Här kommer glimtar från veckan som har gått. De där bilderna som blev över i min kamera men som nästan är guldstunderna. Som den här soliga tisdagsförmiddagen då jag tog en skön promenad med Melker.

Sedan jobbade jag från sängen (får ont i fogarna av att sitta på stol) och då kan det se ut så här. Fullt så här mycket smink har jag dock inte alltid på mig när jag jobbar hemifrån. Brukar vara mer träsktroll över mig. Ärligt talat.

Så hade vi matlag. Det har vi ju varje tisdag med två kompisfamiljer som bor i byn. Vi turas om att bjuda på middag och den här tisdagen var det alltså dags för mig. Det blev abborklämmor med skirat smör och färsk potatis. Det gjorde succé!

Matlaget är min favoritkväll i veckan. Att umgås opretentiöst, dela vardagen, äta och gott, prata om roliga eller svåra och jobbiga saker. Och så bara känna sig som en del av ett större sammanhang.

På onsdagen bestämde jag mig för att köra ner mina nyköpta lökarna i jorden. Har snålat i flera år och bara köpt någon liten påse lök och varje vår känt mig så arg för att jag inte haft något fint som tittar upp i rabatterna. Så nu bestämde jag mig för att fläska på. Hade ett presentkort på Blomsterlandet som jag fått av pappa, så jag åkte dit och fyllde två stora kassar mer lökar. Alla skulle ner i den här rabatten, för att skapa masseffekt på våren. Hellre en fin, rejäl lökrabatt än flera små fåniga som jag haft tidigare.

Här är ett axplock av lökarna. Tror det blev drygt 650 lökar i rabatten tillslut. Den ska gå i gult, rött och vitt. För det är så himla fina kontrastfärger till den rosa verandan. Just den rabatten är den där snön tinar först på våren så jag hoppas de ska komma upp tidigt. Tänk när lökarna tittar fram i vår – då har jag en liten bebis med mig ut i trädgården. Sovandes sött i sin vagn. Mmmmm….

Ungefär så här tätt la jag ut lökar i hela rabatten, hällde på benmjöl och tryckte ner dem djupt. Inga rader utan hellre klungor av de olika färgerna som återkommer och upprepas rabatten igenom.

På onsdagarna är mina barn lediga och får vara med Jakobs mormor som brukar komma hit och hälsa på. Guld för hela familjen! Jag var också ledig och pep iväg till min vän och granne Frida för lite fika och surr i hennes fina kök.

Som vanligt var det värsta smarriga fikat som det bjöds på.

Och väldigt många gapskratt åt knäppa saker som folk gör, eller sånt som vi själva råkar ut för. Alltid lika mysigt att vara hos Frida

Hon förevigade mig vid köksbordet.

I fredags lagade jag moussaka och lasagne för flera veckor framåt. Fyllde gratängform efter gratängform och stoppade i frysen. Att ha och ta fram en stressig vardagsmiddag.

På lördagen pep barnen och Jakob in till stan så jag passade på att sitta och måla halva dagen och den andra halvan pusslade jag och lyssnade på ljudbok.

Madickenpusslet är det finaste jag vet och jag måste lägga det så fort jag får jullängtan så att jag nästan inte kan stå ut.

Idag söndag har jag och Jakob fejat och städat här hemma. Lagom roligt – men i alla fall trevligt efteråt.

Det mesta har frusit bort men nypon och gula löv fick bli en fin bukett när vi städat klart.

Så drack vi apelsinsaft och åt franska smörkex och spelade memory.

Två glupska pojkar på väg att utklassa sin trötta mor med obefintligt närminne.

Det var veckans guldstunder det!