Det är svårt att vara utan hund. När jag svurit över hundhår, över rymningar, över att behöva gå promenader i regn och storm. Då har jag tänkt att det är är enkelt att vara utan hund.
Men det är svårt. Jag har haft egen hund i femton års tid. Det är ungefär halva mitt liv. Hur gör man ens utan? Jag tycker att promenaderna känns så meningslösa. Har svårt att motivera mig till att komma ut. Jag tycker att barnens halvätna middagsportion är orimligt irriterande, när jag inte kan ge den till någon som hoppar högt av glädje. Plötsligt är det så smuligt överallt. När det inte finns någon som tassar runt och städar. Och när jag är kall och kryper upp i soffan under en filt, finns det ingen som kan värma mig.
Det känns tomt. Och oväntat svårt med tanke på hur mycket arbete, oro och ansvar det ändå är med att ha en hund.
Nu väntar vi bara på att få tillbaka askan. Då ska vi begrava Melker i blåsippebacken i vår lilla skog. Det känns skönt att han ska få komma hem.
48 svar
Stor igenkänning. Det är en livsstil att leva med hund och när de lämnar oss blir tomheten påtaglig. Ni får skaffa en ny liten vän när ni bearbetat sorgen och tiden är mogen.
Det är svårt. Länge efter har jag kunnat känns hur någon ivrigt kliver runt i mina skor när jag försöker ta på mig dem, orolig att missa en promenad. Fast att hunden inte längre finns. Hört hur någon, på ögontjänarvis, rinner ner från kökssoffan där inga hundar får ligga när jag går genom hallen. Fast att hunden inte längre finns. Det är som att kroppen minns och känner och hör det den brukar. Fyller ut den nya ovana tystnaden med det som saknas. Men det kommer bli bättre. Nya ljud och förnimmelser kommer att höras och kännas. Livet brakar på. Nya personer och kanske djur far runt, vevar med pinnar, har leriga stövlar och tassar. Det blir ju inte samma, utan annat. ❤️
Åååh, så fint!❤️
Jag har haft hund sedan 2002 och har så svårt att tänka mig att vara utan. Jag är inne på nr 3&4 nu, har helt enkelt sett till att alltid ha minst två. Men samtidigt känner jag mig lite ”mätt”. Jag kommer såklart inte göra mig av med de jag har, det skulle hjärtat aldrig klara, men jag känner inte behovet av att skaffa någon valp än, och min yngsta är redan 5 år. Så kanske kommer det bli några år utan hund när dessa går bort (om typ 10 år, så det är ju lång tid kvar att hinna ändra sig och ändå skaffa en valp).
Men OM jag skulle omplacera mina hundar, då skulle min äldsta hund vilja bo hos er. Hon fäller inte hår och hon rymmer inte heller. Hon älskar barn och skulle vara en fantastisk vän att växa upp med, med på alla äventyr men samtidigt klok och lugn nog att gosa med i soffan till en film eller bok. Ni söker liksom en Schapendoes av hennes kaliber (och en redig klippmaskin, även om den långa pälsen inte fäller drar den in skit som man slipper om man klipper ner dem).
Förstår så väl! Tror du att det blir en ny hund så småningom? Kram!
Åh! 💔 Jag har inte varit utan hund på över 20 år, vi skaffade vår andra hund då vi ännu hade vår första. Nu har vi vår andra hund, en gammal men ännu pigg hund hemma och en yngre. Fasar inför den dagen han inte finns hos oss mer. Saknar ännu, flera år efter första hundens död, honom så mycket. Ibland hör jag ljud som från en hund som hoppar från sängen, även fast våra fyfota är med oss i ett annat rum, det känns ändå fint.
Den tomhet och saknad du måste känna helt utan hund måste vara fruktansvärd och så påtaglig. Det blir ju en annan livsstil utan dessutom. Även fast man älskar sina lurviga husdjur och de är värda allt, oro och besvär, så får man samtidigt tycka att det är jobbigt med hundhår överallt m.m. Tillika skönt med mer lättstädat utan hund man saknar ju själva hunden, inte städandet.
Mina tankar går till er, 💕
Jag kan inte förstå på riktigt hur det känns. Men jag vill skicka en varm kram till dig! <3
Åh, känner igen känslan av saknad, tomhet och sorg. En fin och trofast vän och familjemedlem. Och promenad utan hund känns alldeles, alldeles meningslöst.
Varma tankar till dig och din familj.
Har haft hund sedan jag var 11, måstnu ha minst 2 så risken att jag skulle vara helt hundlös minimeras.. vill inte tänka den tanken😁em
Håller med, det är oerhört svårt.
Vi fick låta vår första hund somna in för två år sedan. Då var han 10 och hade hjärtproblem sedan ett tag tillbaka. Alltså inte oväntat, men ändå oerhört svårt. Tomheten efteråt var jag inte beredd på.
Alla ljud man vant sig vid, alla konstigheter man stört sig på som plötsligt fattas, promenaderna som känns ”överflödiga”…
Nu har vi en ny förmåga som är helt olik sin ”gammelfarbror” men skänker glädje varenda dag. Och jag har ”vett” att uppskatta tiden med honom på ett annat sätt, för plötsligt är den ju slut… 💔
Å så ondt det gjør i hjertet å lese dette. Jeg er selv så redd for å miste min 14 år gamle katt (baby) som både er belastet med alderdom og astma. Bare tankene mine streifer innom akkurat det du skriver her – tomheten, smulene, hvem som skal varme deg , det å skulle miste – så kjenner jeg at det knyter seg i magen. Det er som om jeg stopper å puste. Jeg føler så mye med deg Clara ♥
Känner precis igen alla känslor. Har mist min trogne följeslagare som jag har haft i 13 år. 💖
Så sant! Har haft hund i snart 30 år och det går upp och ner. I perioder blir man trött på allt grus i hallen och ansvaret men så helt plötsligt är man utan hund och det enda jag tänker på då är att skaffa en ny! Allt sattyg de hittar på och gör en galen, det pratar vi om i familjen och glädjer oss åt alla minnen och vilka personligheter hundar blir med åren.
Hundar är livet!😍
Åh, så jag förstår dig! Vi har haft hundar sedan 1995 och det är över tre år sedan vi måste ta bort den senaste. Saknaden är fortfarande enorm men minnena är ljusa numera. Tyvärr jobbar min man och jag båda långa dagar så någon ny valp blir det inte innan livssituationen ändrar.
Det är förfärligt o hemskt att vaa utan 😢Vår welshspringer tant fick somna in i höst o usch !
Livet utan hund är meningslöst
o tom gå utan hund går nästan inte . Nu har vi en 12 veckors svart labrador valp hemma o nu lyser livets sol igen ☀️
Sorgen måste få ta tid tyvärr o jag beklagar verkligen sorgen efter er fina hund 😢
Usch så sorgligt. Kram.
Åh Clara. Känner precis samma sak, fast med katt. Hjälp vad svårt det är att inte ha katt. Drömmer nästan varje natt att hon är tillbaka. Då har det ändå gått tio månader. Aldrig kommer hon att sluta fattas mig.
Helt plötsligt saknar man alla de där hundhåren som hade en tendens att hamna precis överallt. Vår Malte var en svartvit springer spaniel och han lyckades alltid pricka så man var hårig, oavsett vilken färg man hade på kläderna… och som jag saknar det! Jag kan ta hur mycket hår och leriga hundtassar som helst om bara…
I helgen var jag i Wien och på ett turistställe med massor med skyltar, typiskt såntdär du-kan-hitta-vad-som-helst-på-en-skylt-ställe, så är det som att mina ögon dras som magneter till en skylt där det står ”Living without a springer spaniel is possible but pointless.” och precis så känns det. Tre långa veckor har varit en evighet av tomhet. 🙁
Men vilken underbar skylt!
Känner igen mig i allt det där! Från början som hundlös, så tänkte jag att vi skulle resa, bara sticka iväg utan planering, hundvakt mm. Så blev det inte och efter fyra månader blev det outhärdligt. Började tänka tanken på klara höstdagar och svampplockning utan hund och då gick det liksom inte längre….
Det blev en ny hund och tänk att han blev precis lika älskad som vår förre hund!
Kramar till dig. Det är svårt men det blir lättare så småningom ❤
Åh vad jag förstår dig <3!
Jag förlorade min äldsta hund för bara några veckor sedan och trots att jag har två till så känns allt så tomt utan honom vid min sida… Jag gick runt och grät på våran kvällspromenad igår för att det kändes så fel med bara två pälsklingar….
Jag har tyvärr inga barn eller en partner så jag kommer alltid ha hund och då två stycken så länge som jag orkar. Jag var utan hund i drygt 15 år vilket var fruktansvärt, och nu tänker jag aldrig mer vara utan fyrbent sällskap.
Kommer det bli en ny liten fyrfoting hemma hos er framöver?
Förlorade vår ena hund under liknande omständigheter för ett år sedan. Älskade honom
nästan lika högt som barnen 🙂 Redan efter en månad kom en ny fyrbent vän i vårt hem. Sorgen var inte på något sätt färdig och är fortfarande inte men blev så mycket lättare att bära när någon hjälpte till att fylla tomrummet genom att göra allt det du beskriver; trängas i sängen, stjäla från matbordet, svansa kring benen. Är så tacksam för denna hund även om jag saknar vår förra något otroligt. Kram från trogen läsare!
Förstår precis vad du går igenom. Mina hundar blev gamla och sjuka förra sommaren. Saknaden blir inte lättare. Tomheten består. Men de vilar här hemma i trädgården, tillsammans. Att få begrava dem hemma känns som en väldigt fin sak i allt det svåra. Kram!
❤❤❤
Lider med dig <3 Jag förlorade en hund väldigt hastigt i slutet av september och även om jag varit med om att mista hundar innan så är det som jag glömt det varje gång. Som att sorgen är så överrumplande och överraskande. Varje gång, så tung. Det blir så äckligt tomt.
Stor kram!
Vi tänkte också att när vår högt älskade fyrfoting dör så ska vi inte skaffa någon mer, just för att det är smidigt att slippa passa, gå ut osv. När Diesel dog kändes huset så tomt, det var bara ett hus inte ett hem så efter en månad kom Rocky till oss. En fantastisk valp från organisationen Hundar utan Hem.
Lider med dej! Har ännu inte behövt uppleva detta, men fasar för den dagen när jag oundvikligen är där. Hoppas ni finner frid i vetskapen om att ni gav honom det bästa ”Melkerliv” han kunde få! Kram!
Jag har haft min Molly i 10 år. I helgen var jag utan henne en dag och saknade henne mer än jag trodde var möjligt. Molly är min sladdis sedan barnen flyttat ut 😁. Tack för en härlig blogg ♥️
jag har tänkt så mycket på Melker idag. Letade fram ”hunden Melker” i dina kategorier och grät en smula när jag läste om honom., Har själv en hund och fasar för den dagen man behöver leva utan henne. Älskade jyckar, vilken glädje de skänker!
Jag beklagar verkligen sorgen. Det är hemsk tomt utan hund när man tidigare har haft hund. Vissa tycker ensamheten o sorgen blir för jobbig så de skaffar en ny hund
inom kort. Jag tyckte själv att det var ganska skönt o vara hundlös ett tag, på grund av all den tiden barnen tog av mig. Men när väl dagen kom då jag skaffade hund igen, var jag återigen kär!!! Du får känna dig fram vad som passar dig… ❤️🐾
❤ Så sorgligt!
Åh! Skickar en kram! 💙 jag upplever också tomhet. Extra mycket idag. 6 månader utan min följeslagare idag. Han vilar på trädgårdens vackraste lilla plätt. Sommarängen. I år och alla andra år får den blomma för honom. De är med oss hela tiden men tomheten gör fruktansvärt ont! 🐾🐾
Det är en fruktansvärd känsla, finns bara ett sätt att komma över, skaffa en ny!
Vår hund dog när barnen var 3 och 6 år, vi tyckte då att vi skulle ”sörja” och inte ersätta, det sämsta vi gjort! Nästa gång skaffade vi ny efter 3 veckor, det hjälper den djupa sorgen efter en älskad vän!
En hund är ju en vän och en sådan glömmer man ju inte bara. Att skaffa en ny hund gör inte att sorgen bara försvinner men många jag känner som har hund har mått bra av det. Fundera på det. Kanske kan du köpa en som inte fäller så slipper du en nackdel men får sannolikt alla andra fördelar. En pudel kanske skulle passa er familj, jag kan se en sådan hos er i alla fall, en svart mellanpudel med kortklippt päls för bekvämligheten. Bertil och Folke kan lära den tricks, det brukar de gilla och vara duktiga på, pudlarna.
Så sant det du skriver. Vår älskade lilla Elsa fick somna in för 12 dagar sedan. Har haft henne i 15 år. Saknaden går inte att beskriva. Livet känns en smula meningslöst. Jag vet att sorgen kommer att blekna, men inte minnena efter vår fina hund. Jag skickar en stor kram till dig. 💕
❤️
Lider verkligen med er, det är så hemskt ledsamt <3
Våra två älskade familjemedlemmar lämnade oss för ca tre år. Båda oväntat och den ena precis som er Melker väldigt chockartat snabbt. Kan fortfarande inte berätta om den dagen utan att börja gråta. Våra barn och vi saknar hund så vansinnigt mycket men just nu får vi inte ihop valp och jobb. Men åh vad jag längtar till dagen då vi åter har tassljud hemma!!
A home without a dog is just a house <3
Har haft hund större delen av mitt vuxna liv. När våran golden dog 2016 tänkte jag att det inte skulle bli någon fler hund. Barnen var stora och en ny ”frihet” väntade. Efter 9 mån kände jag att nu räcker det. Tomt var bara förnamnet. Idag traskar en 2-årig spansk vattenhund vid min sida. Precis som det ska vara.
/ Margareta
Känner så igen och känner exakt samma. Tack för att du formulerade det i ord
Du sätter ord på det jag kände när min hund gick bort för två år sedan. Och nu, när tredje barnet äter själv och smular ner golvet, då kommer saknaden över mig på nytt.
<3
sån fint skrivet.
blir gråtfärdig bara jag ser bilden.
Jag kunde lipa över att min hund skulle dö någon dag innan jag ens kärt känna henne.
Så fint med hund <3
Jag känner igen det där med att en tycker sig höra ljudet av hunden som inte längre finns ibland oss… Kram till er som sörjer en fin vän <3
<3
Tack Clara. Jag har alltid undrat hur det är att ha hund, inte riktigt förstått hur folk kan sörja så när ens husdjur har dött. Nu förstår jag lite mer, i alla fall börjar på att förstå. Så mycket kärlek i din text, det värmer mitt hjärta att läsa. Tack!
Jag är uppvuxen på en kennel och bortsett från 4 år när jag pluggade utomlands har jag alltid alltid haft hund. Tills för 3,5 år sedan. De fattas mig fortfarande vsrjr dag och livet är inte helt utan, trots stt jag numera delar mitt liv med en människovalp. Väntar på att det ska gå över men inte än…
Beklagar din förlust av din fin vän🥺😢.
Min älskade Ludde blev 13 år och fick somna in i onsdags. Efter ett cancerbesked gick det en vecka tills hans livsglädje var som bortblåst. Jag vet ärligt inte hur jag ska klara ett liv utan honom. Han var mitt allt, min stora kärlek – ja min allra bästa vän. Jag bara gråter, ligger under täcket och förmår mig inte att gå ut. Saknar att känna på hans små trampdynor, smeka hans mjuka päls, våra långs promenader och den obeskrivliga kärlek han gav mig❤️🐾🐾