Det är väldigt roligt att få nya vänner i vuxen ålder. Som Malin Wollin som jag lärde känna när vi reste till Kenya med UNICEF 2016. Det var ögonblicklig kemi! Jag tror det handlar om liknande bakgrund. Både jag och Malin kommer från små orter, långt från huvudstaden. Långt ut i periferin. Malin har enkel bakgrund och har tagit sig fram på egen hand. Utan kontakter eller pengar hemifrån. När hon fick krönikörsjobb på Aftonbladet var hon totalt okänd. Hon skickade bara in lite krönikor på prov och fick jobb direkt. Men så är hon ju en fantastisk krönikör också. En av landets bästa och definitivt den mest underhållande.  När vi var i Grekland tillsammans och skrev bok förra våren kom Malin på att hon behövde lämna in en krönika en eftermiddag. Hon försvann in i sovrummet och kom ut tretton minuter senare med en färdig krönika. Och den var inget hafsverk. Den var fantastisk. Fattar inte hur hon gör det?!

Det folk inte vet om Malin är att hon borde jobba med stand up. Ja, jag vet att folk ofta säger det om kompisar som är lite skojiga sådär. Men Malin är verkligen vansinnigt rolig och träffsäker. Ibland tjatar jag på henne om att hon ska sätta igång. Men hon har ju fem barn och hur mycket jobb som helst redan som det är.

Det fina med Malin är dock inte att vi gillar samma saker utan att vi ogillar samma saker. Vi smsar himlande ögon till varandra när våra favorit-ogilla-kändisar har publicerat något fånigt nu igen. Vi skärmdumpar folks instagramposter och skriker i versaler kring vad vi är upprörda över. Och så stöttar Malin mig när det blåser. För hon har bloggat i en evighet och har samma referenser som mig och vet hur det är. “Du kommer ju inte undan med någonting” säger hon när ännu ett uppskruvat moralistiskt bloggdrev går om min vikt, min jeansrumpa eller mina spanx. Malin kommer undan med massor – och när hon inte kommer undan med det skiter hon bara i det. Hon inspirerar mig varje dag.

Ja, hur som helst. Nu flyttar Malins blogg till MåBra. Och såklart måste ni följa med henne dit och läsa bloggen där!