Jag fick frågan om hur ett arbetsår ser ut för oss – både med vanligt jobb och jordbruket. Självklart kan jag skriva om det.

Den här tiden precis efter jul är det som lugnast för både mig och Jakob. Ännu går det inte att odla, annonsörerna har inte kommit igång, det är för mörkt för att fota böcker och få föreläsningar sker den här årstiden. Så de veckor som nu kommer är vår lilla “semesterperiod”. Även om vi båda jobbar varje dag är det i halvfart och med mer tid för kontemplation. Jakob håller i en del yogalektioner och just den här vintern jobbar han också halvtid som sjukgymnast. I januari försöker jag sätta mig med en kalender och blocka semestern för året. 10-12 veckor per år vill jag ha. Det kan låta väldigt mycket – men då är det ju ingen “riktig” semester jag tar. Bloggen, instagram och podd fortsätter i regel ändå. Men under den tiden försöker jag att inte ha några jobbmöten eller jobbresor och har mailen på autoreply. Det innebär ett betydande inkomstbortfall – men så får det vara.

Men sedan i mars drar det hetsiga arbetsåret igång igen. Fröer ska beställas, plantor dras upp, odlingsplaner läggas. Massor att göra med jordbruket för Jakob – och massor att göra för mig med fotograferingar och högsäsong för annonsörerna. Jag försöker dock boka in en tidig semester. På sommaren får jag ha huvudansvaret för barnen eftersom Jakob arbetar med jordbruket och jag är långledig. Jag älskar den tiden på året – sällan känner jag mig mer sammanlänkad med naturen. Att genom ett öppet fönster höra mumlet från Jakob och Albin som arbetar  ute på åkern, se hönsen sprätta nöjt i gräset och griskultingarna komma till gården. Det är lycka!

Under sommaren jobbar Jakob ofta från sex på morgonen fram till lunch. Då tar han en paus så vi kan umgås allihopa. Vi kanske åker och badar eller gör någon utflykt tillsammans. Sedan vid halv fyra börjar han jobba igen och jobbar ofta ganska sent på kvällen. Han ordnar även kvällskurser i yoga och yogaretreats. Jag fixar middagarna och sköter barnen och reser runt till släkten en hel del.  Jakob följer med i den mån han hinner. Den här årstiden lever vi närmare Albin och Ulrika som vi driver jordbruket med. Vi sladdar förbi varandra flera gånger om dagen, lånar någon grej, sitter och surrar en stund över kaffe eller äter middag ihop medan barnen leker. Det är så fint.

På sensommaren och hösten är det skördetid och våra matvanor förändras kraftigt. Vi försöker äta av allt färskt som finns på gården och aldrig är jag väl mer hälsosam. Nu börjar vi leverera våra matkassar på prenumeration till hungriga, hippa Umeåbor och restauranger. Jakob och Albin packar skåpbilen full och åker iväg på torsdagarna för att leverera.

För mig börjar en ganska hektisk men ändå skön tid eftersom barnen återigen går i förskola och jag får tid att jobba ostört. På senhösten börjar dock resesäsongen. Jag har som mest föreläsningar bokade i oktober och november så då rantar jag runt i Sverige. Jag tycker mycket om att se nya platser men jag gillar egentligen inte att vara hemifrån så det är en svårlöst ekvation. Året om arbetar Jakob också i mitt företag och hjälper mig med administration, att hålla ordning på mina saker, göra inköp och serva tekniken.

På senhösten jobbar Jakob i Spanien eller Turkiet, som sjukgymnast med rehabilitering av strokepatienter. Tre till sju veckor brukar det bli och jag och barnen försöker vara där i alla fall några av dem. Men egentligen vill jag inte vara borta så mycket från mitten av november fram till jul eftersom det är min favoritårstid. Dessutom infaller i december bloggens andra högsäsong med massor av läsare och massor av annonsörer som vill synas. Och då gäller det att passa på – för det är av de intäkter jag drar in under den här perioden som jag sedan ska leva under stillsammare januari och februari.

Ja, så ser ett jobbår ut för min familj på ett ungefär. Upp och ner och jag älskar varje årstid!