fungera. Jag har aldrig funderat på att jag faktiskt vet så mycket om ”nyheter” från Stockholm, utan mest avfärdat stockholmare som ignoranta om omvärlden (otrolig generalisering, jag vet) när man möter otrolig okunskap om Sveriges geografi, eller förvåning över utbud av olika slag. Det har aldrig slagit mig att det är ett strukturellt problem. Tack för din krönika och att du väckte mig.
Ja, heja dig och fortsätt höja rösten för lantisarna! Själv är jag inte lantis, och har aldrig varit (blir alltmer sugen på att bli dock!), men jag håller med dig. De driftigaste, kunnigaste och mest miljöinspirerande människor jag känner är lantisar. Visst kör de bil, men som du säger, de konsumerar mindre. Och är det bara jag, eller stämmer det att lantisar också flyger mindre? Så verkar det vara i min umgängeskrets i alla fall. Färre utlandsresor, mer vård av närbygden. En bra ekvation. Om fler skulle bli lantisar skulle ju dessutom ”den akuta bostadsbristen” bli ett mycket mindre problem. 🙂
Så sant! Bostadsbristen löses om folk orkar flytta utanför tullarna. Mne är man hellre arbetslös och bidragstagare i storstadsområdena än att slita på som man måste på landsbygden då har man valt det. Vi kunde sluta diskutera bostadsbristen också i så fall.
Men det tycker jag inte vi ska göra. Jag tror varje hjärna kan ta itu med fler än ett problem åt gången. Varje samhällsdebatt klarar också att diskutera både utsugningen av landsbygden, koloniseringen av Norrland (inte bara Sápmi, hela Norrland räknades som koloni bevarat i citat av Axel Oxenstierna ”I Norrland hafva vi ett Indien!” (det var inte alls uppfunnet av Clara) OCH bostadsbristen. Som för den delen är besvärlig även i Norrland.
Tack!
Mycket bra skrivet.
Mycket bra krönikor!
Har tänkt mycket på detta den senaste tiden. Om okunskap som frodas, i framför allt den största staden, om hur resten av Sverige har det och då framför allt den del som ligger norr om Dalälven. Det bekymrar mig mycket eftersom det tar sig uttryck i önskan om kortsiktiga politiska lösningar, där man inte tänkt igenom vad resultatet kan bli.
Jag kommer från Harads, alltså 9 mil från Jokkmokk, dom har lagt ner högstadiet så barnen måste pendla 5 mil (enkel väg) alltså 10 mil om dagen för att gå i skolan. Dom har lagt ner vårdcentralen så min farfar som bor i skogen måste pendla 8 mil (enkel väg) alltså 14 mil för blodprov, dom tar och tar och tar, skär ner och tar. Vi kämpar men ingen bryr sig precis så känns de. Vi bryr oss om landsbygden. jovisst därför dom ska höja elen så vi inte har råd att by på landsbygden i norrland där de kan bli uppåt -40. Så snälla sluta gnälla att vi gnäller.
På pricken Clara!
Tycker också att det är fascinerande att flera som kommenterar lite stött verkar blanda ihop behovet att som ung bryta upp och lämna sin hembygd med att just flytta till Stockholm. Som om Stockholm var det enda alternativet. Stön så inskränkt. Det finns ju massa andra spännande ställen i världen och i Norrland.
Jag tycker det är oerhört viktigt att lyfta landbygsperkspektivet i media, att landsbygd och småstad får ta MINST lika mycket plats som storstäderna och jag tycker inte det är det minsta tjatigt. Det jag är så urbota trött på, och det gäller inte bara dina krönikor utan media och samhället i stort, är den här omåttligt tröttsamma vi-mot-dem-attityden. Vi är såhär, dom är sådär. Vi är bra, dom är dåliga. Svart eller vitt. Rätt eller fel. Ställa människor, individer, mot varandra verkar liksom vara det hetaste heta i alla sammanhang. JA, prata om strukturella problem, snedfördelade resurser, ojämställda förhållanden, det SINNESSJUKA i att stänga byskolor, mataffärer och vårdcentraler i glesbygden. Skrik på politiker, starta folkrörelse, få med allihop och jobba för förändring. Men vore det inte fräscht att göra det utan att ställa individer mot varandra? Att göra det utan att underblåsa vän-eller-fiende-mentaliteten som frodas överallt? Just nu är det som en enda stor vem-kan-skrika-högst-tävling där ingen längre orkar lyssna på den andra och alla bara stångar huvudet i väggen. Själva frågan orkar man inte bry sig om längre och de så oerhört viktiga perspektiven och argumenten går förlorade i det allmänna bruset. Det känns så himla synd för det ÄR så himla viktigt!
JA. Precis, att lägga detta på individ/attitydnivå känns väldigt kontraproduktivt. Om problemet är snedvridning av resurser på statlig nivå, så är inte roten till det att några i stan pratar nedlåtande om ’lantisar’. Det spelar ingen roll vem som är ’driftig’ (finns för övrigt drivna människor överallt). Och det är inte expressens läsare som är boven i dramat. Vill man rå på ett problem måste man först göra en grundlig analys av varför det finns och vem som kan ändra på det, inte bara raljera över gemene man…
Så klart måste man vara provocerande i en krönika! Jag har inte riktigt sett problemet ur denna synvinkel tidigare. Men jag känner att det finns så många följdfrågor att diskutera vidare! Problemet med att ”komma in” i en mindre ort, t ex. Alla känner varandra sen barnsben och har samma gemensamma historier. Väldigt svårt att komma in i som utomstående.
Anyway – den nya serien har du väl koll på?
http://www.svtplay.se/video/10416454/resten-av-sverige/resten-av-sverige-avsnitt-1?info=visa&start=auto
Fast jag läste också kommentarerna och tyckte där fanns många bra poänger också som du helt verkar ignorera. Det har du såklart rätt att göra, men då tycks du inte vara särskilt intresserad av debatt, eller att lära av andras perspektiv. Många kommentarer handlade ju inte om ”inte alla stadsbor” utan snarare om att du överlag verkar ha en väldigt snedvriden syn på stadsbor. Den typiska stadsbon, om det nu finns en sådan. Den typiska stadsbon är inte född, uppvuxen och boende i Stockholms fina kvarter. Hen finns, men är en minoritet. De flesta kommer någon annanstans ifrån – från landet, mindre städer, eller utlandet. Problemen i städer som vissa kommentarer belyser är inte petitesser; många städer kämpar med oerhört dålig ekonomi, inte minst Malmö har stora problem med fattigdom och servicen i vissa delar är fruktansvärd inte minst skolor. Visst, avstånden är kortare av uppenbara skäl, men du verkar ha ganska dålig förståelse för städers ekonomiska dynamik. Detsamma med städers fördelar; städer är, generellt sett, socialt och politiskt väldigt viktiga som ’motorer’ för progressivt tänkande, utbildning, blandning av idéer från olika håll. Detta har man sett genom historien i många delar av världen. Betyder inte att alla ’lantisar’ är konservativa eller tvärtom, men tendensen kan man inte blunda för. Visst kan man diskutera fördelning av resurser. Men slå inte ifrån dig all kritik som att det handlar om kränkta stadsbor, ibland kan man väl ha lite rätt och lite fel och då kan man ju lära sig något.
Man kan också göra som Clara säger: ta upp Malmös problem för sig. De måste inte in i denna debatt. Kriget i Syrien är också ett jätteproblem, men det bör diskuteras i en annan krönika.
Malmö är faktiskt ett bra exempel på en storstad som också drabbats hårt av huvudstadens nonchalans och icke-intresse. Idkontroller som hämmar Öresundsregionens utveckling medan politikerna i Sthm inte verkar bry sig ett enda dugg. Inte en nyhet på riksmedia om all den kritik som Länsstyrelsen la fram kring gränskontrollerna. Stora företag som slutar anställa folk som bor på fel sida av sundet. Stockholmspolitiker och riksmedia (från Sthm) som vägrar inse att Arlanda inte är södra Sveriges nav och fortfarande inte förstår att vi använder Kastrup.
Jag förstår verkligen norrlänningarnas frustration, precis som jag förstår malmöpolitikernas vädjan om mer resurser till skola och omsorg i landets tredje stad. Det borde inte stå mellan landsbygd och rika städer, utan rika kommuner mot fattiga och hur fördelningen kan göras rättvisare. Det finns rika kommuner på landet som tex drar nytta av närliggande städer (se tex Lomma och Vellinge i Skåne).
Hade du ”sakligt argumenterat för snedfördelningen av resurser” så hade du inte redan i rubriken höjt lantisarna över ”stockholmarna”. Det är egentligen en gulligt ofarlig provokation men att sätta de olika befolkningstyperna mot varandra för inte direkt dessa mer samman mot ett gemensamt mål. Tvärtom behöver landet staden och vice versa, och investeringarna bör ske åt bägge hållen. Så följ gärna upp med konkreta förbättringsförslag istället för att generalisera stadsborna, nåt lantisarna gjort så länge städerna funnits. Precis som arbetarklassen generaliserat borgarna, bilisterna cyklisterna etc etc.
Nu är det ju inte jag som sätter rubrikerna. Rubrikerna sätter Expressen och där har jag ingenting att säga till om. Jag nämner ju också ett konkret förändringsförslag i det här inlägget: En förändrad skattepolitik. Mer lik den norska. Men någonting så radikalt finns det inget parti som driver i dagsläget. Så vi måste skapa opinion för det. Därav mina krönikor.
Vad glad jag blir för din skull Clara! Det är ju precis det här du har pratat om att du gillar. Att få diskutera, skruva till retoriken och få dina läsare att tänka till lite.
Vet att många kanske bara ser det som att du vill provocera men samtidigt tror jag folk förstår att du måste generalisera för som du sa i din pod (när ni pratade om Ernst) annars så blir det ju inte bra.
Fast jag fattar nog inte riktigt vad det är för folkrörelse du vill skapa och vad den ska åstadkomma. Men du kanske kommer utveckla det i dina kommande hundra krönikor 🙂
Vilken folkrörelse jag vill skapa? Eventuellt en folkrörelse för ett självständigt norrland. Eller åtminstone en annan skattepolitik som gynnar de kommuner som har naturtillgångar men inte får del av pengarna från dem.
Det låter ju som en beundransvärd folkrörelse. Fast vad innebär ”ett självständigt norrland”? Ett eget land? Skattepolitiskt håller jag helt med dig om att det behövs absolut lite fler synsätt än de som dominerar just nu.
Där satt den!? sakligt och gediget inlägg utan sarkasm och dryghet som jag upplever att Clara använder mot många av oss läsare när det är ett inlägg som inte passar..
Det är en spännande debatt detta, med många sidor värda att belysa. Funderar över om man kan tänka att den som bor i Norrland per automatik har större rätt till Norrlands naturtillgångar t ex? Naturtillgångar av olika slag finns ju där oavsett vilka som bor i närheten och är inte ”skapade”av människor. Jag tycker att vi ska ha lika möjligheter att bo överallt i Sverige men vem ska betala för fattiga kommuner utan naturtillgångar om man tänker att alla bara skall se till sitt eget?
Anette
Bra Clara, vi skulle klara oss utmärkt utan tärande kommuner som Danderyd som har låg kommunalskatt medan vi i norr har de högsta kommunalskatterna i landet pga Prins John-politiken i Sverige.
Ett konkret förslag är att bli en federation som USA med minimalt med skatt till Washington D.C. Därför kan Alaska ha medborgarlön pga oljeintäkterna. I Sverige hade Alaska-borna fått leva på fattigdomens rand med skyhöga lokala skatter, precis som vi i Norrland gör, trots att all Sveriges rikedom kommer från norr. Nu kan de välja hur de vill leva för de har en grundtrygghet från oljan, sin egen resurs med allt vad det innebär av risker och möjligheter. De röstade i en egen folkomröstning som bara Alaska-bor fick rösta i för detta förslag 1976. Här kan man läsa mer om detta: https://sv.wikipedia.org/wiki/Alaskas_Permanenta_Fond
Nu när det ändå planeras jättelandsting skulle vi kunna löpa linan ut och bli egen fri delstat. Men kanske inte nödvändigtvis anslutna till Sverige utan till lika gärna till Norge.
Jag har bott i Alaska och själv fatt ta del av PFD (Permanent Fund Dividend) och det ar jättebra men inget man kan leva pa, förutom en manad kanske beroende pa beloppet som varierar varje ar. Men varje barn man har far även PFD. Vet flera familjer som festade loss ordentligt med PFD $ som kommer en gang om aret och brande upp barnens pengar pa en massa (in my opinion) dumheter istället for att satta undan pengarna at barnen. Ny TV, ny fourwheeler, ny motorcykel at sin arbetslöse man (true story) etc.
Alaska ar helt fantastiskt men också avlägset. Mycket ar dyrare dar (ibland mycket dyrare beroende pa vart i Alaska man befinner sig) an i ”the lower 48” som folk i Alaska kallar de andra delstaterna (med undantag for Hawaii som ar stat nummer 50).
Men om du nu har valt att skriva debattartiklar/-krönikor så måste du ju förstå att inte alla kan dela just din åsikt och att en del av dina läsare kommer att ha en annan utgångspunkt än den du har, och således vilja belysa den här. Det känns väldigt underligt när du skriver att man som läsare måste använda ett annat forum om man vill kommentera din krönika, som i sin natur uppmanar till debatt, om man har en annan åsikt än den du har. Som många andra redan nämnt är det också din onyanserade skildring och hur du framför dina åsikter som är tråkig. ”Lantisar är si, stadsbor är så…”. Vi mot dem. Tröttsamt!
Såklart förstår jag det. Tycker däremot att det är ganska tröttsamt med stadsbor som när det FÖR EN GÅNGS SKULLE skrivs en krönika som försöker lyfta landsbygsperspektivet ändå ska styras tillbaka till städernas problematik. Eller när man försöker lyfta allt gott som lantisar gör ändå vill påpeka att stadsbor/städer är minst lika bra. Sluta vara så självupptagna liksom! (obs syftar inte på dig eller någon särskild person utan just på storstaden i sig. Självtillräcklig och självcentrerad och utan tålamod att lyssna på någonting annat än det som rör centrum)
Fast varför vill du då dirigera bort en stor mängd av dina läsare till ett annat forum? Om du väljer att debattera om landet vs. storstaden kommer du få höra röster från storstäderna också. Om DI väljer att skriva att vi storstadsbor är på ett visst vis, kommer många invända att, nja, här har du nog fel. Tycker att du ska följa ditt eget råd och lyssna på den kritik du får från dina läsare, istället för att skrika ännu högre. Mycket av det du skriver har du ju helt rätt i, de är sunda åsikter, men många orkar nog inte lyssna när sättet du skriver det på är så arrogant.
Dirrigera bort? Då har du missförstått mig. Ni får gärna kommentera dessa frågor. Men varför vill ni bara prata stadens problem och utmaningar när jag tar upp landsbygdens? På bekostnad av att debatten om landsbygden blir splittrad? Jag diskuterar gärna segregationen i städerna, trångboddhet och miljöföroreningar. Men måste det nämnas EXAKT när vi prata om landsbygden?
Precis!
Visst är det otroligt tröttsamt när en fråga som belyser ett problem/svårighet eller dylikt för den ena direkt ska vändas med rop om ”men vi då, vi har det också jobbigt!” Absolut! Men det bäddar liksom lite (mycket) för det när man ställer den ena mot den andra på det här sättet, lyfter den ena genom att trycka ner den andra, ”vi är bra, ni är korkade och inskränkta”. Det som händer då är ju att de som verkligen skulle behöva ta till sig budskapet istället känner ett behov av att försvara sig och vänder sig emot skribenten som person. Budskapet går förlorat, frågan står till och viljan att lyssna nästa gång är ännu mindre. Det är ju det som blir så fel. Det är så himla synd på så viktiga frågor.
?
Ja men alltså din senaste krönika var så himla bra! Det är så himla bra att du med din stora publik tar tag i ämnen som det här. Jag är så trött på den allmänna bilden av landsbygden, speciellt för mig som bor i Dalarna som är ett pittoreskt sommarparadis för storstadsbor. Jag känner mig som en apa på Skansen varje midsommar…
Och jag blev utsatt för en liknande journalist för några år sedan, jag trodde att artikeln skulle handla om mitt skapande men handlade mest om hur exotisk jag och platsen jag bodde på var. Verkligen sett ur ett storstadsperspektiv. Trött är bara förnamnet. Hurra för dig som belyser problematiken kring det här samt lyfter hur otroligt driftiga och kompetenta vi landsbygdsbor är. Heja heja!
Tack för krönikan, tack för det här inlägget och tack för att du fortsätter att ryta ifrån!
Undrar bara; exakt vad menar du med ” vita kränkta män”?
Jag menar vita kränkta män
Förklara gärna närmare, jag är storstadsbo vilket säkerligen förklarar det faktum att jag fortfarande inte förstår vad du menar.
Helt ärligt, har 98% varit positiva till din krönika, mail ledes?
Den fördelningen var det inte i kommentarsfältet precis.
Förstår att du vill framhäva den positiva genomslagskraften i krönikan men var finns självkritiken när så många reagerar på det osympatiska sätttet du framför dina åsikter på?
Kommentarerna har varit mer varierande mellan positiva och negativa – men mailen har varit enbart positiva. I alla fall på den senaste krönikan. Förra gången kom 2-3 arga. Ja, det är helt otroligt faktiskt, har aldrig varit med om något liknande. Visste att det var många som kände som mig i dessa frågor. Men inte att det var SÅ HÄR många.
Kan bara hålla med dig att det är helt otroligt…..
Men var finns självkritiken då så många reagerar negativt på ditt aggressiva sätt att framföra åsikter? Tappar du inte läsare och anhängare i sakfrågor på det sättet?
Tack för att du finns och ryter ifrån för de många människor som aldrig hörs och syns på ett rättvisande sätt i mediabruset och debatten!
Hej Clara!
Tycker att du i detta inlägg förklarar det så mycket bättre. Den senaste krönikan tyckte jag var betydligt bättre än den förra. Vill mest belysa att du kan skriva på ett sett som belyser och sätter igång både tankar och idéer, utan att ställa två olika grupper mot varandra. För DET GÖR DU OTROLIGT BRA! Ja, så bra att det kräver versaler. Dessutom fanns det många bra poänger i kommentarerna, även från lantisarna. Men överlag är dina poänger riktigt, riktigt bra. Kanske är det där den kränkta stadsbon kliver in, som förbiser just poängen?! Nåväl. Vila upp dig nu från bokmässa och förkylning. Din nya sida är fantastisk!
Sett! Sätt! Fy vad tarvligt av autocorrect haha
Du har rätt Clara, jag reagerade också på hur du generaliserade men det är nog en nödvändighet för att visa på orättvisorna. Bra att du ryter ifrån!
Såg precis det här, väldigt sevärt: http://www.svtplay.se/video/10416454/resten-av-sverige/resten-av-sverige-avsnitt-1
För att lämna det här med vem som blir kränkt eller inte litegrann. Det där med ”riktade” skattepengar likt det system de har i Norge och Kanada – jag vet absolut inget om det men det låter ju oerhört spännande och sjukt logiskt att försöka hitta någon variant på liknande lösning! Fortsätt lyfta den typen av idéer mer! Och du skriver ju himla bra, du kan fixa det utan att ställa den ena mot den andra. Det vore oerhört uppfriskande i det rådande medieklimatet! De liktänkande behöver inte övertygas, satsa på att få ”de andra” att förstå, få de ointresserade intresserade. Heja heja!
Heja dig! Jag är född 08:a som numera bor i sörländsk småstad och jag kommer förmodligen aldrig flytta tillbaka. Ärligt talat skäms jag så ofta över hur min familj/släkt/gamla vänner uttrycker sig och deras brist på koll. När jag flyttade till Umeå som 18-åring var det typ som att flytta till Irak – INGEN kunde peka ut det på kartan… Visst är det kanske en banal sak, men många såna små grejer på hög tycker jag tillslut tyder på en sorts arrogans a la ”varför skulle jag bry mig om något utanför tullarna?”
Heja Clara! Tycker så mycket om att läsa dina tankar och åsikter. Tack.
Jag blev så glad när jag läste din krönika, det kunde lika gärna varit mina ord/tankar som stod där. Det känns så tråkigt att det ska vara stad mot land, att det ska behövas utkämpas ett smärre krig så fort det har något med landsbygden och bekvämligheter där att göra.
Tack för att du belyser detta!
Bra skrivet! Säkert behövs det hundra sådana här krönikor. Kör på med fler! 🙂
Jättebra förslag med förändrad skattepolitik, synd att ”ingen” bryr sig men tillsammans kan vi kanske åstadkomma förändring! Har aldrig själv varit i Norge (pinsamt, jag vet) men har hört från norrmän att det är så tydlig skillnad i gränslandet mellan Sverige och Norge. I Norge finns det tydligen (?) en levande landsbygd, det hade varit fantastiskt om det kunde finnas överallt.
Om du orkar och har lust så skriv gärna ett blogginlägg till om vad som är bra med just Norge och Kanadas system och hur det skiljer sig från Sveriges – för oss som är oinsatta. Hade varit jätteintressant.
Om det är nån tröst (det är nog faktiskt bara deppigt) så är det ännu värre i Danmark där jag bor. Det är bara Köpenhamn, Köpenhamn, Köpenhamn i alla nyhetssändningar och mycket nedlåtande attityd mot folk som bor utanför de yttersta förorterna. Jättetråkigt! Jag hör ibland sägas att i Storbrittanien ses det som ”the good life” att bo ute på landet, det är det många drömmer om. Undrar varför attityder skiljer sig så mellan länder – vem/vad som påverkar – och kan vi förändra det…
Det sorgligaste tycker jag är de som flyr sin lilla hembygd för att bo i stan och kanske tänker ”där ska jag bo när jag blir pensionär”. För snart finns det inget kvar att komma tillbaka till. Jag bor i ett litet samhälle i nordligaste Västergötland. Vi har en ICA-butik som drivs av en eldsjäl som är över 70 år. Banken har lagts ner och flyttats 5 mil bort. När barnen fyller 12 år måste de börja pendla med buss 3 mil om dagen för att gå i skolan. När de fyller 16 år måste de pendla MINST 8 mil för samma ändamål. Det största företaget i bygden blev precis nedlagt och hotar därigenom deltidsbrandkåren. Äldreboendet ska läggas ner för kommunen är så fattig så vi måste välja mellan skola och äldreomsorg, trots att en 1/3 av befolkningen i kommunen är över 65 år. Närmaste vårdcentral, tågstation och kvällsöppen affär ligger 1,5 mil bort och bussar går endast sporadiskt.
Dock! Detta är ingen klagosång! Jag vet att jag kan flytta. Det finns ställen med bättre service men det är inte det som är poängen. Poängen är att vi måste tillåta hela Sverige att leva, inte bara stan eller landet. Men om alla bara vänder ryggen till och/eller flyttar härifrån så finns snart bara det ena kvar. Tyvärr så lutar det åt att stan vinner på den ekvationen. Jag tycker Claras krönika är superb men inte bara för att jag bor på landet utan för att detta måste, som Clara skriver, lyftas på så många vis som möjligt för att de som skapar dessa strukturer ska förstå att de inte fungerar. De behöver ändras om och förnyas. Om stan får naturtillgångar av oss, kan inte vi få lite infrastruktur av dem?
Jag hyllar dig!
Tack Clara! Dina ord behövs för att påvisa att inte alla norr om Dalälven är lika som de i Småstadsliv och liknande produktioner. Ofta framställs Norrlänningen som ”mindre vetande” och dialekten kan man skratta åt. Vem skrattar åt Skånska? (Fast ofta måste jag ställa om TV:n till text för att förstå …)
Om våra produkter, skogen, malmen och vattenkraften skulle försvinna, då skulle resten av landet inte ha samma ekonomi som nu. Men Norrland borde kompenseras i stället för bestraffas med sämre vård och skola, bensinskatter som tär hårt (våra avstånd och nästan inga andra alternativ).
Ja, vi bor här frivilligt, vi som inte vill bo i storstad. Men måste vi bestraffas?
Hhahah så fort du skriver en åsikt får du kritik. Undrar vad som skulle hända om du börja skriva exakt vad du känner i allt? Älskar di veranda. Sånt kan jag som storstadsbo bara drömma om.
Så otroligt bra krönika, och inlägg! Förstår faktiskt dem som grät på bokmässan, haha, blir nästan tårögd själv.
Heja Clara!
Heja dig clara! jättebra skrivet, om fler vågade skriva som kan.
All heder åt dig Clara, för att du står upp för landsbygden.
Jag som privatperson i en stockholmsförort tar gärna emot tips på hur jag kan hjälpa till för att behålla en levande landsbygd.
Jag besökte mina morföräldrar som bor i Hälsingland i somras och blev sorgsen att se hur det växte ogräs i sandlådan i lekparken och hur den gamla poolanläggningen jag gått till så många gånger som barn förfallit. Det hade gjorts ett försök att bygga om till bandyrink men även den hade förfallit.
Jag kan inte svara för e-posten, men när jag läser kommentarerna till förra krönikan ser jag inte en enda gång någon som tar till ”inte alla stadsbor”. Däremot är det många som undrar varför du måste ställa storstaden och landet mot varandra, vilket jag tycker är högst rimligt. Men jag saknar svar från dig på dessa kommentarer och tycker att det skulle vara intressant att höra din respons på det.
Jag vet inte vad som räknas till storstan, det låter som att det bara är Stockholm. Det är väl inte så konstigt att ju mer människor det bor på en plats, desto mer intresse finns det för platsen.
Och att den ena skulle vara smartare än den andra… men att människor på landet ofta är mer inskränkta, mer rasistiska och mindre utbildade då? Jag är själv uppväxt i en mindre ort på landet och kan skriva under på allt det. Men jag undrar vart du vill komma egentligen, vad är poängen med att jämföra smarthet? Och vad grundar sig det tyckandet på? Hade stockholmarna varit på väg att förlora alla matbutiker i hela stan hade de nog också engegerat sig tillsammans. Förlåt, nu rabblar jag men jag förstår bara inte vart du vill komma 🙂
Jag tycker inte att jag ställer grupperna mot varandra. Jag försöker vända på perspektiven kring hur vi betraktar lantisar respektive stadsbor. Eller framförallt landsbygden respektive staden. Visst är jag raljant. Visst generaliserar jag. Men det tycker jag att stadsbor borde vara stora nog att kunna ta. Kunna svälja sin kränkthet några två sekunder och låta lantisarna skina lite. För fyfan vad landsbygd och framförallt glesbygd får kämpa i motvind.
Tack för ditt svar 🙂
Som sagt upplever jag inte alls majoriteten av de negativa kommentarerna som kränkta, men det är ju upp till var och en att tolka. Och så bra det är att som du säger lyfta lantisarnas arbete. Jag tycker bara att perspektivet blir så konstigt, att den ena måste vara mindre duktig för att en vill lyfta den andra. Därför tycker jag (obs! min egen upplevelse såklart) att två grupper ställs mot varandra i dessa och denna krönika. Båda ”grupper” har ju sina kamper, och det är inte nödvändigt att visa att stadsbon minsann också har det svårt. Men då menar jag att man behöver ju inte heller göra ner den andra gruppen heller.
För övrigt tycker jag inte att det är konstigt att stadsbor tycker att Norrland är exotiskt – det är ju överhuvudtaget exotiskt att komma till en del av landet som inte liknar den plats en bor på 🙂
Återigen, tack för ditt svar, tack för en toppenfin blogg och tack för att jag fick dela med mig av mina tankar 🙂
Jättebra skrivet! Det borde verkligen pratas mer om. Jag tror inte att människor vet hur stor del av Sveriges naturtillgångar som finns i Norrland och som har brutits av ortsbefolkningen utan att de fått något för det.
Men varför inte bara i så fall skriva en krönika om utmaningarna med att bo på landet och strunta i att jämföra med vad du tror att storstadsbor gör och inte gör? Tror precis som flera andra att det inte är VAD du skriver utan HUR du argumenterar som gör folk upprörda.
Vad jag tror att storstadsbon gör eller inte gör? Det är väl ett faktum att det bor ytterst få svetsare på östermalm. Och ytterst få fabriksdirektörer ute i Rågsved? Det är väl ingen hemlighet att segregationen i storstäderna är ENORM? Vad är det folk blir så upprörda över? Att lantisen tycker sig vet att den får slita hårdare än en stadsbo? Att jag raljerar mot stadsbor som tror att de är smartare än lantisar genom att konstatera att lantisen tänker precis likadant om stadsbon?
Sverige är ingenting utan Norrland. Faktum är att Norrland försörjer Sverige. Norrland är stort, men inte många norr om Söderhamn eller möjligtvis Gävle har koll på Norrlands olika landskap eller län. Eller Norrland överhuvudtaget. Vi är bara Norrland för er. Jag röstar för att Norrland ska bli självständigt och självförsörjande så får Skåne-lantisarna eller whatever försörja Stockholm och alla andra sydlänningar.
*…inte många söder om Söderhamn… (Ska det ju stå).
Om du läser min kommentar så har jag inte sagt emot nåt av det där. Min poäng är att det finns smartare och mer pragmatiska sätt att argumentera på istället för att bara langa fram personliga åsikter.
Vad har segregationen i Stockholm med något att göra? Det är väl snarare ett argument för att det är tufft (ffa ekonomiskt) att leva där.
Jag tror att folk blir upprörda över att du använder en vi-och-dom-retorik som känns oseriös och att syftet bara verkar vara att provocera och få många delningar istället för att belysa själva problemet. Som jag redan har skrivit så tror jag inte att det är innehållet i det du säger som skapar reaktioner. De här frågorna är ju inte nya. Po Tidholm har debatterat detta i åratal och hyllats flera gånger i båda Stockholms två största tidningar.
Jag fick uppfattningen att du störde dig på att jag lyfter lantisar och lantlivet som något bra? Tex att lyfta fram att det ofta kan vara mer öppet och mindre segregerat än i staden och att lantisar får kämpa för sånt som stadsbor tar för självklart? Men då missförstod jag dig. Du får nog specificera vilka meningar som gör att du blir upprörd? För jag förstår inte vad annars det skulle kunna vara?
I Stockholm är en ”på landet” om en bor i Kungsängen (Järfälla kommun). Så ja, det är lite delat det där…när och hur en är ”på landet”.
Jösses, det måste vara rent exotiskt att komma till Tierp för en Stockholmare. Åka till landet, liksom….! ?
Om man ska vara petig så hör Kungsängen till Upplands-Bro kommun (som är grannkommun till Järfälla).
Själv har jag dock aldrig fått höra att jag bor på landet under mina snart 30 år i Järfälla.
Hej!
Vill rekommendera alla att se den nya Svenska dokumentärfilmen ”Resten av Sverige”, där första avsnittet sändes på svt ikväll, som belyser just detta ämne ur en intressant berättarvinkel.
http://www.svtplay.se/video/10416454/resten-av-sverige/resten-av-sverige-avsnitt-1?info=visa&start=auto
Klokt reflekterat! Blir fascinerad av att dina texter väckt så mycket känslor och att folk känner sig kränkta. Tänker att det beror på att du hittat en väldigt öm punkt snarare än att du raljerar, är okunnig eller tjatig. Modigt och bra jobbat!
Kränkta o kränkta, folk är väl inte kränkta för att de tycker nått annat. När argumenten inte håller, så tar man till nått slags kollektivt ”personangrepp”.
Det är en politik som har förts av politiker, varav de flesta inte har varit stockholmare. Det har inte funnits någon övergripande strategi för hur vi ska få hela Sverige att fungera vettigt, utan de senaste årtiondena har de mesta koncentrerats till de större städerna, vilket är sorgligt, men det är inte stockholmarnas fel.
Det handlar inte om de senaste årtiondena. Det handlar om en systematiskt styrd utveckling sedan ett halvt sekel. Och självklart är folk förbannade på Stockholmare som röstar för ex vis höjd bensinskatt när de själva aldrig behöver använda bilen för att ta sig någonstans och har tillgång till väl utbyggd kollektivtrafik. Det är förstås inte stockholmarnas fel att det ser ut som det gör. Men deras okunnighet och ignorans om livsvillkoren i resten av Sverige gör resten av Sverige väldigt förbannade.
Förlåt men vad är det för förändring du försöker uppnå? Det enda jag läste i förra krönikan var ”hur synd det är om oss som bor på landet”. Flytta till stan då?
Vi borde ändra vår skattepolitik till att likna Kanadas och Norges. Då skulle glesbygdskommuner bli rikare.
Jag håller med dig, dina krönikor satte huvudet på spiken.
Har tidigare bott i ett litet samhälle och en mellanstor stad och nu i Stockholm så har sett lite av varje.
Jag har bott fyra år i Stockolm då jag behövde flytta hit för mitt arbete och stockholmarnas trångsynthet skrämmer mig rejält.
Stockholm ses som Sveriges överlevnad och enda framtid.
Jag studerar nu på socionomutbildningen och det tas inte upp några perspektiv utanför Stockholm. Jag har efterfrågat detta då större delen av Sveriges befolkning inte bor i Stockholm och får en chockartad reaktion av kursledare och föreläsare som inte ens tänkt tanken. Våra diskussioner utgår alltid ifrån Stockholm och när det ska talas fattigdom eller migration så tas förorterna upp… det är tragiskt och många av mina kurskamrater har noll koll på hur det fungerar utanför denna bubbla de växt upp i. Att personer i mindre samhällen som söker ekonomiskt bistånd kan få busskort men inte bensin även om det knappt finns kollektivtrafik och många har tillgång till bil t ex… Här pratas det istället om hur hemskt det är att inte ha råd med ett SL-kort samtidigt som de inte reflekterar över att de flesta förorter har mer förnödenheter lokalt än Sveriges mindre städer och byar.
Tack för att du lyfter kampen!