I dag gÄr miljöarbete ut pÄ att enskilda individer sjÀlva ska fatta de kloka beslut som politiker inte förmÄr. Vi förvÀntas tÀnka pÄ grön el, miljövÀnligt brÀnsle, klimatsmart mat och kemikaliebantade hem. Eftersom politiker inte tar sitt ansvar mÄste vi göra det. Det har skapat en kultur dÀr miljömedvetenhet blivit status. Gott sÄ. Det Àr bra att mÀnniskor engagerar sig.

Men som vanligt Ă€r den övre medelklassen normbildande. Och eftersom ingen som har pengar vill förneka sig konsumtion av nĂ„got slag – sĂ„ handlar miljöarbete i dag om att konsumera rĂ€tt saker. Köpa en ny snygg elbil. Inreda med designklassiker som hĂ„ller över tid. KlĂ€ sig i tidlösa, dyra plagg av god kvalitet. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan man fortsĂ€tta konsumera med glĂ€dje men Ă€ndĂ„ tĂ€nka att man gör en insats för miljön.

Inte minskad konsumtion – utan ökad. Man slĂ€nger pengar pĂ„ problemet. Det nya Ă€r att det i dag betraktas som miljömedvetet att köpa designklassiker. Shoppingkulturen motiveras med att dyra saker Ă€r bĂ€ttre för miljön. Man köper fĂ€rre och vĂ„rdar bĂ€ttre.I resonemanget finns ocksĂ„ ett strĂ„k av förakt för kreti och pleti som man anser konsumerar utan urskiljning. Billigt, massproducerat och ogenomtĂ€nkt. I stĂ€llet predikar man att vĂ€lja dyrare mĂ€rkesprodukter. Se sina köp som lĂ„ngsiktiga investeringar. Att tĂ€nka lĂ„ngsiktigt Ă€r sjĂ€lva definitionen av god stil.

Men vad spelar det för roll om man köper en dyr skjorta som hÄller för 25 Är nÀr man ÀndÄ inte planerat att bÀra den sÄ lÀnge? NÀr garderoben hemma nÀstan sprÀngs av alla fantastiska skjortor man redan har, med kvalitet för 25 Ärs anvÀndande. Skjortor som sammanlagt gör att man mÄste leva i femhundra Är för att hinna nöta ut dem. All statistik visar att ju mer pengar nÄgon har desto sÀmre Àr den personen för miljön. Pengar gör klimatavtryck.

I dag Àr det hög status att vara klimatsmart. Och dÀrmed lÄg status att inte vara det. Men normen för vad som Àr klimatsmart krÀver en ansenlig mÀngd konsumtion för att leva upp till. Och en ansenlig mÀngd pengar.

Eftersom Sverige haft en sĂ„ undermĂ„lig miljöpolitik kommer landets utslĂ€ppsminskning an pĂ„ dess befolkning. I stĂ€llet för att Sveriges politiker tar steg för att avveckla brunkolsverksamheten i Tyskland – ska nu svenskarna köpa ytterrockar i ullkashmir och laminofĂ„töljer i naturgarvat TĂ€rnsjölĂ€der för 23 400 kronor styck.

SÄdan Àr vÄr radikala privata miljöpolitik. Ju mer vi shoppar desto mer rÀddar vi!

Jag tycker att det Àr dags att tala om de riktiga miljöhjÀltarna. För det finns tack och lov mÄnga sÄdana ute i landet.

Som farbrorn som fortfarande kör samma gamla Volvo 240 som han köpte pĂ„ 70-talet. Som mekar och fixar och verkligen förlĂ€nger bilens livslĂ€ngd. EnsamstĂ„ende smĂ„barnsmamman som visserligen aldrig köper ekologiskt eller nĂ€rproducerat men Ă„tminstone inte slĂ€nger nĂ„gra matrester utan tar rĂ€tt pĂ„ varje smula. Mormorn som lagar och vĂ„rdar klĂ€derna som hon köpt pĂ„ billiga kedjan, som bĂ€r det andra stĂ€mplar som slit och slĂ€ng. Men utan att slĂ€nga – för vem har rĂ„d att slĂ€nga klĂ€der hursomhelst?

Alla mĂ€nniskor som aldrig renoverar köket i onödan eftersom de inte ens Ă€ger sin bostad. Alla de som struntar i att köpa utslĂ€ppsrĂ€tter – eftersom de Ă€ndĂ„ aldrig har rĂ„d att flyga.

Det Àr dags att vÀnda pÄ perspektiven. Ruska verklighet i denna orimliga, egotrippade samtid: Man Àr ingen miljöhjÀlte för att man kör elbil, köper Ätta par kvalitetsskor och inreder med Svenskt Tenn. Man Àr bara rik. Och medan en rik köper svidande dyra skor pÄ Nathalie Schuterman Àr det precis lika svidande dyrt för en fattig att handla pÄ Skopunkten.

De fÄr bara mindre kvalitet för pengarna. Och noll status.