Det känns sååå skönt idag för vi har äntligen fått sportlov! Vintetrötta, hålögda och snoriga barn som får en veckas permission från virusinfernot i förskola och skola. Vi ska åka skidor på längden och tvären. Vi ska sitta i soliga snödrivor och låta solen väcka liv i vinterblek hud. Vi ska grilla, sparka spark och sova länge på morgonen. Ett och annat sällskapsspel ska vi säkert också spela. Känns så obeskrivligt härligt att ha allting framför oss. Jag tänker också på vad min positiva pappa alltid sagt till mig. Om hur det är jobbigast fram tills sportlovet men därefter ”bara rinner på”. Det är så sant. Kanske framförallt här i norr då sportlovet är så sent som vecka 10. Då ljuset verkligen är tillbaka med besked.
Jag gillar ju vintern men precis som alla blir jag trött tillslut. Men nu! Nu är det bara ljuvlig vårvinter kvar! Och har jag riktigt tur är det kanske sex veckor till med skidföre. Så det gäller att passa på och njuta max av snön! För sedan är ju våren en enda räcka av påskfiranden, valborgsmys, vårblommor, röda dagar och kalas…
Jag kan sakna att ha en papperskalender. Det var flera år sedan sist – för det funkar liksom inte längre med papper. Jag behöver synka mitt schema med Jakob och inte minst med min assistent Charlotte. Hon lägger in påminnelser om jobb och andra viktigheter i min kalender och så kan hon i sin tur gå in och kolla vad jag planerat att göra och vara en viss dag. Ett tag hade jag både en papperskalender och en digital variant. Men tillslut blev det bara jobbigt merarbete. Jag visste inte längre vilken version jag skulle lita på var korrekt. Så då gick jag över till digitalt helt och hållet.
Men oj som jag saknat det! Jag har saknat att kunna klottra, anteckna, få en överblick på papper. Skriva anteckningar och rent visuellt få en bättre känsla för mina arbetsveckor. Det långa planerandet har gått fint i den digitala kalendern. Men dag-till-dag-kollen. Den har jag saknat att ha.
Men så kom jag på det i julas. Jag ska ha en veckoplanerare! Där varje blad är en måndag till söndag. I den får jag tydlig överblick över veckan. Och på söndagskväll eller måndag kan jag sätta mig och skriva ut den kommande veckans alla uppgifter. Både jobbgrejer och sånt som träning, kompisbesök eller barnens aktiviteter. Mest skriver jag ner arbetslistor för respektive dag. Vilken ordning jag ska göra saker i och hur lång tid jag beräknar att det ska ta.
Sedan jag började med det har jag fått en så skön överblick. Det är något med formatet – enkla stora A4-blad – som hjälper mig att se. Och eftersom min veckoplanerare saknar datum utan bara går från måndag till söndag känns det mer som ett tidlöst planeringsverktyg än en kalender där man gud förbjude för in någon information fel. Tror inte alls jag hade haft samma användning av den om det varit datum inskrivna. Det hade bara stört. Nu använder jag den som ett lite mer uppstyrt anteckningsblock där jag snabbt kan checka av mina listor och flytta det som inte hanns under en dag till en annan. Och jag är noga med att bara skriva på ett blad åt gången. Jag använder den inte för att lägga in vad som ska ske nästa vecka utan enbart för att få struktur på den vecka jag befinner mig i.
Det lilla anteckningsblocket på bilden använder jag bara för att kunna riva loss anteckningar och listor att ge till andra. Själv nöjer jag mig med den smarta veckoplaneraren. Den är formgiven av Sporrong Form. Tror tyvärr inte hon gör just sådana här längre men det finns ju liknande att köpa lite varstans. Tipstips!
En gång i tiden var sånt som idag är engångsartiklar flergångsartiklar. Man handlade självklart i tygpåsar, använde tvättlappar av bomull och på utflykten tog man med sig bestick hemifrån. Invirad i en liten kökshandduk. Inga plastgafflar som man slängde efteråt…
Ett litet steg i att bli mer miljövänlig är att återgå till ett det rimliga beteendet som fram tills ganska nyligen var det normala. Det kräver lite tankeverksamhet men är inte särskilt svårt.
När du funderar på vilka engångsartiklar du ska byta ut mot flergångsartiklar – välj sånt med störst klimatpåverkan först. Återanvändbara sugrör är för all del bra – men kanske förbrukar du inte så många sugrör per år i alla fall? Att däremot byta våtservetter mot tvättlappar i tyg kan ha en större total miljöpåverkan. Jag menar – det blir ju ändå en hel del våtservetter per dag om man har blöjbarn under flera år.
Rostfri flaska för att ta med vatten istället för att köpa
En annan sak man kan göra är att betrakta engångsartiklar som flergångsartiklar. Plastbestick till exempel. De GÅR ju faktiskt att diska. Man måste ju inte slänga dem direkt de har använts. Och samma sak med disktrasor. Många slänger dem när de börjar lukta surt. Men trasor går ju att tvätta massor! Prova att koka dem i en kastrull med diskmedel och ättika i vattnet. Eller blöta upp och mikra dem på högsta värme en stund.
För att orka byta engångsgrejer till flergångsgrejer måste det vara bra saker man byter till. Som håller över tid och är praktiska. Så därför har jag sammanställt på några riktigt bra varianter. Du hittar dem på PriceRunner – en jämförelsetjänst med smarta sökfilter som gör det lättare att hitta exempelvis hållbara alternativ. Som filter för eller . De har dessutom gjort en stor satsning på att fler flergångsartiklar ska listas hos dem. Alltifrån tygblöjor till menskoppar och rengöringpads i tyg.
På PriceRunner finns förutom när du handlar – också många smarta konsumenttester som tex bästa återanvändbara att ta med sitt kaffe i.
Pricerunner har också en gratis app som gör det enkelt att att jämföra varor även i farten med hjälp av appens streckkodsläsare.
En bra början – 14 engångsgrejer att byta mot flergångsgrejer
Igår var en rolig dag för då drog vi igång arbetet med att bygga om bloggen. Är väldigt peppad på dess nya utseende och funktioner. Sist jag gjorde om var när jag flyttade bloggen till en egen domän efter att ha legat hos Amelia. Den satsningen gav mig pris som Årets Tidskrift 2017!
Jag satsade då på att lyfta bloggens arkivmaterial och göra det mer likt en riktig sajt – utan att förlora det som gör bloggen just till en blogg. Idag kan jag inte tänka mig på att ligga på någon annans plattform igen och behöva ha automatiskt genererade annonser på sajten eller anpassa mig efter någon annans layout.
Det är härligt att se att många fristående bloggar sedan dess valt att göra på samma sätt. Arbeta med att puffa upp sitt material så att inte allt bara försvinner i en lång scroll.
Den här gången samarbetar jag med Frida Hammar som ska illustrera bannern. Hon är så otroligt duktig och har bland annat ritat print till Miss Claritys kollektioner och är den som illustrerat vår poddlogga. Vi ska tillsammans ge hela sajten ett visuellt ansiktslyft och fixa några nya smarta funktioner med hjälp av Josef som bygger åt mig.
Vi möttes upp på vårt gemensamma kontor som badade i ljus. Ulf fick hänga med som bollplank!
Såklart var Erica med och kom med synpunkter. Viktigt att ha redaktören med sig i arbetet.
Jag vet att många bloggare har svårt att se sig själv blogga om typ femton år. Menjag ser mig själv driva den här bloggen som 70-åring. (Förutsatt att någon fortfarande vill läsa den). Men istället för att tipsa om roliga barnböcker eller hur man får med sig familjen på en utflykt. Kanske jag skriver om hur jag hanterat klimakteriet och gör en guide med mina bästa aktiviteter att göra med barnbarnen. Jag blir peppad bara jag tänker på det!
Jag tror att en anledning till att bloggandet känns roligare för varje år är för att jag försöker förfina hantverket och tar hjälp med det. Erica är ju van producent och redaktör och att få hennes blick på mitt material är ovärderligt. Just nu pratar vi om att våga välja en smal och tydlig vinkel när jag skriver. Inte fladdra iväg i massa sidospår. Inte bränna fem ideer i ett enda inlägg. Ju smalare spets desto vassare träffar det. Dessutom jobbar jag på att renodla det som är Clara – utan att snegla mot vad andra gör eller ligga nära deras stil eller uttryck. Och så säger Erica åt mig att aldrig göra bloggrubriker som är syltetiketter. Vad hon menar med det kan jag återkomma till en annan gång, om någon är intresserad.
Jag har ju gjort mina utflykter som företagare och provat på en massa ”spår” inom media. Böcker, skriva för tidning, göra tablå-tv, riktig radio och fysiska produkter. Allt sånt har ju i omvärldens ögon mycket högre status än vad en blogg har. Ändå tycker jag att bloggen har ett större värde än det mesta annat jag gjort. Och jag vill att min plattform (eller ja egentligen både blogg, insta och pod) ska få det utrymme de förtjänar i mitt arbete. Då är det omöjligt att underhålla allt för många sidospår och samtidigt driva allt på ett bra sätt. Jag tror att bloggen ännu bara blivit litegrann av vad den har potential att vara. Jag vill driva på utvecklingen – men för att göra det behöver jag satsa!
Ulf översåg vårt arbete och lyssnade på vårt samtal under stum tystnad.
Ulf när han inser att hela hans ekonomiska framtid nu ligger i händerna på Frida.
Min kompis Stina är en riktig youtube-junkie och hon har dragit ned mig i fördärvet sedan hon introducerade mig för kategorin ”kvinnor som utför hushållssysslor”. I love it! För det är ju SÅ SJUKT INSPIRERANDE att kolla på folk som städar! Det pirrar typ i kroppen på mig av att se kvinnor som organiserar sitt skafferi, polerar sin diskbänk eller visar hur de bäddar sin säng?
I den fantastiska trilogin om Maj av Kristina Sandberg städar hon sig igenom ett stycke kvinnohistoria. Böckerna har fått en del kritik från folk som tycker att det händer för lite i Majs liv och att hon bara håller på med hushållssysslor. Själv tycker jag att det är den stora behållningen med böckerna. Hur Sandberg lyckas gestalta en kvinnas liv genom de sysslor hon förväntas sköta outtröttligt och oklanderligt. Tills hon ligger på sin dödsbädd.
Och i dessa youtubeklipp bara fortsätter det. Världen över planerar, putsar, städar och organiserar kvinnor. För att göra hemmet till en trygg plats för sin familj. Bortslösad kvinnokraft kan man förstås kalla det. Kvinnor som stryker underbyxor och polerar diskbänkar kan inte göra revolution. Ändå lockande att titta på. Kanske särskilt för alla oss som kämpar med att kombinera båda rollerna. Jag både förtjusas och förfasas av dessa filmer. Beundrar omsorgen om de små tingen – samtidigt som jag har en krypande, obehaglig känsla av att någon som städar så maniskt gör det för att kontrollera ett inre kaos?
Här kommer några filmer jag särskilt fastnat för. Akta dig så att inte du också gör det!
Faith & Flour drivs av den mycket fromma kristna hemmafru Robin – boende i bibelbältet. På sin kanal visar huvudsakligen hur hon städar i sitt hem och gör tid för sina bibelstudier. Bered er på att bli provocerade av denna film som alltså enbart visar allt hon städar på en helt vanlig dag. Särskilt när hon berättar om hur hon direkt efter en dusch skurar duschen ren? Oh my!
Alejandra är organiseringsdrottningen som får Monica i Vänner att skämmas i jämförelse. Hennes minutiösa ordning är fascinerande. Allting verkar så…fyrkantigt. Och tråkigt. Men samtidigt njutbart på något vis. Kolla bara in hur hon organiserat sin bil. Särskilt detaljen med glasvattenflaskorna omsvepta med hushållspapper är fascinerande.
Unga amerikanska mamman Danna Ann piffar, organisera och rensar i sitt skafferi. Så SJUKLIGT intressant att se vad amerikanska småbarnsmammor har hemma i skafferiet. Är fascinerad att folk kan ha så mycket godsaker hemma? Jag skulle äta upp det på nolltid! Och dessutom placerar de sitt snacks långt ner på hyllorna ”för att barnen enkelt ska kunna nå”. Svenska uppfinningar som en godisgömman gör sig icket besvär.
Slutligen kommer vi till min absoluta favoritkategori – de japanska och koreanska youtubers som med omsorg och kärlek bakar, städar, stryker och rengör sina hem. Raka motsatsen till amerikanska hemmamammor. Så vilsamt och värdigt. IvyKitchen är min favoritkanal. Det är en ren meditation att titta på hennes filmer och jag blir sååå sugen på att servera äppelklyftor med samma finess som hon arrangerar dem.
Fettisdag. Kanske vårens bästa dag? I år har jag varit duktig och väntat fram till den rätta dagen med att äta semla.
Slog till och köpte varsin till alla i familjen.
Jag tycker Kulturbageriet i Umeå gör de bästa bullarna. Förutom mina egna såklart. Men den här gången fick det bli köpes.
När pojkarna kom hem från skolan idag dukade jag upp semlor och så hade vi ett riktigt kalas! Perfekt med semmelfrossa för imorgon börjar fastan. Jag ska för första gången genomföra en kristen fasta fram till påsk. Fast jag gör den med en twist. Berättar mer imorgon!
Måste bara visa en bild på mitt nya fina skåp. Har letat efter ett lite pampigare skåp till vardagsrummet och nu fann jag det! Instagramaren och inredningsstylisten Soraya med sitt sagolika Umeåhem behövde göra sig av med skåpet för att få mer plats – så jag skyndade mig att slå till.
Här förvarar jag just nu viktiga pärmar och papper. Men så småningom ska porslin få flytta in istället. Jag satte en tunn gammal spetsgardin på insidan av skåpdörren för att få bort lite insyn. Och så tog jag fram mitt lilla avställningsbord med runda knoppar och placerade bredvid. Passar perfekt ihop!
Visst vill du precis som jag ta med dig familjen på utflykt i naturen? Inte minst i skollovstider va? Det är bara så många hinder som ska forceras på vägen. Jag känner mig som Scarlett O’Hara under Amerikanska inbördeskriget. Motgång efter motgång nöter ner mig tills jag slutligen får ett hysteriskt sammanbrott innan jag ens kommit sig ut genom ytterdörren. Arg på min man är jag också. Så pass att jag får lust att stänga in mig i sovrummet och sova resten av dagen. Ändå gör vi en utflykt nästa helg igen. Så någonting måste vi ju ändå göra rätt…
Här kommer 9 tips på vägen så att du lättare kommer ut i naturen med din familj (tro mig det är värt det). Jag som övat hela vintern börjar nu få till snitsen. Nu blir jag inte ens svettig längre.
Som med alla svårigheter i livet är första steget att erkänna att du har problem. Det kommer vara omständigt att ta dig ut första gångerna. Tänk bara på hur jobbigt det kan vara att få iväg hela familjen till skolan och jobbet på mornarna. Ändå övar ni ju på det fem dagar i veckan. Klart att en utflykt då innebär en hel del omak. Det är helt i sin ordning.
Steg två är att förbereda noga. Helst dagen/dagarna innan. Plocka fram all utrustning och införskaffa allt fika. Att leta termos, liggunderlag och skridskor på förmiddagen innan man ska åka gör en utmattad innan man ens är iväg.
Börja med att äta. Alltså innan ni ens åkt hemifrån. Ät ett stadigt mål mat så att barnen inte ropar VI ÄR HUNGRIGA innan ni ens lämnat kvarteret.
Sätt lagom höga mål. Med många barn och trötta föräldrar kanske ett paket ballerinakex, lite varmt kaffe i en termos och en utflykt till närmsta skogsdunge är ett lagom stort äventyr? Som ger blodat tand istället för evig aversion.
Välj enkelt fika – men mycket! Alltså här kan man ju avancera så småningom och göra hur gott och påkostat fika som helst. Men i början är enklare bättre. Och hellre för mycket än för lite. Du vill inte locka ut barnen på utflykt bara för att de sedan ska gå hungriga och gnälla. Och glöm för sjutton inte vatten! Törst kan tvinga en hem i förtid.
Gör samma aktivitet flera gånger i rad. Vare sig det är skogspromenad eller slalomåkning. Ju fler gånger du gör det desto enklare och snabbare kommer du iväg. Och ju roligare blir det. Är verkligen variationen det viktiga? Är det inte att alls komma ut som poängen?
Möt gärna upp kompisar eller andra familjer. Detta är ett särskilt bra knep om du är känner dig sur. Irritationen rinner i alla fall av mig när vi träffar våra vänner. Plötsligt kan vi skoja om våra jobbiga barn bakom ryggen och himla med ögonen i samförstånd över irriterande respektive. När vi sedan går hem från utflykten är hela familjen glad och sams igen.
Känn lugnet när du väl är framme. Man har alltid så bråttom hem. Men på badstranden likväl som skidbacken är det först när man sitter ner och känner lugnet som barnen börjar leka. Och sedan kan leken fortgå i timmar. Så att du själv får dricka kaffe och peta med pinnar i elden och ha det skönt.
Och när ni kommer hem igen. Diska termos och kåsor och stoppa sedan tillbaka i ryggsäcken med alla andra utflyktsgrejer. Och låt ligga där. Nästa helg slipper du i alla fall det jobbiga springa-runt-som-en-yr-höna-och-leta-utrustning-momentet. Och då är mycket vunnet.
Ja. Det var mina bästa tips på hur du får med familjen ut på utflykt. Har du fler så fyll på för all del!
Något av det bästa med att bo på landet tycker jag är tryggheten i småskaligheten. Barnen kan sparka hem själva från skolan. Alla lärare vet namnen på alla barn. Som i sin tur känner känner igen alla vuxna och vet vem som jobbar på affären och vad hon på biblioteket heter. Fritidsaktiviteterna anordnas av kompisens föräldrar och barngrupperna är små. Det är en trygg miljö helt enkelt.
I stan var jag rädd jämt. Även om jag vet att den rädslan var överdriven så var det ändå så. Jag låste dörren så fort jag kommit innanför den. Ville helst ha sällskap till parkeringen om jag skulle köra hem sent. Jag tyckte det var otäckt att vara ensam hemma i huset och drog ner persiennerna för att ingen skulle kunna se mig.
Men här är jag aldrig rädd. Här har jag ett sammanhang. Jag vågar sticka ut och åka skidor ensam vid halv tio på kvällen eller ta en sen promenad längs en mörk landsväg. Den enda bil som stannar stannar gör det för att säga åt en att ta på sig en reflexväst ”Det där är ju farligt! Du måste vara rädd om dig”. Det hände några gånger första vintern vi bodde här. Nu vet vi bättre. Nu har vi en hel uppsättning reflexvästar hängande i hallen.
Jag känner mig trygg på landet men jag vet de som känner precis tvärtom. För dem är det ljus, buller och myller som står för tryggheten. Men alldeles oavsett personliga preferenser kan vi nog enas om att känslan av sammanhang är vad som ger oss trygghet som människor. Att man känner att man kan bidra – och att andra människor frågar efter en.
Jag är väldigt glad över att vara mångårig kund hos Länsförsäkringar Västerbotten. En av deras drivkrafter är just ett tryggare Västerbotten. De har inga externa aktieägare som tar ut stora vinster utan de ägs av oss kunder. Blir det ett överskott i verksamheten återinvesteras det. Bland annat för att göra Västerbotten till en bättre, tryggare plats.
Länsförsäkringar Västerbotten gör allt ifrån att erbjuda gratis reflexvästar till alla förskolor – till att sponsra och stötta idrottsföreningar som sätter folk i rörelse. Men också ställa krav på dessa föreningar. Som att ledare ska visa utdrag ur belastningsregistret och att det ska finnas handlingsplaner för att motverka mobbning, kränkningar och sexuella övergrepp.
De stöttar också där svårt sjuka barn och deras familjer kan bo under behandlingstiden. Dessutom organisationer som där man utbildar killar i jämställdhet och schyssta attityder. Eller som är en del av Västerbottensteatern ungdomsarbete som rör psykisk ohälsa. Alltsammans utmärkta exempel på satsningar som gör Västerbotten tryggare för alla att bo i.
Vi måste ju alla ha en bank och vi behöver alla teckna försäkringar. Så att vara kund hos en vettigt aktörsom faktiskt vill göra gott – inte främst göra aktieägarna rika – det känns som en trygg och bra idé! Ja, faktiskt den enda rimliga.
Åh det känns så fattigt utan djur. Ingen hund sedan Melker dog. Inga höns sedan räven åt upp dem. Inga nya lamm den här våren och inga grisar heller.
Så kan det ju inte fortgå. Barnen behöver djur. Jag behöver djur! En av de saker jag uppskattar mest med att bo på landet är att kunna erbjuda mina ungar en barndom full av djur. Precis det jag själv drömde om som liten men som jag aldrig kunde få. Det slog mig att Ulf kan bli det enda av våra barn som inte älskar och är helt avslappnad med hundar. Bertil och Folke har ju varit trygga med det sedan dag ett och så vill jag att det ska fortsätta.
Vi drömmer mycket om nästa hund. En border collie ska det bli den här gången. Som kan få arbeta med fåren och springa lös här på gården. Jakob är uppvuxen med en som hette Micka och som kunde gå okopplad överallt i stan för att hon var så klok och väldresserad. Vallade småbarn gjorde hon också så att de inte skulle rymma ut på vägen. Men hund är inget vi ska köpa närmsta tiden. Särskilt ingen border collie. Det är ju världens smartaste hundras och för att den ska må bra behöver den mycket stimulans och aktivering. Så det får bli när Ulf är några år äldre och vår fårbesättning vuxit en aning så hunden har att göra! Tills dess får vi sjå oss lite.
Men nu går jag i alla fall och grubblar över hönsen. Vill så gärna har höns i sommar. Man får en sådan härlig hemkänsla när de spatserar runt på gården och pratar med varandra. Och den här gången ska ingen jäkla räv kunna komma i närheten. Kommer ha ett kanonsäkert hus för dem. Ja, minsann! Visst skulle jag kunna kläcka fram lite kycklingar på egen hand, men jag är otålig och vill ha ägg redan i sommar. Så jag får fundera hur jag ska lösa det här…fullvuxna höns redo att värpa växer inte på träd, tyvärr.
Sitter här i min vardagsrumssoffa med sol i ansiktet som stör när jag skriver. Men som jag inte vill vara utan ändå. Det är stökigt värre efter att en påbörjad ommöblering kommit av sig. Ulf snarkar i vagnen på bron. Stackarn. Han fick sitt livs första magsjuka den här vecka. Jag var övertygad om att vi alla skulle knockas med tanke på hur många slemmiga pussar han utdelar till familjen varje dag. Men det verkar bara vara jag. Och jag är inte ens magsjuk så där ”på riktigt”. Känner mig bara lite olustig, saknar aptit och har värk i lederna. Verkar vara en mild variant som enbart gör små bebisar sjuka. Man får vara tacksam för det lilla.
Jakob och pojkarna är ute och åker skidor. Själv hade jag tusen mysiga planer för denna helg men allt gick i stöpet när Ulf och jag blev krassliga. Ute är en underbar vårvinterdag med hög blå himmel och nyfallen snö. Men jag får ligga här. Och har samtidigt tid att tänka.
Sedan början av januari har jag motionerat flera gånger i veckan. Och haft flera renodlade arbetsdagar med barnvakt – så att jag kunnat hålla ett högre och mer fokuserat jobbtempo. Men samtidigt haft en lagom arbetsbelastning – som inneburit att jag hunnit träna på lunchen och arbeta färdigt tills barnen kommit hem på eftermiddagen. Däremellan har jag haft mysiga lugna bebisdagar då jag också passat på att träffa vänner eller baka eller göra annat som jag gillar. Är helt mindblown över hur underbart det är när man får uppleva många balanserade dagar i rad. Ja fram tills magsjukan fuckade upp allt var jag faktiskt uppe i veckor.
Jag har funderat mycket på det här med balans sedan jag var utmattad. Vad som är balans kan såklart brytas ner på olika sätt. Många utmattade kan vittna om att de trott att de haft balans i livet. Men sedan insett att de beräknat fel. Att de mätt balansen på årsbasis. För du kan ju ha balans under ett år. Så att du under sommarsemestern försöker vila ikapp en stressig vinter. Men det är farligt och du riskerar utmattning. Kroppen kan inte skjuta upp återhämtning så länge.
Du kan också ha balans under en månad. Så att två förfärliga veckor följs av två lugna med återhämtning. Det är bättre, men kan också vara farligt. För om mönstret upprepas kommande månader är risken att det tillslut inte räcker med de där två lugna veckorna för att vila upp dig.
Balans under en vecka är nog mest rimligt att försöka uppnå. När veckan är tung men helgen erbjuder vila. Här borde vi befinna oss oftare. Ett tecken på att det är så är om du på måndagen känner att helgen varit god och återställande och att energin är tillbaka.
Fast bäst är förstås att ha balans under en dag. När varje dag balanserar ut sig själv. Du kanske har en hetsig förmiddag men kan sedan gå en sväng i solen på lunchen. Eller har en ledig kväll efter en stressig eftermiddag. När du kan bada badkar och ringa en kompis. Eller motionera. Som utmattad övar man på precis det där. Att få varje dag att balansera ut sig själv. Så att man vid dagens slut inte är helt utmattad. Men om du är riktigt utbränd kanske du måste sträva efter att varje timme ska vara balanserad. Längre än så orkar du inte vänta på vila.
En balanserad vardag är jättesvår att uppnå. Det är inte realistiskt att ens tro att alla dagar ska kunna vara så. Har du arbete och familj finns det alltid saker som kör ihop sig. Och du behöver inte ha ångest för att en dag är obalanserad. Är du frisk så orkar du hemska dagar. Till och med flera på rad. Bara du får återhämtning sedan.
Men när jag upplevt en period där balanserade dagar följt på balanserade dagar. Då bli jag just mind blown över hur bra jag kan få må. Över att livet kan vara så härligt. Önskar verkligen att alla fick uppleva en sådan period. Bara för att ha fått prova och veta hur bra det kan vara. Att den känslan ens finns.
En gång gjorde jag ett blogginlägg som hette skapa torparstilen. Där jag skrev om min favoritstil – den rappliga sommarstugestilen. Som man egentligen inte alls kan skapa medvetet utan som bara uppstår på en älskad och lite medfaren plats.
Anspråkslös. Inte så stylad och genomtänkt. Så vill jag ha min sommarstuga. Där det gärna får finnas spår av tiden som gått. En sjuttiotalstapet, en sliten korkmatta. Ihop med en vacker gammal karaff full av smörblommor. En flugsmälla på en spik i köket och mönstrade udda påslakan som luktar trygghet. Gamla pappersbonader placerade på lite konstiga ställen. Som ovanför en ytterdörr eller inuti en garderob. Och en fotogenlampa som luktar starkt och sprider trivsamt sken.
En blandning av högt och lågt, fint och fult. Som skapar den där mysiga sommarstugekänslan.
Och ni kom som vanligt med ännu bättre exempel i kommentarerna. Jag mysryser när jag läser – det är som en meditation över sommarstugan. Den hemtrevliga sort jag hade i min barndom.
En hattsamling, korkmattor, sjökort. En barometer på väggen.
En vedtrave, rutiga dukar, några sirligt skrivna “kom ihåg” som nålats upp och blivit kvar
Klädnypor i en handflätad korg. Morakniv om man vill tälja lite späntor.
Kartböcker. Fem-böcker. Bitsocker.
En sån där kaffekokare man kan ha på spisen. Eller en perkulator!
Hårda gröna tvålar och brädgolv. Noppiga yllefiltar och solblekta badrockar. Väl ingångna träskor.
En gungstol!
Oljelampor och solblekta fotografier med årtal och namn på baksidan.
Fiskeutrustning i den lilla hallen. Eftersom det är onödigt att gå till redskapsboden 25 meter bort om man ska fiska. Sjön ligger ju åt andra hållet!
Kryddburkar med bäst före datum -89
Broderade dukar. Blir en smutsig har man alltid en till att lägga på.
En katt
En kökssoffa där man kan ligga och lyssna på tystnaden och klockan. Och reta sig på den ensamma mygga som låter så nära men är så svår att se
En karamellburk på lämpligt avstånd från små barn.
Souvenirtavlor från vänner som varit i Jerusalem.
En skopa hängandes på väggen vid vattenkranen så man inte slösar på rena glas när man blir törstig.
En evighetsklibbig vaxduk från 70-talet och ”praktiska” engångsartiklar.
Jippi! Så peppad. Hämtade ut min beställning från Matsmart igår. Vill du se vad jag klickat hem?!
Först och främst var det en hel del bra att ha. Som massa ekologisk krossad tomat och vår vanligaste musli – AXA Guld. Det går åt i mängder och råkade finnas billigt när jag ändå skulle beställa.
Men sedan plockade jag ihop massa gott och inte så onyttigt snacks. Skönt att ha hemma när jag vill ha något snabbt att stoppa i munnen. Eller i handväskan på stan när jag gör ärenden, bebisen svettas och gnäller i vagnen och blodsockret faller.
Är smått besatt av majskakor med popcornsmak. Och Saltå Kvarns torkade jordgubbar och körsbär. Hittade körsbärssorten till bra pris och slog till. De är sådär härligt syrliga och sega. Testade också att klicka hem lite torkade favabönor som snacks. Samt mina favoritoliver med ansjovis i. I perfekt liten förpackning eftersom det bara är jag och Ulf i familjen som gillar dem.
Varför beställer jag då från Matsmart? Jo för att Matsmarts hela affärsidé är att sälja den mat som annars riskerar att slängas. Inte för att den är dålig men kanske för att den har kort datum. Eller för att ett förpackningsbyte hos leverantören gör att gamla förpackningar rensas bort. Eller för att maten har feltryck som gör produkterna svårsålda i en vanlig matbutik. Visste ni att Matsmarts kunder räddade 5047 ton mat under förra året? Otroligt!
Matsmart har bra rabatt på varorna – mellan 20-90 procents nedsatt pris. Jag brukar passa på att köpa sånt som kan vara dyrt i vanliga affärer – eller inte alltid går att få tag i. Som till exempel storpack av torkade mullbär som jag älskar. (Det första jag äter på dagen är förresten en kopp kaffe med mjölk plus en torkad frukt av något slag. Den kombon av koffein och frukstocker ger mig energi i typ två timmar!) Men eftersom Matsmarts utbud hela tiden varierar lönar det sig att kika in ofta!
Matsmart skickar till hela landet såklart och just nu får du 50 kr rabatt om du handlar för minst 350 kronor! Använd bara rabattkoden ”underbaraclaras”. Erbjudandet gäller en gång per kund. Fram till den 3/3 2020
På matlaget igår tog papporna med barnen ut i skogen för att leta stjärnbilder. Liggunderlag, varma kläder och hela himmelen full med stjärnor. Orion, Andromeda, Lilla Hund, Cassiopeia…barnen som precis läst om rymden i skolan hittade igen flera stjärnhus.
Jag har så klara minnen från min barndom. Jag och min syster bredvid varandra i någon snödriva hos mormor och morfar. Där fanns inga ljusföroreningar – man kunde se stjärnhimlen overkligt klar. Och vi låg och tittade och räknade stjärnfall tills vi blev alldeles stelfrusna.
Jag upplever både vemod och frid när jag stjärnskådar. Och så hisnar det i magen av tanken på tidens upplösande. Att jag tittar upp mot samma stjärnor som vikingarna navigerade efter.
Den där egendomliga blandningen känslor unnar jag både små och stora att få uppleva.
Just den här matlagskvällen var det norrsken som störde stjärnskådningen. Men nästa stjärnklara natt ska vi ut igen. Med liggunderlag och varma kläder.
Ett vanligt och typiskt gubbigt skämt är att mena att bloggare bara jobbar med att fota sin lunch. Men ändå är det ju typ sant? För trots att jag vill hävda att jag kan och gör betydligt mer än så – är det ju så att vi som läser bloggar faktiskt ofta ÄR himla intresserade av att veta det där vardagligaste om varandra. Det påminde reaktionerna på städinlägget mig om. Vi är helt enkelt en massa enkla människor som tycker att det är jättespännande att veta i vilken ordning andra enkla människor städar sina badrum och stryker sin tvätt.
Så. I den andan fortsätter vi nu och levererar i navelskåderi! För häromdagen tog jag tag i att städa kylen. Och passade på att dokumentera det hela.
Hur ofta städar du kylen förresten? Är du en sådan där duktig människa som torkar av den med en trasa så fort sojaflaskan lämnat en rund fläck på en hylla? Till den kategorin människor hör inte jag. Jag låter det grisa ihop totalt mellan varven. Men sedan gillar jag att städa den så grundligt att det riktigt gnistrar.
Just den här gången när jag städade var kylen rörigare än på länge. Och det är så himla dumt för det gör också att mat hinner bli dålig. Så nu var det dags att städa rent och samtidigt försöka hitta ett system för innehållet. Det har vi liksom inte haft under de tio år kylskåpet varit i vår ägo.
Så här såg det ut när jag började. Småcitrus, sötstark senap, vårtmedel och hoisinsås som trängdes i en salig röra.
Ingen ordning på dörrarna heller. Allt var bara nedtryckt där det fanns en smula plats.
Ännu mer småcitrus på omotiverade platser samt någon obestämbar vätska som gjort glaset immigt.
Och lådor fulla av bås på botten. Inte härligt någonstans. Dags att ta itu med skiten!
Så här gör jag när jag städar kylskåpet
1.Jag börjar med att plocka ut varenda pinal från varenda hylla. Ställer på köksbordet.
2. Därefter plockar jag loss alla hyllplan och tar med dem till diskhon
3. Där sprayar jag dem med diskmedel som får verka en stund. Sedan skrubbar jag hyllplanen rena med en grov svamp. Sköljer dem blanka under kranen och ställer dem att rinna av innan de putsas blanka.
4. Sedan åker lådorna ut. Töms på sitt innehåll och skräp. Sedan fyller jag dem med ljummet vatten och diskmedel och en skvätt ättika. Lådorna får stå så en liten stund innan de skrubbas riktigt rena. Jag gör sedan samma behandling av hyllorna på dörren av kylskåpet. De töms och plockas bort och sköljs rena under kranen.
5. När hela kylskåpet är tomt sprayar jag det med diskmedel blandat med ättika. Ättika tar bort unken lukt så det är bra i alla städsammanhang. Sedan skrubbar jag hela kylskåpet med en svamp. Det går på nolltid när det är tömt. Och så torkar jag rent med en fuktig trasa.
6. Därefter sätter jag in hyllplanen igen. Och så börjar själva sorterandet. Allting som verkar okej får komma tillbaks i kylen. Flaskor som är kladdiga sprayar jag med diskmedel och sköljer av under kranen. Man vill ju inte ha fula fläckar i sitt rena kylskåp!
7. Och eftersom jag håller på med Projekt Bli Fullvuxen – så tog jag den här gången tag i det där med att organisera om och etikettera hela kylen.
Kan tyckas lite analt att märka vart saker ska vara i kylskåpet. Det är det också. Men det hjälper ju! För om man som jag är tankspridd är det lätt hänt att man ställer saker på fel hylla bara i farten. Den risken är mycket mindre om det står ”mjölk” på hyllan där man precis tjoffat in en burk inlagda rödbetor. Det känns fel i hela kroppen. Man vill genast ställa den rätt.
Så jag gick loss med dymon. Gjorde en särskild plats för ketchupen. Och en särskild plats för matrester. Och allt svårkategoriserat som ofta är det man köper för att bygga resten av måltiden runt fick samlingsetiketten ”middagsmat”. Där kan tex ett paket prinskorvar hamna. Ihop med en blodpudding och ett förskrämt paket torsk på tining.
Vi har haft ett informellt system med frukt och grönt i den övre lådan och rotsaker i den undre. Med betoning på informellt. Eftersom småcitrus som bekant gjort utflykter till oliverna på ettan medan potatisen frotterat sig med vårtmedlet två trappor upp.
Nu ligger allt för sig. Och gud nåde den kålrabbi som beblandar sig med plommonen. Och innan någon påpekar att frukt ska förvaras i rumstemperatur vill jag bara säga att jag gillar iskall frukt plus att Ulf tar en tugga från alla frukter han kan hitta på alla fruktfat han får syn på. Så frukten bor i kylen.
Dubbel uppsättning favoritketchup. Utan Felix sockerfria ketchup försmäktar vi på denna ö. Och så massa alkoholfri öl till min man. Och massa garanterat alkoholfull Laphroaig. Eller massa och massa. En flaska räcker ganska långt om man vill bli riktigt alkoholfull.
Jag spår att jag kommer bli retad av mina vänner för dessa mobbade kategorier mat och dess dymoetiketter. ”En hel hylla för senap?”. Men vi gillar senap, okej? Särskilt den estniska varianten Sinep. Köp om du åker till Estland någon gång. Det kommer ryka ur öronen på dig.
Jag önskar att jag kunde avsluta med att visa en helt fantastiskt snygg efterbild på vårt kylskåp. Men tyvärr. Kylskåp kan inte vara snygga. Och roligare än så här blir det inte. Men sjukt välstädat och väldigt praktiskt i alla fall! När Bertil kommer i tonåren kommer vi dock investera i en ko för det blir billigare än att köpa mjölk till en tonåring med den storleken på fötterna.
Så här är förresten vår kyl när den är full efter en storhandling. Fast tydligen ändå inte? För varje gång min syster kommer hit öppnar hon den nypåfyllda kylen (eftersom jag handlat för att hon kommer på besök) och så undrar hon varför det inte finns något i den och om vi inte behöver åka och handla mat snart? Jahapp. Till saken hör dock att vi har tre frysboxar fulla med kött, fisk, bär och grönt i källaren. Plus vårt lillkonsum Så kylskåpet är sällan mer fullt än så här. Slut på försvarstal.
Veckans avsnitt av En Underbar Pod är här! Erica och jag pratar pengar och privatekonomi. Stressen, oron och förmaningarna till barnen. Ericas roliga döttrar vädrar det där man inte pratar om. Fy sjutton vilket bjussigt avsnitt från Ericas håll. Vet inte om jag varken velat eller vågat göra det Erica gör den här gången….
För musiken i avsnittet står som vanligt Olov Antonsson
Vill också passa på att tacka Gimi som sponsrar det här avsnittet av En Underbar Pod! Du som lyssnar på podden och vill använda kampanjkoden underbara får testa Gimi Master helt gratis i tre månader – givetvis utan bindningstid.
Fina älskade unge. Som sliter i blusen och bankar pannan mot bröstkorgen och smackar amamamamamama när du är hungrig. Det är så spännande att amma en tiomånaders med massa vilja. Det har jag aldrig gjort förut.
Allt det fysiska var liksom lite för jobbigt tidigare. Jag orkade inte amma längre. Kände mig…kvävd? Kanske var det aldrig mer än sex månader jag kämpade på. Det tog några barn att vänja mig. Vid närvaron, kroppskontakten, det krävande men också fullkomligt avslappnade.
Ja så var det. Och allt är okej och helt i sin ordning. Jag ångrar ingenting. Jag gjorde det jag ville då och jag gör det jag vill nu., Och kanske ammar jag dig ett helt år till? Kanske i två? Vem vet. Det bestämmer vi tillsammans du och jag. Och alla sätt är bra sätt om det känns bra i magen.
Vissa bloggpartners är jag lite extra glad och peppad över. Som Blomsterlandet som jag kommer samarbeta med under hela det här året.! När jag behöver tanka måbrakänsla stannar jag till på Blomsterlandet på Grubbe i Umeå. Går runt och doftar, känner på blad och låter ögonen insupa allt prunkande. Blommor och växtlighet i alla former är verkligen mitt lyckopiller – och på Blomsterlandet är jag en trogen stammis sedan många år!
Vad skriver man då om trädgård i februari. Är inte det den sämsta trädgårdsmånaden på hela året? Verkligen inte! Aldrig älskar jag väl min trädgård som precis just nu. För det är i februari jag hinner drömma, planera och skissa på storslagna odlingsplaner. Utan att behöva konfronteras med frostnätter, missväxt eller kirskål. Just nu är odlingen som allra mest kravfri och härlig.
Och några saker kan man faktiskt skrida till verket med. Trots att snön ligger meterhög utanför huset. Nämligen att förså och förkultivera. Och vad är då finessen med det? Jo, att jag när våren kommer redan har färdiga plantor. Redo att sättas ut i krukor och rabatter när första värmen gör entre.
Att förså inomhus istället för på friland är en direkt förutsättning för att många växter ens ska hinna utvecklas under vår korta odlingssäsong. Men även sånt som trivs med att sås på friland får en flygande start om de försås inomhus. Plantorna blir robusta och tål både sjukdomar och konkurrensen av ogräs bättre. Dessutom är utbudet bland fröer mycket större än bland plantor. Och dessutom mycket billigare.
Så. Har jag övertygat dig ännu? Ja, det var väl det jag visste! Här är mina bästa tips för att lyckas med försådden.
1) Bestäm dig för vad du vill odla och hur mycket. Är det grönsaker du vill förså? Snittblommor till vackra buketter eller mängder av kryddor? Det mesta vinner faktiskt på att förkultiveras. I vårt eget jordbruk förodlar vi till exempel all kål för att kunna plantera ut stora härdiga plantor på åkern när vädret äntligen tillåter.
2) Hitta och förbered en plats där du kan förvara din sådd. Det är ganska utrymmeskrävande och behöver planeras i förväg. Tänk på att när fröna ska gro behöver de extra värme. Och sedan vill de späda plantorna ha mycket ljus men sval temperatur.
3) Börja inte för tidigt på säsongen. För då står du med plantor redo att sättas ut fast tjälen kanske fortfarande är i marken. Att så kan du gärna göra i omgångar och alla växter har olika lång utvecklingstid. Fundera på när det brukar bli frostfritt hemma hos dig och räkna sedan bakåt i tiden efter angivelsen på fröpåsen.
Rosenskära, Buskkrasse, Aster och Jätteverbena är sorter jag satsar på i år
4) När du odlar från frö har du råd att experimentera med många olika sorter. Men en vanlig nybörjarmiss är att plantera allt från varje påse. Det blir garanterat för mycket. Grobarheten på frön brukar vara omkring 70 procent så räkna med att det mesta du sätter faktiskt kommer komma upp. Frön som inte planteras kan sparas på mörk, sval och torr plats till nästa säsong.
Pluggbrätte fiberpot kan planteras ut direkt i jorden eftersom krukan förmultnar
5) Vad du sår i är en fråga om tycke och smak. Du kan bredså i en låg vid form – som till exempel en bricka med kanter. Eller i gamla vindruvsaskar och äggkartonger. Själv föredrar jag att så lite mer omsorgsfullt och använda pluggbrätten. Då slipper jag besväret med att trassla isär små plantor från varandra. Oavsett val av metod – var noga med att följa anvisningar på påsen när du petar ner fröna. Det besparar dig mycket jobb längre fram.
Porös såjord och Vermiculit. Ett lerskiffer som både absorberar och avger fukt
6) Fyll såbrättet med jord. Jag brukar blanda ned lite Perlite direkt i jorden och strö Vermiculit ovanpå. Två material som hjälper till att bevara fukten i jorden och ger en porös struktur som underlättar för frön att gro. Jag använder dessutom alltid såjord till mina fröer eftersom vanlig jord är för tung för små frön. När jag fyllt brättet petar jag ner frö, vattnar lätt med en blomspruta och strör över vermikulit. Lite plastfolie ovanpå eller ett plastlock är också bra. Sedan behöver brättet stå varmt tills fröt har börjat gro. 18-22 grader är optimalt. Men så fort plantan tittar upp ur jorden ska plasten bort. Då behöver växten syre, maximalt med ljus och svalare temperaturer. Gärna omkring 16 grader. Växtbelysning ovanför ett bord i en sval källare är en ultimat plats för att driva upp växter på.
7) Märk upp din sådd noggrant. Första året trodde jag att jag skulle minnas allt jag sått, men jag hade ju ingen aning till slut. Du kan märka med glasspinnar eller praktiska sticketiketter som finns på Blomsterlandet.
8) Sköt om dina små plantor. Låt dem inte drunkna. Mellan vattningarna är det bra om jorden hinner torka upp litegrann. Plantor som såtts i bredd kan omplanteras när den första stjälken sticker upp mellan hjärtbladen. Men i mina pluggbrätten kan de stå betydligt längre än så. Vid omplantering behöver plantorna en mer mullrik jord med näring. Välj med omsorg för bästa odlingsresultat.
Ja, det var mina bästa tips det. Och du. Spänn inte bågen för hårt. Lyxen när du inte måste odla för din överlevnad är att låta allt vara lustfyllt! Och misslyckas du har du väl ändå lärt dig något på vägen. Lycka till!
Vill du läsa mer om odling? Eller är du nyfiken på intervjun med mig där vi pratar odlingsdrömmar – klicka här för att läsa online.
Barnen har gått skidskola de senaste två helgerna. Lördagar och söndagar. Förkunskaperna var minimala – men nu susar de ner för backarna. Femåringen med lite hjälp. Men ändå. Så duktiga! Och jag är så tacksam för de kunniga instruktörer som hjälpt barnen att utvecklas.
Eftersom de andra matlagsbarnen också gått skidskola bestämde vi oss för en gemensam utflykt med slalomåkning.
Målet den här vintern är att göra minst en utfärd varje helg. Antingen längdskidor, skridskor eller slalom. Eller bara skotta en snösoffa och göra upp en brasa i en solig slänt. Jag tror att mer uteliv är ett bra recept på att höja glädjenivåerna.
Bertil åkte så han fick snö fulla glasögonen
Jag hade bakat tekakor till fika. Och kokat varm choklad förstås. Alltid varm choklad!
Oklart vad Jakob är så butter över här för i verkligheten var han lika glad som…
Ylva-Karin alltid är. Solskenet själv.
Vi eldade, fikade och turades om att åka. Jag vågade mig till och med på att åka i lite olika hopp. Eller heter det gupp? Fast det tyckte inte fogarna om så det ska jag nog undvika ett tag till.
Det är så otroligt roligt att se sina barn bemästra nya färdigheter. Jag njutryser i hela kroppen av att märka hur de erövrar nya områden bit för bit. Dessutom är det en spark i baken på mig – till att testa nya saker som att våga åka slalom fast jag inte gjort det sedan lågstadiet.
Ylva-Karin och Ulf var lyckligt ovetande om att de redan nästa vinter kommer stå på slalomskidor. Med sele förstås. Har sett så många knattar i backen – vissa har till . och med haft napp i munnen. Bedårande!
Nu har jag åkt skidor hela helgen och kan knappt gå för all träningsvärk. Skönt att det blir en riktigt lugn kväll med Melloreprisen. Vi ser alltid Mello på söndagar så kan vi se något roligare på lördagar. Mina barn märker inte ens skillnaden. Lifehack!
Avslutningsvis vill jag slå ett slag för Fritidsbanken i Umeå där man gratis kan låna längdskidor, snowboards, skridskor, pulkor och massa annat. Perfekt för att kunna prova på nya sporter utan att det behöver kosta skjortan. Jag vet att Fritidsbanken finns i fler städer så som Borås och Boden. Tips, tipsi sportlovstider!
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
