Varsamma händer, kärleksfull blick.

Jag brukar älska vintern. Men i år har den känts outhärdligt lång. När jag inte kunnat njuta nöjena med den. Knappt klarat av att sparka längre än några hundra meter. Inte kunnat åka längdskidor som jag älskar, eller skridskor med barnen. Inte orkat ta promenader eller göra utflykter. Mest bara gömt mig under täcket och sovit bort dagarna.

Nu njuter jag istället av knoppande björkar och flugsurr i fönstret. Och ljuset som känns som smekningar mot mitt anemiska ansikte. Jag blir sittande i solen. Märker hur huden riktigt lapar i sig strålarna. Jag lyssnar efter fågelkvitter och får pirr i magen av att urskilja koltrasten. Att ha en ljuvlig bebis i famnen och en kropp som sakta återhämtar sig.

För fyra veckor sedan var jag höggravid och kunde inte röra mig. Nu går jag på promenader varje dag. Kroppen läker ihop och jag blir starkare. Snart är min skogsslinga framtinad. Då bär jag bebisen upp till mitt utkikstorn, med milsvid vy. Senare i sommar kanske jag till och med vågar jogga.

Jag är så full av kärlek till min kropp. Som den har kämpat. Åldrats tio år på nio månader. Så nu ska den få allt det bästa. God, bra mat. Motion. Varsamma händer, kärleksfull blick. Sömn. Den omsorg jag visar bebisen ska jag också visa mig själv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

20 kommentarer på “Varsamma händer, kärleksfull blick.”

  1. Ok nu grinade jag ner hela sängen. Var också höggravid fast för två veckor sen. Min fjärde lilla bebis, min sista. Graviditeten var tuffare fysiskt än de andra med högt blodtryck och en massa annat. Nu ligger jag här bredvid min bebis och min uttänjda mage som fortfarande har den där randen kvar. Min livmoder drar ihop sig när jag ammar och jag tänker ”nu drar hon ihop sig för sista gången” och då bara brister det. Vilket jävla jobb kroppen har gjort. Kämpat och skyddat våra bebisar där inne. Dina ord träffade rätt i hjärtat, jag ska tänka på det; varsamma händer och kärleksfull blick.

  2. Så himla fina ord, ”den omsorg jag visar bebisen ska jag också visa mig själv”. Dom tog rakt i mitt hjärta. Så viktiga ord. Och så sant. Min kropp har också varit fantastisk, sitter här med en två månaders bebis i famnen. Min fantastiska kropp som förtjänar all kärlek.

  3. Åh du har så rätt Clara! Min kropp har burit och fött 6 barn men får mest skit för det. Måste bli ändring bums! Tack för påminnelsen ❤

  4. Känner igen mig och blir blödig nu. Försöker också boosta min kropp efter graviditet.

  5. Ja, visst är det skönare och roligare på alla vis med en liten på utsidan än på insidan 🙂

    Jag glömmer aldrig med vilka lätta steg jag skuttade uppför backen på min första alldeles egna promenad några dagar efter att min nu snart 17-åring fötts. Jag hade en lätt graviditet men kände ändå en stor lättnad när vi inte längre satt ihop fysiskt. Det andra bandet sitter väl där för evigt kan jag tro 💕

  6. Tycker jag låter som en bra inställning till sin kropp. Tänk om man tog sin hälsa på samma allvar som man oftast gör med sitt jobb, och såg betalningen i välmående på samma sätt som de pengar som sätts in på kontot i slutet på månaden för det jobb man utfört! Tänk vad mycket bättre alla skulle må då!
    Jag försöker tänka på träning och hälsa på samma sätt. Skulle jag strunta i att gå till jobbet en dag? Icke! Överväger jag i bland att inte träna för att jag inte känner för det…jo det händer!
    //Berith

  7. Älskar dina vackra, kloka o kärleksfulla texter.
    Du levererar som aldrig förr och berör som ingen annan ❤!
    Tusen tack!!!

  8. Men Clara, vilken underbar inställning du har till din kropp och du har SÅ rätt, kroppen är fantastisk och vi måste vara rädda om den, inte ha den där föraktfulla blicken som vi ofta har pga att vi matas med en skev bild av vad som är “rätt” och “fint”. Alla vet ju egentligen att det är modeindustrin som matar oss med denna skeva bild, med sina bilder på modeller som har större huvud än midja !!!
    Nu är jag en gammal gumma med två vuxna barn och ett barnbarn <3 och jag känner mig nöjd med min kropp, den fungerar bra och jag kan fortfarande röra mig obehindrat och hålla kroppen igång så jag kan leka med mitt barnbarn, sen att min midja är betydligt större än mitt huvud struntar jag i…
    Heja dig och lycka till med din fina familj.