Äntligen har våra fina får kommit till gården. Två tackor av sorten Gotlandsfår.

Bertil är som en liten fåraherde som hälsar på dem varje dag, ger dem mat och sitter och kliar dem på ryggen. De är lite skygga men kommer alltid fram till Bertil.

Vi valde Gotlandsfår eftersom vi ville ha en tålig lantras med vacker ull och fint kynne. Det stämmer precis in på de här. Vi hoppas kunna para tackorna och få lamm så småningom. Får mår ju bäst när de är tre eller helst ännu fler.

Vi har inte i första hand fåren som köttdjur utan som trivseldjur på gården. För att hålla borta sly och gräs i vårt lilla skogsparti som annars snabbt växer igen.

Bertil har döpt sitt får till Nyfiken. Folke är lite osäker på om hans får ska heta Snabbaste Fåret I Ryssland eller Ett, Två, Tre Önskning. Vi får se vartåt det lutar. Tacksam ändå för att ingen föreslog Pickis Kukis som vår förra tupp döptes till (!!)

Nu går de i hagen och har redan börjat beta ner den så fint.