Jag tänker mycket på att ta ansvar för hur jag lever. Jag måste leva noggrant, för jag vet inte hur lång tid jag får. Och om jag en dag blir svårt sjuk så vill jag befinna mig nära det liv jag drömt om. Det liv jag tycker är rätt och riktigt. Inte långt ifrån, bitter över allt jag gått miste om.

Jag har i flera års tid känt mig irriterad så väl höst, vår som vinter. Allt jag drömmer om att göra, enkla saker. Som att ta en riktig långledighet över jul. Besöka mormors hus en längre period på hösten. Ha ett helt ledigt läslov med barnen. Vara hemma fler vårdagar och kunna kratta i trädgården. Men så har livet liksom fyllts på med åtaganden. Och när den härliga majdagen när jag vill vara ledig och hemma infinner sig. Då befinner jag mig istället på resande fot. Till något viktigt möte, en föreläsning, någon intervju eller plåtning. Och så blir jag arg för att det känns som att livet rinner mig ur händerna. Åren bara går utan att jag gör vad jag egentligen vill göra. Arg för att jag inte tar ansvar för att förverkliga det. Jag vet väldigt väl vad jag vill – men om något jobb eller välbetalt uppdrag kommer emellan så kör jag i regel över min egen vilja och tackar ja.

I första fasen efter utmattning var det mest att krishantera. Ta hand om det akuta. Men nu har jag läkt så pass mycket att det finns möjligheten att verkligen på riktigt skapa ett bättre liv. Några saker jag försöker göra annorlunda och som gett resultat:

  • Jag har tackat nej till massa av jobb som innebär resor. Det är bara att inse. Att resa mycket funkar inte för mig. Jag mår bäst av att få vara hemma.
  • Bokat in vistelser hos släkten i god tid. För att kalendern inte ska hinna fyllas på med jobb måste jag börja med att sätta av tid för det viktigaste. Och sedan inte tumma på den tiden.
  • Infört fredagsmys med familjen. Vi har aldrig haft den traditionen medan barnen var små. Ofta har någon av oss varit bortrest på jobb på helgerna. Men nu älskar jag fredagsmyset. En kväll när de får vara uppe sent, vi ser någon film som barnen vill se, poppar popcorn och kryper ner hela familjen i soffan. Svennebanan så det förslår och precis som jag vill ha det.
  • Lägga fokuset på att komma närmare det liv jag vill leva och den människa jag vill vara. Än att komma närmare sånt som andra kan avundas. Som högre omsättning, finare titlar, fler bollar i luften. Jag försöker prioritera det som är mest lönsamt, inte mest prestige. Så att jag får mer ledig tid. Kan vara hemma mer och ha orken att laga vettig mat, bjuda hem vänner och veckostäda med Jakob innan hela hemmet grisat ihop.

Resultatet? Istället från att gå runt och känna mig arg, bitter över mina dåliga beslut och som en kastrull på väg att koka över. Känner jag mig mer lugn, harmonisk och tillfreds med det mesta i vardagen. Förnöjd tror jag visst man kan sammanfatta det som. En väldigt skön känsla.