Fattiga är de riktiga miljöhjältarna

I dag går miljöarbete ut på att enskilda individer själva ska fatta de kloka beslut som politiker inte förmår. Vi förväntas tänka på grön el, miljövänligt bränsle, klimatsmart mat och kemikaliebantade hem. Eftersom politiker inte tar sitt ansvar måste vi göra det. Det har skapat en kultur där miljömedvetenhet blivit status. Gott så. Det är bra att människor engagerar sig.

Men som vanligt är den övre medelklassen normbildande. Och eftersom ingen som har pengar vill förneka sig konsumtion av något slag – så handlar miljöarbete i dag om att konsumera rätt saker. Köpa en ny snygg elbil. Inreda med designklassiker som håller över tid. Klä sig i tidlösa, dyra plagg av god kvalitet. På så sätt kan man fortsätta konsumera med glädje men ändå tänka att man gör en insats för miljön.

Inte minskad konsumtion – utan ökad. Man slänger pengar på problemet. Det nya är att det i dag betraktas som miljömedvetet att köpa designklassiker. Shoppingkulturen motiveras med att dyra saker är bättre för miljön. Man köper färre och vårdar bättre.I resonemanget finns också ett stråk av förakt för kreti och pleti som man anser konsumerar utan urskiljning. Billigt, massproducerat och ogenomtänkt. I stället predikar man att välja dyrare märkesprodukter. Se sina köp som långsiktiga investeringar. Att tänka långsiktigt är själva definitionen av god stil.

Men vad spelar det för roll om man köper en dyr skjorta som håller för 25 år när man ändå inte planerat att bära den så länge? När garderoben hemma nästan sprängs av alla fantastiska skjortor man redan har, med kvalitet för 25 års användande. Skjortor som sammanlagt gör att man måste leva i femhundra år för att hinna nöta ut dem. All statistik visar att ju mer pengar någon har desto sämre är den personen för miljön. Pengar gör klimatavtryck.

I dag är det hög status att vara klimatsmart. Och därmed låg status att inte vara det. Men normen för vad som är klimatsmart kräver en ansenlig mängd konsumtion för att leva upp till. Och en ansenlig mängd pengar.

Eftersom Sverige haft en så undermålig miljöpolitik kommer landets utsläppsminskning an på dess befolkning. I stället för att Sveriges politiker tar steg för att avveckla brunkolsverksamheten i Tyskland – ska nu svenskarna köpa ytterrockar i ullkashmir och laminofåtöljer i naturgarvat Tärnsjöläder för 23 400 kronor styck.

Sådan är vår radikala privata miljöpolitik. Ju mer vi shoppar desto mer räddar vi!

Jag tycker att det är dags att tala om de riktiga miljöhjältarna. För det finns tack och lov många sådana ute i landet.

Som farbrorn som fortfarande kör samma gamla Volvo 240 som han köpte på 70-talet. Som mekar och fixar och verkligen förlänger bilens livslängd. Ensamstående småbarnsmamman som visserligen aldrig köper ekologiskt eller närproducerat men åtminstone inte slänger några matrester utan tar rätt på varje smula. Mormorn som lagar och vårdar kläderna som hon köpt på billiga kedjan, som bär det andra stämplar som slit och släng. Men utan att slänga – för vem har råd att slänga kläder hursomhelst?

Alla människor som aldrig renoverar köket i onödan eftersom de inte ens äger sin bostad. Alla de som struntar i att köpa utsläppsrätter – eftersom de ändå aldrig har råd att flyga.

Det är dags att vända på perspektiven. Ruska verklighet i denna orimliga, egotrippade samtid: Man är ingen miljöhjälte för att man kör elbil, köper åtta par kvalitetsskor och inreder med Svenskt Tenn. Man är bara rik. Och medan en rik köper svidande dyra skor på Nathalie Schuterman är det precis lika svidande dyrt för en fattig att handla på Skopunkten.

De får bara mindre kvalitet för pengarna. Och noll status.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

241 kommentarer på “Fattiga är de riktiga miljöhjältarna”

  1. Du är så bra Clara! Har också tänkt så mycket på det faktum att bara man köper nytt som är fair trade/ av bambufibrer/ designklassiker så blir man inte ifrågasatt. Eller dom som tror att det räcker med att köpa veganska finluncher för att slippa tänka på alla flygresor man unnar sig. Logiken är ju noll ibland. Tack för en bra text!

  2. Jag tänker på alla snåla- hur miljömedvetna de är. Mormor och morfar som mest åt potatis i olika former, kött när det var fest, använde gamla senapsburkar som glas och aldrig köpte kläder om det inte var absolut nödvändigt. Svampplockning och cykling på semestern. Sen att de blev stenrika – för att det helt enkelt aldrig konsumerade är iof lite sirligt också eftersom det kanske hade varit kul att se någonting och inte bara lägga pengar på hög till ingen nytta.

    1. Låter precis som min mormor och morfar. De köpte sällan nya kläder och åt matjesill och egenodlad potatis och grönsaker nästan hela sommaren. Och ja, pengarna spenderades inte utan växte på bankkontot.

      1. Min mormor fick ansvar för matkontot och allt utöver det var hon tvungen att fråga morfar om lov att införskaffa. Jag vet att han tom nekade henne en köksalmanacka och kläder sydde oftast hennes syster till henne av överblivet tyg. Min mamma tycker att morfar kunnat unna henne något nytt klädesplagg lite oftare:). Allt bröd och alla kakor bakade såklart mormor själv. Men morfar hade ett bra och välbetalt arbete som andre teleoperatör på Televerket vilket gjorde att det blev många pengar som sparades på banken och mormor fick ringa gratis till släkt och vänner:).

  3. Det är ju sant att självförverkligande alltid är något som främst priviligierade kan ägna sig åt. Resten som befinner sig längre ner på trappan får tänka på annat. Men det är som du skriver att politiska beslut måste till. Jag känner mig osäker på vad du vill uppmuntra eller skapa med denna text. Min tolkning är att det osar jantelag och klassförakt. För vissa går det bättre, så är det bara. Att tillskriva en von oben attityd till de som kan välja gillar jag inte alls. Det är ibland sant men definitivt inte alltid. Man kan både köpa designklassiker, äta upp alla rester och odla själv. Jag hoppas innerligt att du inte faller in i enkla förklaringsmodeller som reducerar människor till en kategori. Det gynnar mest konflikter tror jag.

    1. Anna, läste det här nu på morgonen och blir nyfiken på vad det är som får dig att fundera på jantelagen? Uppfattar inte Claras text som att det är fel att köpa en dyr skjorta som håller i 25 år om man tänker använda den länge. Hur tänker du?

      1. +1
        Svar till Anna Johansson: Jag läser det inte heller som ett uttryck för jante/avund. Det är ju ett strukturellt problem som lyfts, där vi helt enkelt bara har tagit in nya värderingar för vad som är gott/omformulerat kapitalismen för att allt ska kunna fortsätta som förut. Problemet är bara att det inte kan fortsätta som förut. Vi/företagen slår knut på oss själva för att sälja med hållbara argument när det enda hållbara är sluta konsumera! Vi kan inte konsumera oss ur detta problem! Det är ingen “investering” att köpa en skjorta som håller 25 år om du bara tänkt använda den fem gånger under det närmsta halvåret när den är “inne”, då är det inget annat än slöseri med jordens resurser! Second hand är ju bättre, men förutsätter ju fortfarande att någon köpt plagget/prylen i första skedet också. Vi måste sluta se det som självförverkligande att konsumera. Vi måste sluta vara så lättkränkta och vi måste kunna lyfta blicken från oss själva för att istället se på strukturer.

      2. Hon skriver att det finns ett stråk av förakt mot kreti och pleti hos dem som shoppar klimatsmart och där håller jag inte med. Är fattiga verkligen hjältar för att de inte kan delta i det som är den stora frälsningen idag (dvs att konsumera och på så sätt visa vem man är) känns ju som en slutsats med mycket tunn bäring. Då skulle ju alla barnlösa vara de största hjältarna eftersom plus ett barn visat sig vara den största belastningen på miljön? Problemet är också att Clara här drar slutsatser utifrån en mycket liten grupp människor i vårt samhälle som faktiskt menar att de gör saker för miljön och sedan lever ”brute force” och konsumerar, reser och renoverar så det står härliga till. Sedan får de åka till Stockholm och prata med regeringen om hållbarhet för att de vid något tillfälle har återbrukat en gammal tröja och gjort en mössa eller halsduk typ. Tycker snarare att dessa personer brister i trovärdighet men inte gör det andra till hjältar och de är inte representativa för alla som köper en designstol. Kan vi inte istället prata om våra gemensamma problem att identitet idag är så nära knutet till shopping och att de som inte kan vara med i detta känner ett mindervärde? Att många på allvar tror att en stekig väska kommer att få en att känna ett lugn. Samtidigt som temperaturerna ökar och isar smälter. Vi borde verkligen lagstifta bort missbruket och inte starta ett blame game där den fattige är god och fri från skuld och den priviligierade en ond maktfullkomlig översittare (som inte tar ansvar utan kör lite green wash). Däremot bör vi lära oss av dem som är sparsamma och det finns många bra Instagram-konto med den inriktningen. Problemet är väl bara att medelklassen typ stressar ihjäl sig för att leva upp till alla ideal och tyvärr får lagningen av byxan prioriteras bort när frugan står med näsan mot väggen.

        1. Just det, jantelagen läser jag in i att de ambitioner som görs inte blidkar Clara. Du ska inte tro att du är något, typ mig lurar du inte. Kanske inte en stor poäng i texten men jag reagerade ändå över det. Just att den fattige är god och den priviligierade medelklassen inte är det (alls). Det stora problemet är väl egentligen att grupper då ställs mot varandra.

        2. Du har viktiga poänger Anna Johansson! Jag håller med dig.
          Det är också så att de flesta av oss varken kan eller vill sluta konsumera helt, hur skulle vi leva då? Däremot har vi alla ett ansvar att dra ner på konsumtionen drastiskt och det vi behöver konsumera ska vara hållbart ur miljö och rättviseperspektiv.

        3. Viktigt det du nämner Anna, att det värsta du kan göra för klimatet är att skaffa (flera) barn …

    2. Jag tycker att det var jättebra skrivet av Clara, därför att många människor verkar på riktigt tro att det är miljövänligt att konsumera om man konsumerar ”rätt” saker. Konsumtion är inte miljövänligt, det finns bara mer eller mindre miljöskadligt. Sen är det klart att vi måste ha mat, kläder och en bostad och alla vill väl ha nöjen och fina saker också. Men att tro att man är någon miljöhjälte för att man köper massa grejer är både ologiskt och dåligt för miljön.

    3. nej. det står klart och tydligt vilka som åsyftas och det är inte faktumet att man är rik utan att man tror man gör miljön en tjänst när man köper femton klassiker istället för två grejer på 2nd hand.

      uppmuntran: SLUTA KÖPA SÅ MYCKET SKIT, ÄVEN OM DET ÄR KLASSISKT. det är konsumtionssamhället som är felet, mer än vad du konsumerar.

  4. Så bra skrivet! Har ofta gått i liknande tankar när jag ser på till exempel nyhetsmorgon hur ”modeexperter” ena veckan talar om hållbart mode samtidigt som de nästa vecka introducerar säsongens trender. Hållbarhet blir som ett koncept för de med pengar att skylta med, en trend bland andra. Att inte handla hållbara plagg som håller i längden blir på så sätt otrendigt. Själv går jag i mina billiga/begagnade kläder tills de är utslitna och lagar efter bästa förmåga, men det är inte ”hållbart på rätt sätt” även om det egentligen är hållbarare än att säsong efter säsong köpa nya ”hållbara” plagg.

  5. spot on. Exakt det här går jag ofta och tänker på. Jag, ensamstående mamma med barnskötarlön: bor litet, cyklar och åker kollektiv pga äger ingen bil, äter vegetariskt men unnar mig leverpastej ibland, flugit två gånger de senaste 6 åren och har använt samma billiga vinterkängor från din sko i sju år.

    Och så står jag ändå där och skäms pga sover på skumgummimadrass och inte ull. Pga den där gamla teflonpannan och den där icke-ekologiska dagkrämen från apotekets egna märke. Helt bisarrt!

    1. Signe: kunde varit jag som skrev kommentaren <3
      Jag och min man (ja vi har 2, men futtiga inkomster..) diskuterade häromveckan vilken skumgummimadrass ungarna skulle ha till sin (begagnade, för vi har inte råd och ser inte vitsen med en ny) våningssäng. Så påpekar jag att materialet är dåligt för både hälsa och miljö och att vi borde kolla på madrasser i naturmaterial. Det gjorde vi och visste inte om vi skulle gråta eller skratta åt priserna? Fantasisummor! Och detta gäller såklart mycket annat; som dagkrämer, vinterkläder, alla sorters möbler och typ allt som man ändå är tvungen att införskaffa… Men som sagt: vi kan nog pusta ut vad gäller klimatpåverkan av den enkla anledningen att vi aldrig har råd att flyga 😀

  6. Det ligger mycket i det du skriver! För ett par år sedan arrangerade jag via jobbet en föreläsning med en forskare vid Linköpingsuniversitet Anna Kaijser vars forskning berör just detta ämne (och mer därtill) om vilka handlingar och personer som betraktas som miljövänliga. Hon beskriver lite av sin forskning i den här artikeln: https://liu.se/artikel/klimat-och-makt
    Mycket intressant!

  7. Så bra! Håller helt med.
    Ibland är jag på retreat i kloster. Systrarna där lever i frivillig fattigdom/enkelhet, och jag slås alltid av hur vackert det är, det enkla som kan avnjutas i gemenskap – utan att utarma jordens resurser. De kan bjuda på ett hemodlat örtte som om det vore en skatt – lite som när barnen får sin apelsin på julafton i Barnen i Bullerbyn.
    Vi flyttar fram våra förväntningar för vad som är lyx och njutning tills vi blir helt blinda. Lite frivillig enkelhet skulle inte bara vara bra för miljön, utan skulle kanske också höja den upplevda levnadsstandarden.

    1. tror också det. Och vi skulle troligen må bättre psykiskt på köpet. Idag har så mycket av vad som ger verklig lycka glömts bort i jakten på status och saker att vi idag på riktigt kan tro att en ny väska eller en ny bil kommer göra oss gladare.

  8. Å herregud va bra du är!!!, det är ju så här det är. Så skönt när någon skriver precis som det är, våga säga det högt.
    Du är bäst!

  9. Veldig enig i det du skriver her. Greit å ta miljøbevisste valg, men det er ikke alle som har råd til å gjøre det. Blir også lei av kjendiser som maser om hvor viktig det er, samtidig som de reiser verden rundt…

  10. Visst är det så att har man mindre resurser i form av pengar konsumerar man mindre och desto mindre man konsumerar desto bättre är det för miljön. Jag tycker dock att individer som utifrån sina förutsättningar konsumerar mera hållbart i form av ekologiska varor och Fairtrade visar genom sin konsumentkraft att konsumtionen måste förändras och att ekonomin måste bli mer cirkulär och hållbar.
    Jag tror också att det allra flesta är överens om att konsumtionen måste minska för att vi ska uppnå Agenda 2030. Oavsett hur och vad vi konsumerar.

    1. Jag håller med. Som fattig blir man automatiskt miljöhjälte men det är ju inte fattiga människor som förstör våra livsvillkor här på jorden. Varken fattiga i Sverige eller fattiga länder i ett globalt perspektiv (även om förvånande många tycks tro de – att det är länder där man får många barn och där man har undermålig avfallshantering som är problemet, all statistik till trots….).

      Målgruppen för miljömedvetet leverne är och ska förbli medel- och överklassen. Att köpa skjortor som håller länge är ett steg i rätt riktning även om man byter dem ofta (de håller iaf längre inom begagnatvärlden och är förhoppningsvis hållbart producerade) och att bränna pengar på desinklassiker gör iaf att man inte har råd med samma kvantiteter av kläder och möbler. Men visst måste det mer till och visst måste vi komma ihåg att det är mer miljömedvetet att jag sitter här och inte dricker någonting än att min granne sitter och dricker en kopp ekologiskt thé.

  11. Du har startat en miljörörelse, tack! Kan du inte starta ett nytt miljö och Landsbygdsparti? Du är så klok, kunnig och VIKTIG som även här på sociala medier. Det talas aldrig bland politikerna om att vår onödiga konsumtion som kommer bli fördärvet för oss alla oavsett rik eller fattig. För utan konsumtion ingen välfärd, vårt samhälle är uppbyggt på sådant sätt. Jag är rik och vet att man inte blir lycklig av nya prylar. Mår faktiskt illa av konsumtionshetsen som råder! Bara för att man har råd och rik är det inte alla som konsumerar. Jag upplever snarare att det oftast är de som är påväg uppåt karriärsmässigt som vill visa sin framgång iform av lyxkonsumtion, snygga kläder och häftiga prylar. Själv färgar jag inte ens håret trots att jag är till hälften gråhårig och gör heller varken fransar eller naglar. Är 34 år gammal och bor ett stilla liv på landet med lägenhet i stan. Har inte flugit på 12 år. Gift och tre barn och odlar mycket och äter bara det kött min man jagar. Blir alltid lite stött över att det känns som skamligt att vara rik. Men jag håller med dig i stort. Vi måste omvärdera vad lycka är.

  12. Äntligen! Klassföraktet många i medelklassen hyser. Så ogenomtänkt och verklighetsfrånvänt

  13. Alltså åh! Det bästa jag läst på mycket länge. Har själv funderat lite lösa tankar runt det här men du formulerar det verkligen klockrent!

  14. WORD! Rodnar och känner igen mig i beskrivningen av medelklassen (även om jag faktiskt alrdig köper märkesgrejer).

  15. Favorit i repris! Än mer aktuell idag, kan inte förstå att inget av våra riksdagspartier tar i denna fråga på riktigt. TACK för att du ryter ifrån ibland <3

  16. Orkar inte vad bra du skriver! Det är väldigt sant, särskilt sista meningen, att fattiga får ingen status och föraktas pga sin “icke miljövänliga” shopping….

  17. Tack för att du med din räckvidd skriver detta! Exakt vad jag gått omkring och tänkt och försökt lyfta i mina små kretsar under många år. Tyvärr blir jag ofta den “gnälliga förståsigpåaren” – folk vill inte höra att hela vårt system är totalt förkastligt!

  18. Tack Clara. Tack. Jag ligger här med tårar i ögonen efter att ha läst ditt inlägg. Då jag varit sjukskriven 1 1/2 år pga utmattning så är plånboken tunnare än tunnast. Att köpa ett par nya skor är bara att glömma. Men idag kände jag mig duktig när jag lagade mitt trasiga nattlinne jag köpt på kappahl för flera år sen. Nu ser det anständigt ut igen. Tack och lov kan jag sticka och tack och lov finns det billigt garn. Men det är klart, det är akrylgarn från Kina. Inte handfärgade från Stockholm. Klimatångesten är dubbel för oss med lite pengar. Vi kan ofta inte shoppa och när vi ändå gör det så blir det fel. Tack tack tack för att du lättade lite på den ångesten ❤❤❤

    1. Elin.
      Inte sticka i acryl. Jag har garn. Massor. Även handfärgat. Skickar gärna till dig.
      Kanske kan Clara förmedla adress/mail så jag får veta vad du önskar dig?
      kram

      /marie

  19. Kommer ihåg att jag grät för att jag inte hade råd att köpa en sån där fin ullmadrass och min andra bebis fick sova på samma skumgummimadrass som sin storasyster sovit på. Och jag, eftersom spjälsängen fanns kvar sedan jag och mina syskon var små. Jag var en fattig sjukskötetskestudent med barn. Inte är jag rikare nu som en deltidsarbetare. Men tack vare det hör inlägget (som väl är en av dina gamla krönikor?) så kunde jag släppa det dåliga samvetet. Jag flyger aldrig, har en gammal skruttig bil som svärfar lagat otaliga gånger, jag promenerar till jobbet, mina barn ärver varandras kläder (nya och begagnade), vi bor i en liten hyresrätt OCH vi köper mycket ekologiskt (så mycket vi har råd med). Känner att jag faktiskt gör nog genom att välja mindre pengar och mer tid (heltidsarbete). Jag har inte råd med lyxiga resor eller dyra prylar, men jag har massor av tid att spendera med min familj och göra “enkla” saker som att gå i skogen. Och hemma hos oss är det inte bara jag som kvinna som jobbar deltid, utan även min man. Vi delar det här enkla livet och den ekonomiska förlusten. I framtiden kommer vi säkert jobba mer, tjäna mer och ha råd med mer, men förhoppningsvis kan vi fatta kloka beslut även då. Så tack Clara för att du gav tillbaka självförtroendet till mig för några år sedan <3

    1. Ja, visst är det en gammal krönika? Jag minns när jag läste den då att den kändes så träffsäker och tyvärr är den lika relevant idag.

  20. Precis som vi inte kan lägga över allt på konsumenterna tror inte jag att vi kan lägga över allt på politikerna. Politiker tar modiga beslut om vi ger dem mandat till det. Berättar och visar vad vi vill, kanske till och med engagerar och sätter oss in i förslagen och besluten, inte bara gör ett test var fjärde år på vad vi ska rösta på för att sedan sitta och gnälla på att politikerna inte gör nåt. Skriker vi rör inte min thailandsresa blir det minimala flyskatter som knappt gör någon nytta,
    låter vi Sverigedemokraterna dominera debatten med sin enda fråga faller klimatfrågan i glömska och pratar vi bara om fega politiker istället för alla som kämpar som blådårar och lägger all sin fritid på att få till andra förslag så spär vi på det politikerförakt som gör att ungdomar som engagerar sig politiskt idag får ta emot hat och hot.
    Sen är det liksom inga nyheter att det är bättre att inte köpa alls än köpa miljövänligt. Men vi har ett ekonomiskt system som bygger på motsatsen. Därav hajpen kring miljövänlig konsumption, folk tänker även på jobb och försörjning, precis som du kanske gör när du säljer klänningar via ditt företag. Lyft gärna vad du tycker är bra politiska förslag istället, för att vi ska komma ur tillväxtfällan, istället för att bara avfärda alla politiker som fega.

  21. Jag har alltid kört gamla skruttiga bilar och känner mig definitivt inte som någon miljöbov. Det kostar enorma resurser att tillverka alla dessa nya miljöbilar och batterierna är visst i sig en miljöbov. Som vanligt är det starka vinstintressen som döljs bakom ytan. Logiskt sett är det mest miljömedvetna att slita på det som redan finns, precis som du skriver. Jag har möjlighet att odla större delen av min mat och har inte råd att flyga och kör, som sagt, min gamla Opel -94 med gott samvete.

  22. För att vända perspektiven så måste också dom som driver miljöfrågor leva som dom lär. Här i Göteborg finns det miljöpartister som fortfarande kör om kring i sin gamla Volvo från 70-talet med argumentet att dom kör inte så ofta. Uttrycket “föregå med gott exempel” faller då ganska platt. Det finns exempel när företrädaren Åsa Romson, miljömnister, målade sin båt med giftig färg som dom själva varit med och förbjudit för att den var skadlig för miljön. Om inte ansvariga och aktiva inom politiken själva kan leva upp bättre till sina egna partiers agendor hur skall dom då kunna omvända en hel befolkning.
    //Berith

    1. Men den Volvon är ju redan tillverkad, och om den inte körs ofta så sliter den ju inte på naturens resurser. Att tillverka en ny bil (läs köpa nya bil – köps inga minskar efterfrågan!) bara för att den istället ska stå någonstans är ju vansinne! Menar du att DU inte behöver göra något, varken konsumera mindre eller rösta “bättre” bara för att du upplever att någon annan inte föregått med gott exempel?

    2. Men frågan är väl om det verkligen ÄR så miljövidrigt att köra en gammal bil (särskilt om man inte kör så ofta) jämfört med att köpa nytillverkat?

      1. Precis, om man inte ”kör så ofta” är det kanske bättre (och billigare!) att hyra en smart miljöbil, typ via Sunfleet (finns gott om sådana i Göteborg iom att det var Göteborg vi talade om) Själv kör jag också väldigt sällan bil, och äger därmed heller ingen.

    3. Måste man leva perfekt miljömedvetet för att få rösta grönt alltså?
      Jag kör ofta bil fast jag inte måste. Jag röstar grönt för att jag tror att höjda bensinpriser skulle få mig (och andra) att bli motiverade att ta cykeln lite oftare.

      1. Problemet med höjda bensinpriser är ju att det är landsbygdsbefolkningen som blir drabbade. De står där utan alternativ, för bussen kan orimligt ta alla vägar, och det är för långa sträckor att cykla. Jag tror inte på att höja bensinpriserna (trots att det inte skulle påverka mig som körkortslös det minsta) utan snarare satsa på alternativen där det är möjligt. Att folk kör bil i innerstan är för mig en gåta, där måste det gå både snabbare och smidigare att åka kommunalt. Det borde folk fatta utan höjda bensinpriser.

  23. Fy helvete vad bra skrivet Clara!! Precis vad jag har tänkt länge men inte fått på pränt. Du har så rätt.

  24. Vi har öppet för dig
    det finns alltid något på rea
    det kommer ständigt in nytt
    så köp bara köp
    vi gör staden värd att besöka
    vi spelar musik
    att handla är mysigt
    kom in

    trender kommer och går
    vi har bestämt vad du ska gilla
    tänk inte på barnarbete
    tänk inte på miljön
    visst vill du ha butikerna kvar
    kom handla hos oss
    gör det bara
    kom in

    livet är kort
    så använd alla pengar
    det är ingen lång kö idag
    och vi väntar här på dig
    köp hur mycket som helst
    det har du förtjänat
    här blir du sedd
    kom in

    det finns alltid plats för mer
    äkta glädje är att få handla
    ditt inre tomrum måste fyllas
    du är programmerad sedan födseln
    förträng din rädsla för döden
    kom för fan in

    1. Funderade just på om du hade kommenterat, Marcus 🙂
      Tror det finns en dikt för varje tillfälle i din samling…

      Vill inte gå till några överdrifter här, men vi kommer alla att få tänka om.
      Om vi vill fortsätta befolka den här planeten, kommer det inom en snar framtid inte finnas utrymme för konsumtion i den bemärkelse vi använder ordet idag.

      För att nå dit vi måste för att inte ta kål på allt liv och slutligen oss själva, måste vi byta värderingar. Det handlar egentligen bara om hur vi ser oss själva.
      Låter det svårt eller luddigt? Det är det inte. Det är enkelt om vi SER oss själva och landar i det. Struntar i vad andra tycker, lyssnar till vårt hjärta och följer våra innersta känslor.
      Vi föds med en potential större än någon kan ana. Att använda den är vår uppgift. Att rädda vår planet genom att hjälpa varandra och den jord vi fått är vårt primära mål.
      Vi vill ju att våra barnbarn ska kunna leva här och deras barnbarn i sin tur.
      Vi kommer aldrig att göra samma val som våra grannar eller vänner och det är inte heller meningen. Men vi är skyldiga att förstå, eller ta reda på om vi inte vet, vad våra val innebär och hur de påverkar alla på klotet.

      Jag är mer miljöpartist än en miljöpartist i partiet – har träffat några och jämfört. Min övertygelse är nog rent nördig, vilket innebär att jag är en miljönörd även i min vardag. Mina miljöhyss inspirerar många andra. I anden rik, men i banken fattig. Vilket innebär att jag lider lite när jag kör bil, då jag vet vad det innebär. Ursäktar mig med att jag bor på landet och kollektivtrafiken är undermålig i aspekten tillgänglighet och turtäthet.
      Hemma är det bara grön el som gäller. Och den används så sparsamt att råttorna fryser.

      Jag har gjort mina val och bantat all förbrukning till kanske hälften eller mer, vilket innefattar mängd och kvantitet när det gäller allt. Självklart förväntar jag mig inte att andra gör samma, men det är ju kul när man kan inspirera någon.

      Jag tror vi måste tillbaks så långt som till gammelmormors tid för att få ett perspektiv på hur och när vi spårat ur. Våra äldsta har en massa kunskap som vi borde använda oss av.
      Vi har kunskapen.
      Det är dags att vakna!

  25. Så fantastiskt bra skrivet! Du är så insiktsfull och orädd! Exakt detta har jag tänkt på så länge! Heja dig för det du gör för miljön och för att du vågar säga sanningen! 💪❤️

  26. Överkonsumtion är aldrig bra. Det svåra är att förhålla sig till ett samhälle som har konsumtion som sin stora drivkraft och lyckas ställa sig utanför. Både politiker och vi som världsmedborgare har ett ansvar. Men det är svårt att helt förändra ett system inifrån när det styr hela tillvaron…

  27. Tack !!!som jag har funderat på de här …. precis som man ska måste vara rik för att kunna tänka på miljön … kloka tankar heja loppis och begagnat

  28. Så rätt! Häpnar över människor som ursäktar sin höga konsumtion med att de är sååå duktiga på att åka till återvinningen/sälja på tradera/skänka till behövande.
    Samma med ständiga bilbyten – jobbade själv för ett antal år sedan på ett stort företag som hade i sin miljöpolicy att alla bilar skulle bytas efter tre år för att man alltid skulle ha de mest miljövänliga modellerna! Som tur är trillade polletten ner efter några år när någon insåg vilken miljöpåverkan tillverkning av en ny bil har – plus att de man bytte in fanns kvar och förorenade lika mycket iallafall.
    Ett annat exempel är utfasningen av vanliga glödlampor. Vad hände när de försvann? Jo, då exploderade marknaden för fasadbelysning och trädgårdsbelysning som knappt funnits förut. Nu blev det plötsligt ok med fler lampor för de drog ju så lite el… där försvann ju en del av besparingen!
    Kan inte se annat än att lösningen på miljöproblemen är att konsumera mindre. Vad man köper är underordnat.

  29. Så bra skrivet! Tycker frågan “vad behöver jag EGENTLIGEN” fattas helt i dagens konsumtionshysteri.
    Eftersom jag jobbar inom den industrin måste jag ändå få påpeka att den gamla bilen inte är speciellt miljövänlig. Den släpper ut betydligt mer per kilometer än en ny, och den har oftast mycket högre bränsleförbrukning. Så länge som farbrorn kör med sin gamla bil till butiken endast så ja, kanske mera miljövänligt men om han börjar köra längre sträckor så kanske han borde uppdatera sig. Just bilar, tvättmaskin, diskmaskin, frysar etc lönar sig att ha lnyare eftersom de blivit betydligt effektivare med tiden.

  30. TACK för dessa ord. Är så himla trött på att se influenser som konsumerar och flyger som om det inte fanns en morgondag, samtidigt som de är noga med att framhäva att de han där ekologiskt och “hållbart”.

  31. Heja Clara fortsätt att gå till grundantaganden för att vända i vrida på mångas sätt att skapa världen vi lever varje dag. En bra formulering som du skapat är Är jag nöjd? Ja jag är nöjd. Då behövs ju inte pengakonsumption. Däremot lever i en rik värld där bär, o mycket i skogen kan konsumeras genom tid. O tid i naturen är ju en rikedom om nått som gör gott i själen. I södra Sverige är ju träden fulla av frukt. Tack Clara för så många uppslag till aktiviteter utan för penga-konsumtion-världen. Sen kan vi drömma om en värld där värdering inte finns.

  32. Klokt! Alltså det är vettigt att köpa kvalitet om man kan och tänker använda det länge. Men inte om man samtidigt slänger ut en massa bra grejer. Använd det du har, i första hand.

  33. Hej,
    Du har en otroligt viktig poäng och det är tungt att inse detta. Saker slits knappt ut längre utan vi byter ständigt till det nya trendiga vad gäller inredning, kläder, bilar. Jag har varit där själv….trist att inse.

    Jag är helt emot kolkraft och jag är genuint intreserad av hur du anser att Sverige skulle ha löst nedläggningen av den f d svenskägda brunkolsverksamheten i Tyskland? Tyskland har ju trots en nedläggning ett fortsatt energibehov som behöver tillgodoses. Hur ser du att detta skulle tillgodoses och vem skulle betala för eventuellt nya/kapacitetsutökning av elproduktionsanläggningar som ersätter brunkolsverksamheten?
    Hälsningar
    Christina

  34. Åh, jag tänker så på min mamma som var ensamstående med oss, två barn. Alla kläder ärvdes, ingenting slängdes, hon fick begagnade kläder av arbetskollegor som visste att vi hade det knapert.
    Som barn tyckte jag att köpt bröd var den ultimata lyxen, tänk att få färdigskivat bröd, eller köpt sylt! Lyx!
    Hemma var allt hemmagjort: sylt, bröd, kräm – ja det mesta, och på något märkligt sätt kändes det fattigt, för att alla andra hade ”köpemat”. Tack och lov är det ju något som faktiskt är omvänt idag – hemmagjort = lyx!

  35. Nu är detta INTE kritik utan en undran; hur tänker du kring att skaffa ett tredje barn, ur miljöperspektiv? Kan ni inte diskutera det podden? Längtar tills den drar igång! /Trogen lyssnare <3

    1. lol. det har gått bra utför när man tar in miljöperspektiv i funderingar kring att skaffa barn.

      1. Barn är väl det ABSOLUT sämsta en människa kan göra för miljön så nog är det relevant. Man skaffar barn av egoistiska skäl och skiter i miljön. Så enkelt är det.

      2. Nja även om det är en känsligt fråga och bör såklart inte ställas till en individ så är den ju väldigt relevant. Detsamma tänker jag med alla som har katter och hundar för nöjes skull ( köttätare som är stora miljöbovar och vi har bara för att vi vill). Har själv två barn men kan ibland tänka att skaffa barn är ju konsumtion precis som allting annat och absolut en onödig lyx i en redan ansträngd värld. Dessutom finns oron att man inte ver hur de kommer att få ha det, vilken värld de växer upp i. Ibland tänker jag att det hade varit bättre att avstå.

    2. Den här kommentaren håller jag med om. Inte kritik på ett personligt plan för det finns ju alltid glädje i barn men att föröka oss är den största miljöboven.

      1. Kommer in sent i diskussionen här, men är inte själva poängen med att sluta förstöra miljön att mänskligheten ska kunna fortleva? Självklart vore det bästa för miljön att utrota människan, men det är väl ingen som förespråkar det alternativet hoppas jag.

  36. Jag hâller inte alls med, det du beskriver är inte miljömedvetenhet, det är bara brist pâ resurser som har som konsekvens mindre konsumption. Men om situationen för mânga av de ensamma mammor som finns idag skulle förändras, tror du inte de skulle vilja börja konsumera och till exempel köpa märkeskläder till sina barn? (Och utan att vara expert skulle jag vilja pâstâ att utsläppen frân en bil frân 70-talet är direkt miljöfarliga).

    Rik eller fattig, det viktiga är väl inte vad vi konsumerar. Det är väl att vi alla blir medvetna om att vi bara har en jord och att vi alla mâste göra avvägningar när vi konsumerar och förstâ vad som är ett begär (t.ex 10 skor frân Natalie Schuterman) och ett behov ( ett par skor pâ fötterna när det är kallt).

  37. Jag tjänar bra, men har alltid levt rejält under min möjliga livsstil. Jag har valt bort bil, renoverar aldrig och unnar mig att flyga max var tredje år numera. Det är jag stolt över. Men det är många som retar sig på mina livsval, trots att jag aldrig moraliserar över någon annan. Känns ibland som att det inte är ok att vara lycklig om man inte lever efter en viss standard.

    1. Linda: Oj tänk att det finns någon som jag…? 🙂
      Jag har ett typiskt halv-statusjobb, lever ensam utan barn och skulle i princip kunna köpa mig både märkeskläder, fin bostad, fin bil, resor osv. MEN – jag gör det inte. Får alltid höra från både fattiga och rika, att jag borde unna mig själv mer och “varför bara lägga pengarna på hög?” Har även blivit kritiserad på jobbet för att de tycker att jag alltid går i samma kläder. För mig är det inget annat än arbetskläder. Jag har ett par kontors-outfits som jag växlar mellan och det räcker för mig. Har varken lust, ork, tid eller vilja att köpa på mig en massa kläder som ändå bara blir hängande i garderoben och jag har inget intresse av att leka mannekäng på jobbet om dagarna heller.

  38. Hej Clara!

    Vill dela med mig av mina tankar om ditt inlägg och denna debatt – det är inget som är menat att vara otrevligt på något men ett inlägg som inte är helt ense med ditt 🙂

    Det gör mig ledsen att vi måste ställa grupper mot varandra heeela tiden – snacka om att döda all glöd! Vad är syftet med ett debattinlägg av denna sort? Hur hjälper det? Jag är kanske inte helt representativ för alla i medelklassen, dit jag väl får räkna mig. Men om jag ska köpa något kollar jag alltid andrahandmarknad först under lång tid. Ja, om jag sen köper nytt försöker jag tänka på att det ska vara en så långsiktig investering som möjligt, något jag kan ha hela livet om jag så vill. Jag sopsorterar skiten ur vårt lilla kök där vi egentligen inte har plats och jag anstränger mig som attan för att använda varenda rest i mitt kylskåp istället för att slänga mat. Men damn me, för jag har ju ändå råd att handla ekologiskt. Gör det mig till en sänre miljökämpe än den ensamstående mamman? Jag är medveten om att alla inte lever så i ”medelklassen” (ogillar förresten att prata om klasser) men jag tror att vi är många i olika skikt som gör vad vi kan. Jag tror inte på förminska folks ansträngningar, oavsett situation. Och jag tror verkligen inte att alla i ”medelklassen” bara är rika konsumtionssnobbar. Det är inget jag känner igen från mitt eget umgänge.

    1. Fast detta känns lite som “Inte alla män”-inläggen i genus- och feministdebatten. Man måste kunna lyfta blicken från sig själv och istället se på strukturer. Enda sättet att förändra något är ju dessutom att lyfta problematiken. Vi måste sluta vara så lättkränkta hela tiden!

      1. Usch ja, jag är medveten om att det blev ett lite kränkt-man- inlägg, ledsen för det. Men jag tänker lite att de som försöker bry sig om miljön kommer att göra det även oavsett klass – till den gruppen hör inte människor som köper 10 par skor på Shuterman-rean. Människor som gör det hävdar nog inte att de är miljöhjältar – och det finns nog ingen annan som ser det så heller. Jag känner bara inte alls igen det. För den kategorin människor hjälper nog inte så mycket annat än att det tas beslut och görs förändringar på högre nivå angående våra destruktiva konsumtionsmönster. Så jag antar att jag helt enkelt inte riktigt vet åt vem det här debattinlägget riktar sig eller vem det handlar om. De riktiga miljöhjältarna är de som anstränger sig, medvetet eller omedvetet, oavsett ”klass”. Jag ser inte detta som en fråga om grupp- eller klasstillhörighet.

        1. Håller helt med dig och blir väldigt oroad av att grupper ställs mot varandra 😞

    2. Jag håller med dig i att inte gilla indelning i klasser och att generalisera människors konsumtion. Jag vet inte vilka kretsar de flesta här rör sig i men jag vet inte ens hur de där skorna ni nämner ser ut. Hur försvarar du Clara dina klänningar du producerar och säljer till en ganska dyr penning? Det är väl också onödig konsumtion. Vad gäller gamla bilar är jag evigt tacksam att jag och min man har råd att ha en bil vi kan lita på med andra ord ganska ny. Vi har haft gamla bilar tidigare och det är inte kul när den plötsligt stannar under smällkalla vintern och man fryser vid vägkanten i väntan på en bärgare. Det finns inget romantiskt med gamla prylar som går sönder vid de mest olämpliga tillfällen. När vi hade ont om pengar sydde jag kläder till mig själv o barnen.

  39. Jaha, jag får väl vara kärring mot strömmen som vanligt och säga att jag tycker att vi behöver fundera ett steg längre. Så här tror jag: Övre medelklass tjänar idag ungefär samma, ibland tom mindre än arbetarklassen. I arbetarklassen är konsumtion i sig en statusmarkör medan status i övre medelklass är det kulturella kapitalet, t ex att visa att vi är medvetna och har tänkt. Till syvene och sist handlar det om att hålla sig till normerna för sin grupp för annars kanske du inte får vara med och leka. Det blir en slags tävlan där vinnaren för övre medelklass är den med mest eftertanke bakom sin livsstil. Övriga ska skammas över sin bristande förmåga att nå lika långt.
    Privilegie i sig skapar också mycket skam. Att lyfta grupper som står under en, som i det här fallet fattiga, hjälper till att stilla det egna dåliga samvetet men utgör också ett försök att trösta på något sätt. Om vi romantiserar bilden av att vara fattig genom hylla denna grupp som miljöhjältar så erbjuder vi en snuttefilt, att den som är fattig är i alla fall jättebra på att inte slösa med jordens resurser. Även om det är skamfyllt att inte kunna konsumera så är man i alla fall superbra på att uppfylla de normer som övre medelklass har satt. Inte som ett fritt val, men ändå.
    Kontentan är att allt handlar om vem som ska skämmas, den fattige som inte kan uppfylla normen om konsumtion eller personen i övre medelklass som kan konsumera och som normen påbjuder både borde och inte borde göra det. För egen del önskar jag mig ett samhälle där vi inte argumenterar genom att väga grupper mot varandra utan kan vara öppna för tanken att alla bara försöker vara nog enligt uppsatta normer för att få vara med och ses som älskbara. Vill vi verkligen minska konsumtionen måste vi börja med att få människor att känna att de duger alldeles bra som de är, utan alla de konsumtionsprylar som ska göra oss perfekta, alternativt utan pengar att konsumera för. Att skamma människor, oavsett på vilket håll, kommer aldrig leda till förändring.

    1. Intressanta tankegångar. Tack! Väldigt bra och lärorikt med ett fördjupat resonemang.

      Jag tror att du har mycket rätt i detta med olika grupptillhörigheter och status för desamma. Det undermedvetna grupptrycket som omger oss i respektive socialgrupp är enormt starkt och svårt att komma undan och stå emot. Och känslan av skam och skuld, samt rädslan att inte duga eller att inte få “vara med” påverkar oss mycket mer än vi någonsin kan tro.

      Däremot tror jag att förmanande och “skammande” inspel i debatten också behövs. För vi behöver bli omruskade och ifrågasatta, oavsett var på samhällsskalan vi befinner oss. Vi behöver tvingas att tänka till, även om det kanske är obehagligt. Och även om vi inte håller med i allt som sägs/skrivs.

    2. JA! Tack för att du formulerade vad jag kände. Jag håller med om mycket Clara säger – eller rättare sagt, jag förstår var ilskan kommer ifrån – men det är ändå något som skaver, och det var precis det du sa. Och att det stannar vid att beskylla olika individer för vad de tycker och tänker, när den riktiga roten ligger i att vi har ett ekonomiskt system (och en kultur som upprätthåller detta system) som hela tiden försöker lösa problem genom mer konsumtion (vare sig det är märkesvaror eller massproducerat).

      Jag vill gärna tipsa om denna artikeln:

      https://www.theguardian.com/environment/true-north/2017/jul/17/neoliberalism-has-conned-us-into-fighting-climate-change-as-individuals

    3. Men det är ju normerna vi bör förändra, dvs. vad som är “rätt”. Jag upplever att hela Claras inlägg handlar om just det. Så länge det “bästa” är att KONSUMERA sig ur problemet så kommer det aldrig att ske! Eftersom det även finns en kollektiv vilja att göra en klassresa innebär det också att de som inte finns inom denna norm kommer vilja röra sig i riktning mot den och det görs bl.a. genom att påvisa att man visst har råd och möjlighet till samma typ av konsumtion. Kanske köper man second hand – men prylarna finns ju bara att köpa second hand så länge någon har köpt dem i första skedet (och sen bytt ut dem utan att de är totalt utslitna bara för att istället köpa nästa “investering”). Dvs. vi kan ALDRIG konsumera oss ur detta problem.

      1. Jo, exakt. I dagsläget är man kanske miljösmart om man är fattig, men så fort man inte är fattig längre (vilket ju ändå måste vara målet) så konsumerar man mer, för sådan är normen.

        Problemet jag ser med Claras vinkel (som jag överlag tycker är mycket välkommen) är att det stannar vid attityder, som om allt skulle bli bra bara vi tyckte och tänkte annorlunda. Det ÄR extremt viktigt med värderingar, normer, diskurs, etc, men det RÄCKER inte – och vi kanske inte ens kan börja där, eftersom det i det rådande läget pumpas in så extremt mycket MER resurser i att upprätthålla konsumtionshetsande normer, värderingar och diskurs. Konsumtionsnormer ska absolut ifrågasättas och brytas – MEN vi får inte göra misstaget att tro att vi inte även behöver andra typer av strategier för att omfördela politisk och ekonomisk makt.

        1. Alla kan inte ta sig ur fattigheten som världen ser ut idag. Att säga att det är ändå måste vara målet får det att låta som om de som fortsätter vara fattiga inte försöker tillräckligt mycket att ta sig ut ur sin situation. Man kan vara för sjuk, skuldsatt ha andra problem. Man kan ha fötts i länder som är fattiga. När 10% äger lika många tillgångar som resten av 90% tillsammans och när en större del av världen inte är upptagen av att konsumera utan snarare att överleva håller jag med Clara. Problemet är att de som har vill ha mer istället för att kämpa för att alla ska ha rätt till ett bra liv. Att rädda mänskligheten kanske till och med är mer brådskande än att rädda miljön. Träd som dör är viktigt. Men alla miljoner barn som dör av hunger bör vara mer brådskande. Annars kanske det är bättre att planeten dör. Hellre det än att rika tar över den på de andras bekostnad.

    4. Jag måste bara säga att det inte är med verkligheten överensstämmande att övre medelklass och arbetarklass tjänar detsamma eller att folk ur arbetarklassen tjänar mer än övre medelklass. En byggnadsarbetare tjänar i genomsnitt ca 25000, en lärare i gymnasiet ca 28000 men en gymnasielärare är snarare lägre medelklass och en generellt lågt betald akademiker. En civilingenjör har 44000 som medellön och en läkare 52000 och högstalönerna i dessa kategorier är milsvida högre än i båda tidigare exemplen. Vissa lågbetalda akademikeryrken kan ligga liknande lön som högbetalda arbetaryrken men jämför man lågbetalda arbetaryrken som undersköterska ligger medel bara kring 20000 och då blir det plötsligt en ganska stor skillnad igen.

  40. En fattig… antar att jag hamnar i den kategorin som student och gift men ensamstående morsa. Har haft samma vinterjacka i tio år och köpte den på Myrorna. Där snackar vi kvalite! Ska köpa en ny denna vinter då den börjar gå sönder i ärmarna. Tycker du skriver bra. Men tycker snarare att det ”fattiga” idealet är mer normalt än det rika. Vet inte vad jag vill säga med det egentligen.. tkr oavsett att allt för mycket ansvar läggs på individen i denna fråga. Vad fan spelar det för roll att jag återvinner och köper ekologiska bananer? Jag sitter verkligen inte på de ekonomiska resurser som krävs för att göra klimatsatsningar. Det är inte jag som ska ha klimatångest, det är varenda jävla politiker och VD.

  41. Åh vad jag älskar det här inlägget. Sitter med gråt i halsen. Har tidigare varit en av de där miljötänkskonsumenterna, som med en bra lön (inga massor men bra!) såg mina köpval som en miljöinsats. Som lusläste och googlade och jämförde för att hitta den bästa, snällaste eko-pyjamasen till sonen och den hållbaraste picknicklådan i rostfritt stål osv. Jag är fortfarande väldigt glad för de fina saker som jag köpte på mig på den tiden jag hade pengarna, för ja, de är ju hållbara och nu behöver jag inte springa och köpa nytt. Vilket också är tur eftersom jag inte längre har råd till det. Nu hade jag nog inte sprungit och köpt nytt titt som tätt förr heller, för jag tycker mig sedan tonåren på nittitalet ha varit ärligt miljöengagerad. Men idag, när jag står helt utan inkomst och beroende av min mans ekonomi (pga utmattning kommer jag aldrig tillbaka i samma yrke som tidigare, försäkringskassan har utförsäkrat mig och arbetsförmedlingen säger att jag är för sjuk för att kunna ta deras hjälp), idag kan jag inte ens välja ekologiska matvaror varje vecka, något som varit en självklarhet för mig förut. Men jag knåpar och räknar och fixar och lagar, och jag blir väldigt varm i hjärtat av ditt inslag Clara. Jag ser idag att jag delvis lurade mig själv förut, när jag kanske både en och två gånger försökte shoppa bort den eviga miljöångesladdade rösten i mitt huvud. Heja långsamheten!

  42. Så otroligt viktigt inlägg! Du är en av mina absoluta största miljöhjältar <3 För sättet du strävar efter att leva på, för debatten du så ofta tar. Kram!

  43. Fantastiskt perspektiv!

    Jag laste nyligen att ‘De mest etiska [och miljovanliga] kladerna ar de du redan har’.
    Precis som du sager.

  44. Det är så sant. Har själv sagt det så många gånger. En riktig stämningsdödare i vårt umgänge om man säger så…

  45. Intressant inlägg, men det finns även den kategorin av fattiga långsiktigt tänkande miljömedvetna människorna.. Jag exempelvis, som gärna sparar ihop till en fjällräven jacka under 1 års tid för att stolt bära den i 20 år framåt. Nya klimatsmarta produkter är också till att fasa ut mindre bra produkter. FELET är väl ändå att skit saker i plast och billigare slitsläng produkter, och det enorma utbudet får fortgå…!? Tillåts importeras billigast möjligt.. Vem fan behöver 38 olika allregöringspray, köks spray toa spray, exempelvis? Ekonomisk tillväxt och välfärd och hållbarhet är en ekvation som inte går ihop.. Det är dessvärre ett faktum att politiker och näringsidkare låter miljön dra det korta stått i stacken.

  46. Tack för ett bra inlägg. Tankvärt och dessutom skrivet på ett medryckande sätt 👏 Bra jobb, och tack för ditt engagemang.

  47. Ja så rätt!!
    Och den här minimalisttrenden. Att vara minimalist och samtidigt supertrendig som innebär ständiga nya köp och ständiga nya utrensningar.

    Istället för att använda det som redan finns hemma

  48. men ändå gjorde du dig av med din gamla soffa, för att köpa en svindyr en, som är mer “naturlig”.. men gnäller på andra som gör sig av med sina plastgrejer o annat skit, för att köpa mer miljövänligt…

    1. Ja. Min (begagnande!) soffa gick sönder. Frambenen bröts av och soffkuddarns sprack. Så vi kasserade underdelen och de kuddar som fortfarande var hela gav jag till ett fritids för dem att bygga kojor med.

      Har hittills förbrukat tre secondhandsoffor i mitt liv. Så jag köpte istället en av få nyproducerade möbler i huset (sängen och två ikeaskåp i mitt hus är de enda övriga) och då valde jag ekologiskt och schysst framställt. Eftersom jag hade råd, tyckte den var fin och för att den håller resten av mitt liv. Om du tror att det på något sätt motsäger innehållet i den här texten så får du nog läsa en gång till är jag rädd.

  49. Så sjukt bra skrivet!!
    Men – NÄR ska våra politiker ta sitt ansvar för de strukturella miljöproblemen?? Blir helt uppgiven, när de enda partier som driver en anständig miljöpolitik inte lyckas få igenom den?
    Kan inte sova på nätterna för att jag har sån klimatångest.

  50. Ja, så sant som det var sagt. Du har slagit huvudet på spiken. Amen!!

    Själv är jag uppväxt i en familj på 8 personer. Och min pappa var smålänning. Jag vet vad det vill säga att vara fattig och vända och vrida på varenda krona. Att slänga mat var otänkbart! Och kläderna ärvde man från storasyskonen – samt att mamma hade sytt dem. Köpt bröd och frukt var otänkbart förrän vi nådde tonårsåldern och mamma kunde börja jobba…

    Japp. Så var min barndom. Jag är imponerad av mina föräldrar. Och stolt. De levde verkligen klimatsmart.

    /C

    http://fondofhome.blogg.se – nyinvigd renoverings-/inredningsblogg

  51. Något jag också tänkt på en hel del. Investeras kallas det ofta speciellt hos influencers. Investera i en väska som ska hållas. Battre med kvalite än kvantitet. Fast det handlas hela tiden! Tyckte du fick till det väldigt bra i den här texten.

  52. På pricken.
    Min ibland sadåliga ekonomi gör mig automatiskt mer miljövänlig. Jag kan inte slösa mat, resa långt, köpa nytt… Men jag kan baka, plocka svamp, cykla… Ofta ger det mig livskvalité också. Ett slags lugn.

  53. Det här är så sant. Bästa som jag har läst på länge. Önskar att jag själv kommit på detta.

  54. En liten tröst i att vara med litet kapital är att man använder sig av det man redan har eller kan skaffa sig relativt gratis.
    Jag upplever att kreativiteten förstärks när man är fattig. Det är en bonus som kan vara svårt att få till när man inte måste anstränga sig lika mycket när man har råd.
    Men när allt kommer omkring är det fantastiskt roligt att konsumera. Att inte behöva tänka på vad saker kostar varje gång något ska inhandlas.
    Det man skulle önska är väl att man alltid tänker en eller två gånger extra innan man köper något överhuvudtaget.
    Behöver jag det här? Vill jag verkligen ha det här även när det har gått ett tag?
    Hur mår miljön av det jag köper?
    Bara en tanke, som jag försöker komma ihåg, men det finns inga snabba lösningar.
    Samhället är uppbyggt på att vi konsumerar.

  55. Precis så. Mycket bra skrivet och reflekterat. Har också tänkt på att man pratar alldeles för lite om just våra konsumtionsvanor inom politiken. Ibland funderar jag på om vi faktiskt tjänar lite för mycket. Vi kan liksom inte hantera det och förvalta det på “rätt” ändamål. När jag växte upp hade jag en vän vars föräldrar var läkare. De var typ de enda jag kände som hade både båt & husbil, t.o.m. egna slalomskidor hade dom. Vad jag kommer ihåg var det 1 person i min klass som åkte utomlands med sina föräldrar. Nu har väldigt många med medelinkomst; husbil, båt, utomhusjacuzzi eller pool, två bilar, kanske sportbil/mc, åkgräsklippare och allsköns trädgårdsmotorer (som man någon gång per år använder) cykel & elcykel, bakmaskiner, råsaftmaskiner, flera tv:skärmar, senaste mobilen, nyrenoverade hus – allt är nytt. Istället för att hyra vissa saker så skaffar man en egen, fast man inte använder kajaken, jet-skin eller seg-way mer än någon gång per år. Det är sååå många jag känner som har typ allt detta. Och mycket är för imagen. Sååå många vill leva Solsidan-liv, fattar inte. Varför har yta blivit så viktigt. Jag tror vi behöver fundera mycket mer på vad som är viktigt på riktigt egentligen. Vi skulle verkligen kunna omfördela vår tid. Lägga den på de vi har dåligt samvete för. Egentligen jobba mindre tid för att kunna ge tid till de vi älskar och det vi älskar. Absolut tycker jag vi ska köpa en fin bakmaskin om det är bland våra nr 1-intressen, men om det bygger på bilden av mig själv och den jag vill vara/bli- så är det inte skonsamt för miljön. På nåt sätt skulle naturen & miljön gynnas av mer inre trygghet, att man inte behöver bygga upp sin position i samhället med grejer och snygga ytor. Samtidigt är det ju lätt att smittas när tv:n visar ett flertal inredningsprogram, butikerna säljer mängder med inredningsmagasin, man följer kändisar och vanlisar och ser hur deras “perfekta” hus/intressen/utseende är. Jag har en släkting som varje helg är på stán, deras sätt att umgås på är att planera nya inköp till deras bostad och det är alltid något nytt plagg för årstiden som behöver införskaffas. Är så sorgligt att se att deras barn nu köpt modellen, att det är så man umgås. Tja, nu har jag säkert raljerat en del, men lite lite så är det. Hur man kommer åt den där drivkraften att socialt passa in och vara nån genom prylar – det är inte en enkel nöt att lösa. Men jag tror på reflektion, på förebilder, att man vågar vara den som visar på ett annat sätt att leva, att man pratar om livskunskap i skolan och såklart att politiker vågar ta ställning och ta avgörande beslut.

    1. Instämmer, bra skrivet! Fasas också över att alla ska ha allt idag även om man knappt hinner använda sina grejer… Tror också vi behöver obehagliga politiska beslut för miljöns skull. Och att vi behöver omvärdera vad som är rikhet i livet utan att utarma planeten. Vi har dragits in i en konsumtionshets som är svår att komma ur.
      Vi skulle också behöva ställa om ekonomin och produktion till saker som är snällare för miljön, är vi fortfarande är rika så får vi råd att satsa på klimatvänliga förändringar i världen. Massproduktion som vi har skapat skulle kunna ställas om till att användas på ett positivt sätt genom att massproducera klimatsatsande produkter, ex. solpaneler med mera. Vi skulle kunnna använda det som för oss åt fel håll till att hjälpa oss rätt. Vem ska ta besluten?
      Vi lever i en individualistisk tid där det blir upp till var och en att göra rätt vilket sätter stor press på individen. Har vi med det tappat förmågan att organisera oss i viktiga frågor? Fattiga gör redan mycket rätt men varför ska man skamma rika som försöker styra konsumtionen åt en bättre riktning? Jag är själv vad som skulle kallas för högavlönad eller rik men lever långt under min inkomst. Försöker handla medvetet, äta vegetariskt/veganskt och släppa ut mindre fossila bränslen. Tycker det är min SKYLDIGHET om jag har kunskap om ämnet och mer pengar att konsumera mindre kött, ekologiskt, fair trade och mera hållbara produkter. Men givetvis konsumera mindre än vad jag och många andra tidigare gjort. Upplever att många i omgivningen kan bli lite irriterad på mina val kring minskad konsumtion, som att det är kritik mot deras konsumtion vilket kan kännas tråkigt. Men tänker också att utan att säga något illa om den andres konsumtion kan man kanske så ett litet frö hos andra genom sitt agerande. Och visa att man kan vara lycklig ändå.
      Levt typ nästan tio år som rätt fattig student men aldrig varit olycklig över att inte kunna få allt jag vill ha. Det känns nästan konstigt nu när jag tjänar bra med pengar att alltid kunna köpa det jag vill, jag är precis lika lycklig. Pengarna är mest som en trygghet ifall något händer vilket såklart ger ett lugn som inte fanns tidigare då bankkontot var i princip tomt inför nästa CSN skulle komma. Är vädligt glad jag levde länge utan större inkomst. Men förstår såklart det är jobbigt att ha det så hela livet och om man har barn eller är sjuk. Vill inte glamorisera fattigdomen men ge en synvinkel på saken från mitt håll.
      Vi är i det här tillsammans, fattiga eller rika. Vi får göra det vi kan utifrån våra förutsättningar 🙂

  56. Tack! Tack för att du satte ord på det jag så länge känt!

    Synd bara att det tyvärr inte komma kännas för de som borde tänka till…

  57. Men du vill att man ska fortsätta shoppa dina egna nytillverkades klänningar? Ny kollektion varje höst och vår. Tillverkade av bomullstyger fraktade från Tyskland, som sys i Litauen och hitfraktade därifrån. Om och om och om igen. Klänningar som vars kundgrupp främst är riktade till medelklassen.

    1. Om du tror att den här texten handlar om att det är fel att tillverka kvalitetskläder till medelklassen får du jobba på din läsförståelse. Eller om du tror att jag inbillar mig att vi kan leva i ett samhälle helt utan nyproduktion. För övrigt finns idag ingen inhemsk textilindustri. Miss clarity är något av det mest lokalproducerade nyproducerade du kan införskaffa i dagsläget i klädväg.

  58. Jo, men det är också den ensamstående mamman som köper den billiga danska köttfärsen eller de billiga kläderna på HM för hon helt enkelt inte har råd med något annat. Då kan vi Chianti-liberala enkelt sitta och hylla fattigdomen när någon annan av ekonomiska skäl måste välja en produkt som färdats jorden runt för att säljas billigt på Lidl.

    1. Det gör jag ofta. Viktiga texter behöver återpubliceras. Men om man skriver att det är en återpublicering går läsandet ner. Trots att de flesta inte ens läst texten förut.

      1. Jag och min man (som skrivit kommentaren ovan) funderade lite mer på detta. I vissa sammanhang skulle det ses som självplagiering och mycket vilseledande att göra så. Man skulle ju till exempel kunna jämföra med sponsrade inlägg. Om du inte uppger att ett inlägg är sponsrat så skulle många fler läsa det. Men som vi förstått det är du i det fallet väldigt noga med att inte vara vilseledande. Vad anser du är skillnaden?

          1. Självplagiering innebär att man publicerar en text och låtsas att den är ny, trots att man tidigare publicerat den. Detta för egen vinnings skull, inom universitetsvärlden t.ex. att få det att se ut som att man producerat fler artiklar än man har. Det är anses vara fusk och kan leda till avstängning där. Det är alltså en etisk fråga. I ditt fall ställs alltså frågan om vilket som är viktigast: att få fler läsare (och jag gissar även högre ekonomisk vinning) eller vara ärlig med var/när texten kommer ifrån. Det blev en intressant etisk diskussion här hemma i alla fall! Därför är det intressant att se vad du tänker om det. Kanske en etisk fråga för Influencers of Sweden att diskutera?!?

          2. Åh herregud. Då själplagierar jag dagarna i ända. Återpublicerar ofta gamla arkivbilder, återanvänder gamla listor men med nya svar, dubbelpublicerar samma material på både instagram och blogg. So sue me. Själv är jag väldigt glad när mina favoritbloggare återpublicerar recept, texter och bilder som jag glömt bort men gärna blir påmind om. Det är ju inte ovanligt direkt. Om någon läsare har problem med det är det deras problem! Det här är bloggvärlden och inte universitetsvärlden. Hymlar heller inte med att detta är en gammal text när någon frågar och ingen som känner igen den verkar heller störd över det utan tacksam för att få den lyft igen. Så jag tror jag kan lova att den här ”självplagieringen” kommer få fortsätta även i framtiden.

  59. Intressanta tankar! Är det den fattige som inte kan konsumera eller den som är rik och kan konsumera, men som inte gör det, som är miljöhjälten? Dessvärre är det väl svårt för våra politiker att med kraft vända skutan, vem röstar på den som förordar något som drabbar oss personligen? Har i många år bott på landet, vi valde det boendet för att få tillgång till naturen och frisk luft under hundpromenaderna. Men nu har vi flyttat in till stan till en lägenhet och dessutom har vi en stuga vid havet. När vi bodde på landet så var det ett självklart nöje att vintertid köra snöskoter runt runt inom byn. På hundpromenaderna var det många gånger ett blått dis av avgaser och hunden fnös irriterat. Sedan kom fyrhjulingarna. Inget av dessa hade vi intresse av att ha. Nu bor vi i stan, lika bra det för här är avgaserna nåt man lättare kan förstå. Vid vår stuga hörs nu vattenskotrarna som ilskna bålgetingar i sommarkvällen. När våra politiker vill höja bensinskatten förfasar sig folket utanför städerna. Och jag vet ju att man måste kunna ta sig till jobbet med bil. Men så länge man anser det självklart med denna nöjeskörning timme ut och timme in med skotrar och dylikt, ja då har politikerna inte en chans att få röster från det hållet.

  60. Alltså det här är det bästa du skrivit! Hoppas det publiceras i Aftonbladet eller annat forum oxå!

  61. Jag är gift med en person som driver tygaffärer runt om i Sverige och blir så glad varje gång han berättar att modetygerna säljer bättre än någonsin. När vi syr våra egna kläder ökar det emotionella värdet, vilket gör att vi tar bättre hand om kläderna. Han säger också att känslan är att allt fler väljer att laga sina kläder med laglappar, tråd eller så syr dom om kläderna till något nytt. Det tycker jag är goda nyheter!

  62. Jag håller med dig på ett sätt men tycker ändå du är orättvis. Vi har kämpat för att ta oss till en tillvaro där vi la våra sparade pengar plus lån på en elbil i vintras för att jag hade sådan ångest för mina barns framtid. Vi bor på landet. Vi slutade flygarflyga exakt tio år sedan, köper endast begagnade kläder men har förvisso lånat oss för att bygga ett nytt hus. Vi skulle aldrig drömma om att slänga mat i onödan men prioriterar sällan bort eko. Man kan faktiskt ha elbil och vara “vanlig” 3 barns morsa! Och jag anser mig inte vara en miljöhjälte. Förstår att detta verkar som ett försvarstal men det finns faktiskt vi som har råd att låna till en elbil då kollektivt inte finns som alternativ OCH som kämpar för klimatet.

    Vet inte varför jag blev så provocerad. Det var väl bara en känsla pga att jag kämpar så hårt för klimatet när det känns som om ingen i min omgivning bryr sig. Ville bara visa att alla som har möjlighet att köpa elbil inte är som du beskrev det.

  63. Perfekt Clara! Du sätter ord på mångas tankar. Man får alltid se upp så man inte åker med i det rådande snobberiet, kanske särskilt när det kallar sig “miljövänligt”. Jättebra med miljövänlighet förstås, men låt inte snobbarna kidnappa detta tänk och se ner på andra, som inte har råd att puffa runt i ny elbil. Vart tog 70-talet vägen? Jag menar idealismen, att se det gemensamma, det viktiga, ett större perspektiv… Då, när en äldre bil kunde piffas till med en målad blomma på ena framdörren, vart tog den mer fria kreativiteten vägen? Hur blev det så stelt och likartat och ängsligt och snobbigt? Du Clara, ger mig hopp på den fronten, TACK 🙂

  64. Håller helt med! Tycker t. ex inte klädesaffärer kan säga att de håller på med hållbarhetsarbete förrän de också erbjuder någon form av skräddartjänst, eller reservdelar (tygbitar, knappar, hällor till regnbyxor) mm.

  65. Bra skrivet! Är själv medelklass och konsumerar mig från klimatångest. Jag tycker att just det du skriver är en av de viktigaste sakerna att påminna sig om som bättre bemedlad, att man måste ha perspektiv på sig själv och sin inkomst liksom. Både avseende sin konsumtion och avseende det sätt det är så enkelt att glömma att även om man ”bara” har medelklassinkomst så har man ett så OTROLIGT mycket större ekonomiskt svängrum på alla sätt än väldigt många andra här i samhället. Vilket jag tycker gör att man har ett moraliskt ansvar att bidra mer till vårt gemensamma – och de miljö- och välfärdssatsningar som måste göras. En större andel av min lön behöver gå till detta, men också att höja inkomsterna för de som faktiskt är fattiga i det här landet 2018. Jag har högre inkomst idag för att fått en gratis högskoleutbildning av det här landet och har inte genom det mer rätt än andra att ha det bra ekonomiskt. Visst jag har ”kämpat” men inte mer än nån annan. Om nån vill kalla nåt jante så go ahead. Men jag vill betala mer i skatt!!!

    Ah nu kom jag in på massa annat men, bra text! 🙂

  66. Ja, jag är så kallad övre medelklass och ja, jag har elbil, ja, jag prioriterar att köpa mat som tillverkats schyst och ja, jag sparar för att kunna köpa (ibland) dyrare möbler nya/begagnade som jag tror att jag kommer tycka om hela livet och som går att laga. Och ja, jag köper ofta lite dyrare kläder , men jag handlar väldigt sällan kläder till vare sig mig eller barnen, jag använder dem tills de inte går att laga mer och bokstavligen faller sönder. Min dotter var den enda i sin klass som hade hemmasnickrad tomtedräkt av befintliga kläder av den enkla anledningen att jag vägrar köpa kläder som bara ska användas en gång. Jag har flugit en gång de senaste tre åren. Visst finns de Clara skriver om, men det finns en massa andra också som, oavsett klass, tänker annorlunda. Clara har naturligtvis rätt att generalisera så mycket hon önskar över klass, men det är sorgligt att se hur många som glupskt sväljer dessa onyanserade och kraftigt förenklade versioner av verkligheten. Att generalisera är ett lätt sätt att vinna gillande men sällan särskilt sant.

    1. Men Maria, detta handlar ju inte om dig – eller mig – utan en struktur i samhället.

      Du tycker det är sorgligt att folk gillar Claras inlägg. Jag tycker att det är sorgligt att du inte kan lyfta blicken och missar hela poängen med inlägget. Försök göra det.

      Du skriver att din dotter var den enda i sin klass som hade en “hemmasnickrad” tomtedräkt. Det är ju exakt det som inlägget handlar om och belyser:
      Du gjorde ett miljövänligt val, de andra föräldrarna med resurser gjorde det inte (eftersom du skrivet att du tillhör övre medelklass gissar jag att ni bor i ett område där folk har det bra ställt).

  67. Bra som fasen – Tack för detta. Jag håller med dej till 100% Tycker detta med utsläppsrätter är helt sjukt för övrigt. Köpa sej utsläppsrätter, vad är det?
    Köpa sej fri… Det finns inte att köpa sej fri, det är bara en stor lögn som pengavärlden kontrollerar.

  68. Fantastiskt fint och tänkvärt skrivet. Läste igår och läste om idag. Känns så skönt att någon tänkt till om miljö. Själv kör jag den där gamla bilen, trots att jag har råd med ny. Men jag BEHÖVER ju ingen ny. Fast ibland blir jag irriterad, arg och lite ledsen över omvärldens syn. Tyck synd om blicken när man kör gammal bil…

  69. Jag håller med om det du skriver men tänker direkt: Hur ska man göra då? Jo, jag skriver ”man” för jag är nog lite den där medelklasspersonen. Jag har dock inte råd att handla någon Tärnsjölamino och jag köper mina kläder på HM. Men förutom det jag faktiskt köper second hand så när jag står på HM väljer jag hellre naturmaterial framför plast (akryl/polyester). Jag tänker att det måste finnas en rimlig medelväg. Först och främst är att köpa nya prylar något man bör dra ner på. Men om barnen ändå behöver nya gummistövlar och Erikshjälpen (för där handlar jag också) för tillfället inte har just rätt storlek inne, då köper jag helst ett par så ”bra” stövlar som möjligt. För att jag har råd. Jag handlar alltså inte second hand pga jag är fattig utan pga det är miljövänligt och en hobby.

    Det vore intressant att veta vad alla rika skulle göra med sina pengar istället för att konsumera ”miljövänligt”. T ex skänka till välgörenhet? Jag är själv månadsgivare till diverse organisationer. För att jag vill och för att jag kan avstå en del.

  70. Clara, visst är detta en äldre text av dig? Fick mig nämligen en tankeställare första gången jag läste det och har citerat dig i många diskussioner. Så bra perspektiv! Tack för att du stannar på jorden trots influencerliv och att du reflekterar så bra.

  71. Tack för att du lyfter detta perspektiv! Så viktigt. Känner så igen mig i detta och tänker på det om och om igen.

  72. Så tänkvärt inlägg! Jag är en som vill göra det jag kan (och som är rimligt) för miljön, tycker att jag gör rätt bra men att man alltid kan göra lite mer…

    Jag håller verkligen med om att allt inte ska läggas på individnivå – vi som inte jobbar med miljöfrågor har varken tiden eller orken att sätta oss in i all debatt om miljöfrågor och göra aktiva val utifrån det. De som har det till jobb har ju arbetstid avsatt för just detta. Genomtänkta utbud och lagar borde göra det enkelt för individer (och företag) att välja miljösmart.

    Sen har vi också absolut ett ansvar som individer att göra vårt bästa. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något – viktigt att ha i åtanke.

  73. Bo mindre, skaffa färre barn, inga husdjur, inte renovera, bara köpa begagnat, inte flyga, inte äga bil, äta mer vegetariskt…

  74. JA. tror de fattigare oftare är mer miljösmarta! men sen kan rikare vara så himla malliga och tro att de är så miljösmarta? bra rutet!

  75. Bra skrivet! Exakt som mina egna tankar och funderingar går!
    Kram till dig Clara❤️
    Vänligen/ Hanna

  76. Så jävla jävla bra!! Men jag tycker det är lite förenklat att bra säga “alla politiker skiter i att ta ansvar”, för det är skillnad på politiker och politiker. Är själv aktiv i MP och ser inifrån hur många politiker som verkligen SLITER för att samhället ska ta sitt ansvar, och fasa ut allt som är dåligt för miljön. Och dom politikerna finns i flera olika partier. Uppmuntra folk att ta reda på vilka det är och rösta på dem, för annars riskerar texter som dessa bara att spä på ett politikerförakt och skapa en passivitet i miljöfrågan, istället för att ge en extra skjuts till de förtroendevalda som faktiskt kommer ta ansvar för miljöfrågan på samhällsnivå!

  77. Var står du själv i detta? På allvar. På riktigt. Fiskar du applåder igen för ditt “engagemang” på bekostnad av “rika” människor???
    Du har gjort det till en statusfråga. Vill du på något sätt “ta de fattigas parti” här??? I såfall hur?Ser du människor med låg inkomst och deras livsstil som “noll status”. Eller är det “de andra” som enligt dig ser dessa fattiga på detta sätt? Vilka andra? Människor med pengar? Kan du tala för oss andra? Eller är det dina egna fördomar vi får ta del av?

    Inte alla med riktigt gott om pengar slösar som du beskriver det i inlägget. En del har för flera generationer sedan fått lära oss att med pengarna kommer ett stort ansvar att göra gott i världen. Inte shoppa nya skor och skjortor i tid och otid.
    Var själv en god förebild i stället för att klaga på andra. Du har det ganska skapligt ställt ekonomiskt. Gör gott med dina pengar. Köp inte en enda sak som familjen rent faktiskt inte behöver. Lappa och laga era kläder. Man skall inte kasta sten när man sitter i glashus heter det.
    Visst finns det gott om “rika” som lever mycket egoistiskt och säkert dem som ser ner på sina medmänniskor också tyvärr, annars skulle världen vara en bättre plats. Förakt för dem du anser vara “fel” på något sätt är ju något du själv är ganska generös med emellanåt. Så själviskhet finns överallt i världen. Men man behöver inte kasta smuts på en viss grupp människor, det leder knappast till något positivt. Var och en bör i stället göra efter vad var och en förmår för världen, för miljön , för de verkligt utsatta bland våra medmänniskor. Jag upprepar: GÖR SJÄLV DET DU VILL ATT ANDRA SKALL GÖRA! Ingen av oss kan förändra världen utan att först förändra oss själva.
    Om någon blir upprörd över detta så var så goda!

    1. Om någon blir upprörd? That would be you…
      Exakt ingenting i inlägget var väl att klaga på andra? Tror mer att många känner igen sig och får sig en tankeställare.
      Sök inte påhopp på dig själv där de inte finns, det mår du bara dåligt av.

  78. Den koldioxiddrivna klimatförändringen är den största frågan idag, den avgör vår och våra barns framtid.
    Som du skriver i bloggen så kommer det alltid att finnas trendsättare och entreprenörer som använder klimathotet som en språngbräda för att öka sin egen popularitet och omsättning.
    Har NI inte gjort det tidigare så kolla hur stora era egen koldioxidutsläpp är. WWF/ SEI´s klimatkalkylator är lätt att hantera. https://www.klimatkalkylatorn.se/

  79. Jag vill bara skrika ut att jag är så jävla trött på alla självutnämnda poliser. Stilpoliser, mat/kost-poliser, viktpoliser, utseendepoliser, träningspoliser, klimatpoliser, inredningspoliser, trädgårdspoliser, jobbpoliser, tobakspoliser, alkoholpoliser, mammapoliser, heteropoliser, politikpoliser…osv, osv i all fucking jävla oändlighet!

    Om var och en bara kunde sköta sig själv och skita i andra så skulle jordklotet bli mycket trevligare för oss alla att bo på. Jag är förmodligen en klimatbov på många sätt och uppskattar väldigt mycket, att folk (tex Clara) ger mig information om hur man kan bidra till en bättre miljö och vi gör alla så gott vi kan. Men ingen – INGEN – har full koll och ingen – INGEN – är perfekt. Det finns alltid lite skit hos var och en av oss och vi kan alla förbättra oss.

    Clara ska ha stort tack för att hon lyfter dessa frågor utan att skuldbelägga och agera klimatpolis. Inte alla klarar av det tyvärr, trots att de själva naturligtvis inte har full koll eller agerar till punkt och pricka som man “ska” eller “bör”.
    Mvh från en som råkade slänga ett batteri i soporna igår. Kill me.

  80. Jag går till Gratisbutiken ibland och hämtar nåt jag verkligen behöver. Byter med vänner och handlar vad jag behöver på second hand. Dock har priserna gått upp jätteycket nu när second hand är inne. Kan max lägga 20 kr på ett plagg. Nöter ut skor och kläder. Har ett på strumpor som hållt i 27 år. Ett par min mamma köpte på postorder. Sen låg dom i förrådet i källaren typ 7 år innan dom blev nya på nytt. Vanliga tunna bomullsstrumpor. Min systers barn går bl a i kläder vi haft som små. En del ärvt från våra kusiner på 70-talet. Jag hittar några kläder i gratisbutiken och loppis som används flittigt.

    Med liten sjukersättning måste en tänka över varje köp. Köper eko när det är billigt. Äter mest veganskt. Lagar allt från grunden. Har även en mamma som syltar och saftar på nyponroser, fläder och bär som plockas runt omkring i staden på cykelavstånd. Det finns så mycket att ta tillvara på även om en bor i lägenhet.

    Mina föräldrar sålde vår bil innan jag fyllt 4 år. Sen har vi levt utan och bara lånat eller hyrt vid behov. Bo i hyresrätt sparar och leva bilfritt med. Köper ibland nåt nytt när det inte går laga mer. Förra året skor, jacka, regnjacka och ett par jeans. Stor utgift som fick sparas ihop först.

    Odlar örter, jordgubbar, tomater, lök och potatis på balkongen med. Min mamma har lärt mig vända på kronorna och ha råd att leva. Men det är ganska svårt när två ska leva på en liten sjukersättning. Vår största utgift efter hyran är mat. Då försöker jag ändå köpa lite via matsmart och erbjudanden. Höjs matpriserna ännu mer pga torkan vet jag ej hur vi ska överleva…

  81. Wow bästa jag läst på länge.Sedan är miljöfrågan en helt annan sak för en singel i storstan utan pengar.

  82. Så är det, jag kommer på mig själv hela tiden. Jag har råd att köpa mat som jag äter lite av men sedan slänger när den blivit stående i kylen för att jag varit mer sugen på nåt annat. Skäms över det, måste skärpa mig.
    Kocken Paul Svensson gästade Skövde matfestival i helgen och berättade där att han sett en kvinna i en mataffär plocka bort de gröna bladen runt blomkålen (de ville hon inte betala för). Sedan gick hon och tog ett vitkålshuvud som hon också skulle köpa. Då hade Paul gått fram till henne och påpekat det tokiga i att hon först plockat bort fullkomligt ätlig kål från blomkålshuvudet och sedan köpt vitkål. Men vem vet ens att den gröna kålen runt blomkålen går att äta? Vi vill bara ha de finaste bitarna hela tiden, tar inte vara på allt. Samma med kött egentligen. Vi vill ha fileer och kotletter men förr åt man allt.

  83. Så klockrent skrivet! Kan bli så fullkomligt kliande allergisk när miljövänligt marknadsförs i termer av att konsumera “rätt” istället för att belysa vikten av att konsumera mindre, vilket personer med lägre inkomst tvingas att göra.