Omstart

Idag är dags för omstart! Jag är nämligen urless på hur mina dagar utvecklat sig sista månaden. Mammaledigheten som är ett enda otillfredsställande blurr. Jag vill in i rutinerna jag hade med Bertil och Folke som bebisar. När jag vet precis när bebisen ska sova, vakna, ha roligt och äta. Jag vet hur skönt det brukar bli när vi kommit över puckeln och fått ordning. Den ordningen siktar jag på nu. Och även om jag därför steg upp en hel timme tidigare än i vanliga fall känner jag mig upprymd. För nu sover Ulf i sin vagn på verandan, fulltankad och nöjd. Och jag har en liten stund för kaffe i ensamhet medan jag skriver det här inlägget.

Regnet smattrar mot rutorna. Glad att jag får vara inne idag. Ska göra eld i vedspisen och sedan ta itu med köket. Det är nämligen jag som har kökstjänst just nu. Vi byter sysslor då och då för att omväxling förnöjer. Nej, det är ett ljug. Men omväxling gör det lite mindre pestigt med hushållssysslorna. Jakob har fått ta tvätten och handlingen mot att jag tar disken.

Perfekt diskat ska det bli! I alla fall veckan ut.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

21 kommentarer på “Omstart”

  1. Så klokt att gå upp tidigare, det har jag också börjat göra. För just det att ha tillräckligt med tid kan inte underskattas, har jag kommit fram till. Det gör mer för humör och tålamod, och även värk och livslust än man kan ana…(I mitt liv i a f;) Jag är ofta för stressad, men just därför tränar jag stenhårt på att lugna ner tempot, och tänker att varje dag är en omstart – åt ett bättre håll. Så lycka till med din, och hoppas du får en fin vecka med barnen 😊

  2. Bra med rutiner på småbarn. Där kan jag bara säga att du och Bertil inspirerade mig när mina tvillingar var små, hade nog blivit slutkörd utan rutinerna. Go SHN.

    Men Clara, har ni ingen diskmaskin??

      1. @Ella: Clara har berättat både i bloggen och i podden att hon använt Anna Wahlgrens metoder på sina barn.

  3. Hej! Kan du inte skriva och berätta lite kring hur ni tänker kring hemmets uppgifter och hur ni delar upp för att det ska bli så jämställt som möjligt?😊
    Tack för en fin blogg!!

  4. HUR sjutton gör du för att få in dom rutinerna? Sitter här med första bebisen, månaden yngre än Ulf och känner att allt är upp o ner, hur fasen får en rutiner?!? Alla tips emottages tacksamt!

    1. Lite svårare med barn nr 1…(man har så mkt tid och det tar tid med nr 1 , det är inte bara ett nytt barn utan en ny mamma också men gör så gott du kan)
      Och glöm inte att vara snäll mot dig själv , det är ingen prestation att ”få ordning” men det ställer lite krav att ha samma tider (ungefär) för sömn och mat. Ändra lite lite i taget med att förskjuta tiderna som du vill ha dem. Planera också när du skall göra vad. Bli inte ledsen ”när det skiter sig” det är bara att ta nya tag❤️

    2. Baserat på min personliga erfarenhet med två barn har de första 6 månaderna varit helt rutinlösa (dvs ur min synvinkel som vuxen). Om jag någon gång trott att jag fått kläm på en rutin så ändrades den senast efter ett par dagar. Min man och jag har aldrig följt något förutbestämt schema eller någon särskild metod med våra barn (förutom fri amning efter barnets behov och önskemål om det nu kan kallas en metod). Ändå har båda barnen vid 6 månader själva tydligt visat att de t ex inte längre vill/kan sova tre gånger om dagen utan det utkristalliserades en tydlig rutin som de själva skapade att de sov en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Vid 6 månader har vi börjat med barnstol och smakportioner (det ena barnet var munmotoriskt sen och tog väääldigt lång tid på sig att få kläm på ätandet, den andra glufsade glatt i sig allt som bjöds från första portionen) och det ledde automatiskt till att dagen delades upp i frukost -lunch – middag och sedermera mellis med amning/ersättning däremellan. Det gav sig av sig självt helt enkelt. Vad gäller nattning var mitt ena barn en dröm och den andra en mardröm för att vara helt ärlig (hen hade en svår sömnstörning upp till 4 års ålder). Så med den ena var det väldigt enkelt att få till en nattningsrutin, med den andra not so much…. Så det jag vill säga är 1. Stressa inte fram rutiner och försök inte klämma in barnet i någon annans mall, rutiner sätter sig med tiden och ofta av sig själv i takt med att barnet växer och behoven förändras 2. Alla barn är olika. Återigen, försök inte jämföra med andra. De första 6 månaderna ÄR ett sammelsurium, speciellt med första barnet. Som läget är idag kommer det med väldigt stor sannolikhet inte se ut om en månad och speciellt inte om två.

    3. Kom ihåg att alla barn (och mammor) är olika! Vissa trivs med rutiner, andra inte. Min första hade inga rutiner men det var mysigt ändå. Man kunde vara spontan, sova på väg i bilen, i bärsele på café, eller bara i soffan i famnen. Jag njöt av att inte ha några tider att passa och bara ”go with the flow”. När annars i livet kan man leva så, tänkte jag? Med andra barnet behövde jag mer fasta rutiner för att få vardagen att gå ihop (skulle ju hämta/lämna storasyskon på förskola, regelbundna tider för sömn och mat för stora barnet, osv). De kom sig rätt naturligt. Men ett litet tips: väck aldrig ett sovande spädbarn!

      1. Oh, det sista tipset fick jag precis innan bebis nr2 kom till oss. ”Väck aldrig en bebis”. Jag har aldrig väckt nr2 och han sover fortf som en stock hela nätterna. Men med bebis nr1 skulle jag absolut in och peta i sömnen, väcka så hon inte sov för länge, följa slaviska scheman. Oj vad hon fortfarande sover väldigt dåligt. Sen kanske det inte har någonting alls med saken att göra. Men så gillar jag också bara tanken, ”väck inte en sovande bebis”, så fint, bebisen vet ju själv hur trött den är. Så rätt. ❤️

        1. “Väck inte en sovande bebis” gäller nog de flesta men inte prematura som inte växer som de ska och måste matas på schema, åtminstone enligt neonatalvården…

    4. Tänk över om du verkligen vill/måste ha rutiner. Det behöver man nämligen inte! Jag tycker det var väldigt befriande utan med både första och andra barnet, att följa deras behov, strunta i att planera för en gångs skull i livet. Men inte sagt att rutiner är dåligt, mår du bra att det gäller det att stålsätta sig och vara konsekvent.

    1. Tips som jag och min make fick var att vi fick skriva en varsin lista med alla vardagsbestyr och gradera dom på en skala 1-5 om hur jobbiga dom är och sen fördela upp sysslorna i två spalter med lika värden. När vi var färdiga bytte vi lappar och insåg att en hel del var väldigt olika och vi hade glömt vardagsbestyr som vi själva inte gjorde så ofta. Därefter kom vi överens om en gemensam lista där vi tillsammans, utifrån våra två tidigare listor, fördelade vardagssysslorna mellan oss med lika värde för båda parter. Funkar superbra!! Idag brukar vi köpbyta med sysslorna, om du får en trea så får jag en etta och en tvåa. 😂

      1. Men oj vilket bra tips. Tog ni med saker som ”klippa gräs, rensa ogräs, byta däck” eller bara sådant som man gör inne? Eller finns en separat lista för det?

      2. Superbra tips. Vi har också konstaterat att min 5a kan vara min mans 1a, vilket resulterat i att jag aldrig putsar ett fönster eller tankar en bil, medan han lagar mat ytterst sällan. De där mittemellanroliga sysslorna försöker vi fördela så jämnt det går.

  5. Låter underbart ändå med barn nummer tre! Med mitt första barn fanns inte rutiner. Hon hade kolik och var så orolig av sig. Det blev inte ordning på ”mat o sovklockan” förrän hon var uppåt året. Med nummer två var det motsatt förhållande, minns min överlyckliga förvåning över att han somnade spontant både i sängen och babysittern, hände inte någon gång med dottern. Det gjorde att jag kunde styra hans rutiner mer.

  6. Som det känns igen! När man fått till rutinerna känns det ju faktiskt så mycket enklare 🙂 Lycka till!