MĂ„nad: mars 2020

31 mars, 2020

Idag fyller vÄr lille Smulf ett Är. Jag var sÄ glad förra Äret att jag hann pressa fram honom innan första april. Jag ville helst inte fÄ ett aprilskÀmt nÀmligen. Ulf var klÀdd i samma klÀder som bÄde Bertil och Folke hade nÀr de fyllde ett. En barnskjorta min farmor sydde pÄ fyrtiotalet, hÀngselshorts och till och med samma strumpbyxor. Ulf och Bertil Àr vÀldigt lika varandra men Bertil hade rödare hÄr.

I söndags firade vi honom med ett litet kalas. PÄ grund av ni vet vad var det ett litet kalas med vÄr familj och Jakobs mamma och tvÄ av Jakobs syskon nÀrvarande.

Den beryktade tÄrtan. Som faktiskt inte riktigt var som den skulle. Botten var liksom seg? Fast den slank ner ÀndÄ.

Mördegskakor utan nÄgot att anmÀrka pÄ.

En av varje sort tog jag i alla fall.

SÄklart fick födelsedagsbarnet en egen bit att smaska pÄ.

PÄ Jakobs vackra lillasyster kan man se var de röda hÄrgenerna kommer ifrÄn.

Hur lycklig Àr jag? Som lyckats pricka in tre Ärstider med mina barn sÄ att jag bÄde fÄr ordna vinterkalas inne, sommarkalas ute och vÄrkalas pÄ verandan. Nu ÄterstÄr bara ett höstbarn, som ni förstÄr.

Jag har inrett verandan för sommarsÀsongen nu. Satte upp en gammal hylla och stÀllde ut smÄ krukor med krokusar och penseer. SÄnt man blir glad av!

Det har varit samma sak med alla mina söner – vid tio mĂ„nader ungefĂ€r blir de plötsligt jĂ€ttepappiga och fortsĂ€tter sĂ„ upp till tvĂ„ Ă„rs Ă„lder. Sedan Ă€r det mest jag som gĂ€ller igen.

SjÀlvklart en liten födelsedagsbukett till ettÄringen.

Han som kom som en fantastisk present till hela familjen och som varje dag fÄr oss att sucka över hur orimligt gullig han Àr. Man stÄr knappt ut med det faktiskt.

31 mars, 2020

En udda stol. En filt i sol. LÀttskött, kantstött och sÄ nÄgra stora schabrak frÄn loppis. I veckans poddavsnitt möblerar jag och Erica för vÄr och sommar pÄ min punchverandra och förösker ringa in hur man bÀst möblerar sommaren. NÀtt, blÄtt och vitt tycker hon. Stort och varierat tycker jag.

Medan jag fortfarande vĂ€xlar upp trĂ€dgĂ„rden i takt med att familjen vĂ€xer har Erica gĂ„tt frĂ„n stort till smĂ„tt – jag frĂ„gar vad hon saknar frĂ„n att ha en stor sommargĂ„rd? Om charmig mismatch, hemliga gömmor och sĂ„ tips pĂ„ hur man bĂ€st rullar en lillebror i gĂ€stmadrassen.

Musik: Olov Antonsson.

30 mars, 2020

I lördags bakade vi till Ulfs ettÄrskalas som skulle gÄ av stapeln pÄ söndagen. SÄ hÀr Àr det att baka med barn:

Man tar fram en visp och visar hur man anvÀnder den. Det gÄr ganska bra men kÀnns inte bra. Visp nummer tvÄ plockas fram. Det Àr den som Àr i bunken. Ratade visp nummer ett ligger framför den röda mjölburken.

Visp nummer tvÄ kÀnns Ànnu sÀmre.

Nu önskas tvÄ vispar. För att kunna jobba parallellt med olika tekniker. Det plockas fram en ballongvisp och en vanlig visp. Visparna turas om att doppas i bunken, röras om och sedan hÀnga nonchalant i luften. Droppa sitt sockriga Àggklet pÄ bordsskivan och golvet.

Det varken kÀnns bra eller gÄr bra. SÄ visp nummer tre och visp nummer fyra lÀggs Ät sidan.

OsÀkerhet uppstÄr. Kan en slev gÄ bÀttre Àn en visp?

Det plockas fram en slev och sÄ börjar det röras smet. Den kÀnns bra. Men gÄr inte bra. För det krÀvs en riktig visp för att smeten ska bli vit och pösig.

Slev-vispen lĂ€ggs dĂ€rmed Ă„t sidan. Äggkladdig och sockrig.

Nu börjar orken tryta. SÄ man plockar fram det tunga artilleriet, elvispen. Nu mÄste det funka i alla fall!

TyvĂ€rr visar det sig att en av de tvĂ„ visparna pĂ„ elvispen saknas. Varför? Den har anvĂ€nts som mordvapen. Men misströsta inte – det ska nog gĂ„ Ă€ndĂ„! Man börjar vispa. Och vispa. Vispelivispa. Samtidig fĂ„r nĂ„gon “kramp i armen” och “svett i pannan” och “ont i knĂ€na” av allt vispande. ÄndĂ„ blir smeten varken vit eller fluffig.

Paus för att leta den andra elvisps-vispen. Finns ingenstans. HÄrd ordvÀxling utbryter mellan barnen kring vem som egentligen hade den sist och vems ide det var att ta den ur kökslÄdan frÄn första början.

Den enda som absolut inte gÄr att skylla pÄ fÄr till slut gÄ och leta vispen. Hittar inte vispen. GÄr tillbaka och vispar pÄ egen hand fÀrdigt tÄrtbotten.

Medan tÄrtbotten grÀddas görs en dubbel sats mördeg. Med farinsocker istÀllet för strösocker. Det som förloras i utseende vinns i smak.

Halva mördegen penslas med Àgg och strös med kanelsocker.

Andra halvan rullas till bollar.

Mellanbarnet Àr ytterst behjÀlplig bÄde med sylten och hÄltryckandet.

Tillslut Àr sockerkaksbotten fÀrdig och smÄkakorna Àntligen grÀddade.

DÄ ÄterstÄr bara disken av sex olika vispar och ett slagbord. Den lotten faller pÄ nÄgon som absolut inte drog fram alltihop.

Dagen dÀrpÄ nÀr samma person ska tömma tvÀttmaskinen pÄ rena barnklÀder stöter fingrarna emot nÄgot vasst.

DĂ€r ligger den sjunde vispen. Elvisp-vispen.

SÄ skönt, tÀnker hon. Jag slapp i alla fall diska den.

‱ Reklamsamarbete Pilot Pintor ‱
29 mars, 2020

Jag och barnen Ă€r i ett sĂ€llan skĂ„dat pyssel-il just nu. Att vĂ„rsolen lyser och att vi har lite extra mycket tid med varandra har satt fart pĂ„ det hela. Plus nĂ„gra riktigt hĂ€rliga nya pennor att skapa med – nĂ€mligen Pilot Pintor.

Pilot Pintor Àr den ultimata DIY-pennan som fÀster pÄ det mesta. Bland annat pÄ skinn, trÀ, tyg, plast, porslin, metall, glas och sten. Helt otroligt! Pintor-pennorna Àr ny innovation som i princip saknar begrÀnsningar.

PÄ loppis hittade jag till exempel en oljelampa i porslin i form av ett Àgg. Jag mÄlade Àgget svart och dekorerade det sedan med blommor och blad. NÀr jag inte fick nog av mönstret gick jag över till att mÄla vanliga urblÄsta hönsÀgg pÄ samma sÀtt. Och dÀrefter en trÀtupp jag ocksÄ köpt pÄ loppis.

Jag mÄlade pÄ frihand och det var sÄ himla rofyllt att se hur mönstret bara vÀxte fram.

Det bĂ€sta Ă€r att fĂ€rgen Ă€r tĂ€ckande. Det Ă€r annars omöjligt att mĂ„la med ljusa fĂ€rger pĂ„ mörkare bakgrund. Men med dessa pennor funkar allt. De finns dessutom i olika tjocklekar sĂ„ att man bĂ„de kan mĂ„la detaljer men ocksĂ„ större ytor. Och eftersom de Ă€r tĂ€ckande kan man applicera dem i olika omgĂ„ngar och lager – utan att fĂ€rgerna trĂ€nger igenom eller blandas ut med varandra.

Efter pĂ„skdekorationerna i svart var jag bara tvungen att gĂ„ loss och mĂ„la med metallfĂ€rger pĂ„ nĂ„gra urblĂ„sta Ă€gg…

Och sedan testade jag pÄ porslin. Hade nÀmligen ett par vita koppar hÀr hemma som jag ville prova att dekormÄla med blÄ blommor. PÄ porslin gÄr det att mÄla med stor precision och blir nÄgot fel gÄr det lÀtt att skölja bort fÀrgen och börja om igen.

NÀr man mÄlat klart hÀrdar man porslinet genom att lÄta det vÀrmas i ugnen i femtio minuter pÄ 165 grader. DÀrefter lÄter man det svalna och sedan sitter fÀrgen som berget!

Barnen ville sĂ„klart ocksĂ„ testa pennorna till lite pĂ„skpyssel. Jag hjĂ€lpte dem att tillverka hönor av gamla Ă€ggkartonger som jag klippte isĂ€r och gjorde nĂ€bb och tuppkam till. Första gĂ„ngen man anvĂ€nder pennan fĂ„r man skaka den lite. Sedan aktiverar man den genom att pumpa med spetsen mot ett papper. DĂ€refter flyter det pĂ„ som en riktigt hĂ€rlig tusch…

Gullhönorna

Men efter pÄskpysslandet tog kreativiteten över mig fullstÀndigt och jag gick loss pÄ varsitt par vita vÄrskor till barnen. Bertil fick skor i pasteller med neonmönster. Jag mÄlade pÄ tyget pÄ frihand och vÀrmde det sedan med ett strykjÀrn för att fixera fÀrgen. Viktigt bara att inte anvÀnda Ängan i strykjÀrnet till det momentet.

Bertil och Folke har nu studsat runt hÀr hemma i sina alldeles unika gympaskor. Och jag Àr nÀstan sugen pÄ att fixa ett par till mig sjÀlv ocksÄ. Bara fantasin sÀtter grÀnser för vad man kan göra med dessa pennor!

Pilot Pintor sĂ€ljs i vĂ€lsorterade pappershandlar, pysselaffĂ€rer och sĂ„klart pĂ„ nĂ€tet. De finns i 24 hĂ€rliga fĂ€rger – alltifrĂ„n metallicskimrande till pastell och neon! LĂ€s mer om Pintor och hitta din Ă„terförsĂ€ljare hĂ€r.

29 mars, 2020

IgÄr var det dags för Matlagets avdelning för friluftsfrÀmjande att sammantrÀda. PÄ dagordningen stod skidutflykt assisterad av skoter. Vi Àr ju ingen skoterfamilj sjÀlva. Men ni ser ju hur redo Folke Àr att börja övningsköra?

Vi utgick frÄn vÄr gÄrd och Äkte rakt upp i backen.

Eftersom skaren var klen och snön gropig blev det en hel del sÄnt hÀr. Det ser ut som att jag försöker spetsa Stina som man spetsar en vampyr. I sjÀlva verket rÀcker jag henne min stav för att ta sig upp.

Riktigt aprilvÀder fast det bara Àr mars. Solen sken men dÄ och dÄ tÀcktes hela himlen av enorma moln fulla med hagel. Och sÄ pÄ nÄgra minuter hade de dragit förbi igen.

Det var vÀldigt hÀrligt i skogen. VÄrfÄglar och solvÀrme. Och ifred för vinden.

Tappra barn kÀmpade i bakhal uppförsbacke. Det Àr bra. Det blir nog rackeltÄliga ungar av den hÀr skocken. Det Àr ett viktigt mÄl med vÄrt friluftsfrÀmjande. Det och att brÀnna kalorier.

Jakob och Albin Àr i alla fall rackeltÄliga. Samt ler och lÄnghalm.

Gullig bebis 1

Gullig bebis 2

Vi Ă„kte genom skogen

Tills vi kom till toppen

DĂ€r var skotern redan framme med packningen.

Jag drattade pÄ Àndan i en backe och blev liggande pÄ rygg. LÄg kvar. Tog en bild. Ni vet som man gör nÀr man blivit liggande pÄ rygg.

Vi plockade fram matsÀck

Och försökte hitta lÀ

Men det var dÄligt pÄ lÀ-fronten. Fick en enda bild nÀr inte all lugg var rakt i ansiktet.

Vi dukade upp fikat. Och hÀr kan man tÀnka att vÀrldens idyll uppstod.

Men han i gult började gallskrika. Och storbarn började grÄta av de fruktansvÀrda köldvindarna. Och mammor och pappor började fasa för hemfÀrden. SÄ efter att vi hetsÀtit gifflar och hetsdruckit kaffe hetspackade vi ihop och Äkte hem det fortaste vi kunde. Ackompanjerade av arga barnskrik.

Phu vilken pÀrs innan vi Àntligen var hemma igen och i lugn och ro kunde fika fÀrdigt vÄra köpeskex, blandsaft och kaffe. Utan isvindar och skrikande bebisar.

SÄ ajounerade vi sammantrÀdet för matlagets friluftsfrÀmjande för den hÀr helgen. Hoppas pÄ bÀttre tur nÀsta gÄng.

28 mars, 2020

Jag har gÄtt och hÄllit utkik efter en lÄgkonjuktur. Inbillat mig att nÄgon kan hinna upptÀcka den i tid. Men medan vi alla tittade Ät sidan för en sekund gjorde den entre med en hÄrd smocka. Det kommer bli en tuff tid för alla. Jag lider nÀr jag lÀser om stora varsel och permitteringar. Jag har flera vÀnner som förlorat sina jobb och företag. Eller som förstÄr att det snart kommer hÀnda. Och sjÀlv tjÀnar jag pengar i en vÀldigt konjunkturkÀnslig bransch, dÀr inkomsterna minst sagt varierar. DÀrför inser jag att framtiden kommer ha sina utmaningar.

Vi började leta hus kring finanskrisen 2008 och i början av 2009 köpte vi den hÀr gÄrden. Det var egentligen inte vÄr drömgÄrd. Men huset var billigt och det var viktigast. En anledning till att vi flyttade hit var nÀmligen att vi ville bo sÄ att vi aldrig skulle behöva oroa oss om nÄgon blev sjukskriven eller arbetslös. Och aldrig behöva arbeta heltid om vi inte hade lust.

Jag hör nu att det lÄter som en ganska Àngslig och deppig instÀllning nÀr man Àr i tjugoÄrsÄldern. SÀrskilt som jag i backspegeln har gjort karriÀr och velat arbeta mycket. Men det var ingenting jag visste nÀr vi flyttade hit. Jag hade precis varit sjukskriven efter att mamma dött. Jag tÀnkte att jag nog aldrig skulle ÄterfÄ full arbetsförmÄga. Och att det viktigaste i mitt liv var att rigga sÄ att vi skulle kunna ha det gott ÀndÄ.

Vi flyttade hit för att fÄ utrymme att leva. Odla för husbehov. Bli mindre beroende av ett samhÀlle som kÀndes skört. Jag drömde om proppfull frysbox och jordkÀllare, precis som hemma hos mormor. Som inte hade nÄgra pengar men dÀremot potatis, kött och fisk i överflöd.

Jag funderar pÄ hur det hade varit om den hÀr pandemin kommit pÄ femtiotalet? För det första hade det dröjt innan den ens hunnit sprida sig hit. Men sedan skulle folk ha en annan grundtrygghet. Jag menar inte att romantisera, för visst var sjukvÄrdens möjligheter begrÀnsade. Liksom mÄnga andra omrÄden. Men i vardagen var mÀnniskor mindre kÀnsliga för vÀrldskriser Àn idag. HÀr pÄ byn skulle folk fortfarande ha sina tvÄ kossor, en gris och nÄgra hönor. Sin potatisÄker och fisken i sjön. Folk var mer redo att reda sig sjÀlv om sÄ krÀvdes. Och att man förlorade sitt arbete betydde inte att man behövde gÄ sysslolös.

Jakob pĂ„minde mig om det hĂ€r igĂ„r. Om att vi riggade för det hĂ€r för elva Ă„r sedan. Tryggheten i smĂ„ utgifter snarare Ă€n stora inkomster. Och nu har vi proppfulla frysboxar och odlar vĂ„r egen mat. Mycket blir instĂ€llt i vĂ„r – men aldrig odlingen. Oavsett vad som hĂ€nder i vĂ€rlden ska potatisen gro och kĂ„len försĂ„s. Morotsrader ska ordnas, jorden gödslas och vi ska stĂ€ngsla nya betesmarker till vĂ„ra fĂ„r. Ingen vet hur det kommer bli med vare sig hĂ€lsan eller ekonomin. Men det kommer alltid en tid för sĂ„dd och en tid för skörd.

‱ Reklamsamarbete Abba Kungshamn ‱
27 mars, 2020

Jag Ă€lskar att hĂ„lla pĂ„ med pĂ„skmaten. Den Ă€r inte riktigt lika tung och traditionstyngd som julmaten – bara supergod och hĂ€rlig! SĂ€rskilt fisken i alla former och dĂ„ inte minst sill. Den KAN jag bara inte kan vara utan. Jag gör bĂ„de egna sillröror och köper fĂ€rdiga inlĂ€ggningar.

Jag gillar ju verkligen Abba-sillen Earl Grey sÄ den har jag köpt hem igen. Den har en frisk ton av citrus och honung. Mums!

NĂ€r jag gör mina egna röror utgĂ„r jag ifrĂ„n fĂ€rdig Abba 5-minuterssill som jag bara kryddar upp efter tycke och smak. LĂ„ter sillbitarna rinna av ordentligt i ett durkslag först. Och sĂ„ delar jag dem i Ă€nnu mindre bitar – pĂ„ hĂ€lften ungefĂ€r.

Sillröra med fÀrska örter

Min vÄrfriska sillröra med fÀrska örter och vitlök passar perfekt till en hÀrlig pÄsklunch!

Ingredienser

  • 1 pkt Abba 5-minuterssill

  • 1 dl grĂ€ddfil

  • 1 dl majonnĂ€s

  • 3 tsk kapris

  • 1 fint hackad vitlöksklyfta

  • Saften och det yttersta gula skalet frĂ„n 1/2 citron

  • NĂ„gra rejĂ€la knippen fĂ€rska kryddor. Jag tog basilika och grĂ€slök

  • Svartpeppar

Gör sÄ hÀr

  • LĂ„t sillen rinna av och skĂ€r i mindre bitar. Blanda grĂ€ddfil, majonĂ€s, kapris och hackad vitlök.
  • TvĂ€tta en citron och riv av det yttersta gula skalet och pressa ner saften. Hacka i de fĂ€rska kryddorna och peppra.
  • Blanda med sillen och lĂ„t stĂ„ och dra svalt nĂ„gon timme innan servering.

Ägghalvor tycker jag Ă€r ett mĂ„ste till sillen HĂ€r pĂ„ ett vackert fat med en klick av samma röra som jag gjorde till sillen. Fast utan just sillen. Men det kan man sĂ„klart ocksĂ„ ha om man vill…

Gillar ocksÄ att göra tilltugg av potatis. Bara koka smÄ fina potatisar (pÄ sommaren gÀrna fÀrskpotatisar) och skiva i centimetertjocka bitar. LÄt svalna och lÀgg en klick sillröra ovanpÄ.

Jag dukade ut en tidig pÄsklunch pÄ verandan hÀrom dagen. NÀr solen gassade och vi mitt i vabben ville skÀmma bort oss med en försmak av pÄskhelgen.

Sjukt mysigt!

Lurade till och med krĂ€sna femĂ„ringen att prova mina potatissnittar med sill – succĂ©!

Till pÄsk liksom alla andra högtider letar jag efter vettiga mÀrkningarna nÀr jag handlar mat. Och det kÀnns sÄ bra att all sill frÄn Abba Àr MSC-mÀrkt, vilket innebÀr att fisken Àr vildfÄngad, kommer frÄn ett livskraftigt fiskebestÄnd och har fiskats med minimal pÄverkan pÄ havsmiljön.

Botanisera gÀrna runt pÄ abba.se för fler recept!

26 mars, 2020

Nu Àr det dags för poddcirkel! Lite pirrigt sÄ hÀr första gÄngen. Jag Àr inte helt sÀker pÄ hur formen för den ska vara. Vi testar oss fram tillsammans tÀnker jag? Men premissen Àr att jag varje gÄng vÀljer ut ett specifikt avsnitt av en podd som jag tycker Àr intressant att diskutera. Och sÄ fÄr vi se om det som sÀgs ocksÄ vÀckt nÄgra tankar hos er?

Mitt första poddval Ă€r alltsĂ„ Dumma mĂ€nniskor avsnitt 27 – End of history illusion

Dumma mĂ€nniskor beskrivs som en vetenskapstörstande podd om populĂ€rkultur, psykologi och mĂ€nskligt beteende. Leder podden gör psykologen Björn Hedensjö och skribenten Lina ThomsgĂ„rd.

Dumma mÀnniskor har funnits sedan 2018. Jag har hört allt och vissa avsnitt flera gÄnger om. Men i början störde jag mig massor. Tyckte att Lina avbröt och kapade allt intressant Björn vill sÀga. Men sÄ sa min psykologkompis Elina precis tvÀrtom. SÄ smaken baken. Vad tycker ni om dynamiken?

Jag lyssnar pÄ podden Dumma MÀnniskor för att den pÄ ett roligt och kunnigt sÀtt gör vÄra dumma hjÀrnor lite mer begripliga. Ofta sÀtter de ord pÄ sÄnt som jag sjÀlv gÄtt och grubblat över men inte förstÄtt Àr allmÀnmÀnskligt.

“MĂ€nniskor tenderar att överskatta hur mycket de förĂ€ndrats och underskatta hur mycket de kommer förĂ€ndras”

Det hĂ€r avsnittet lyfter nĂ„got som jag trott att jag var ensam om men nu fattar Ă€r högst normalt: NĂ€mligen att alltid leva i illusionen om att jag just nu Ă€r fĂ€rdig som mĂ€nniska. Eller som Björn sĂ€ger i podden – mĂ€nniskor tenderar att överskatta hur mycket de förĂ€ndrats och underskatta hur mycket de kommer förĂ€ndras. Och oavsett Ă„lder verkar vi mĂ€nniskor alltid tro att vi Ă€r klara och framme precis just nu. Att den man Ă€r just nu Ă€r den man kommer att förbli. Den sanna versionen av sig sjĂ€lv. KĂ€nner ni igen er i det?

Vi mĂ€nniskor gillar lyckliga slut. Eller i alla fall tydliga slut. Filmer och romaner avrundas ju dĂ€r – i upplösningen nĂ€r saker fallit pĂ„ plats. NĂ€r kĂ€rleksparet bivit ihop. NĂ€r hjĂ€lten rĂ€ddat vĂ€rlden. Och sĂ„ vill vi nog se pĂ„ oss sjĂ€lva. Som en fĂ€rdig bok med ett definierat slut. Jag tycker att det hĂ€r blir tydligt pĂ„ bloggar jag följt lĂ€nge. NĂ€r jag lĂ€ser pĂ„stĂ„enden som “Nu har jag Ă€ntligen hittat hem i min stil” eller “Det Ă€r först i den hĂ€r relationen som jag fĂ„tt uppleva sann kĂ€rlek”. SĂ„ dĂ€r lĂ„ter det jĂ€mt. Och det Ă€r uppenbart för mig som följare att fatta att det Ă€r sjĂ€lvbedrĂ€geri. Det dĂ€r tror du bara nu. Men om tvĂ„ Ă„r Ă€r du nĂ„gon annanstans. Lika fast övertygad om att du Ă€r framme.

Det Ă€r sĂ„ enkelt för mig att se att andra lider av den dĂ€r End-of-history illusionen. ÄndĂ„ sĂ„ svĂ„rt att pĂ„ riktigt SE det hos mig sjĂ€lv. Jag fortsĂ€tter gĂ„ pĂ„ mitt eget lur. Jag undrar om det har att göra med vĂ„r bristande fantasi som mĂ€nniskor? Vi har ju ingen originalitet. Försök bara att hitta pĂ„ en ny fĂ€rg som ingen nĂ„gonsin har sett? Det Ă€r ju omöjligt! Vi kan bara förstĂ„ det vi har upplevt. Och vi KAN helt enkelt inte förstĂ„ en framtid dĂ€r vi Ă€r annorlunda. DĂ€rför mĂ„ste vĂ„ra primitiva hjĂ€rnor tro att nutiden Ă€r facit.

“TĂ€nk att vara deprimerad och dessutom övertygad om att man Ă€r klar som person. Framme vid sin mentala Ă€ndhĂ„llplats”

Den hÀr End of history-illusionen kan verka ganska harmlös. Men inte om man mÄr dÄligt vÀl? TÀnk att vara deprimerad och dessutom övertygad om att man Àr klar som person. Framme vid sin mentala ÀndhÄllplats. Fyfan vad nattsvart. SÄ var det för mig nÀr jag var deprimerad. Jag hann byta sjÀlvbild helt. Och började tro att jag och depressionen var ett istÀllet för att depressionen var nÄgot jag hade under en period. Som snuva. Eller en röd cykel.

Jag tror att End-of-history illusionen dessutom Ă€r ett sĂ€tt att lĂ„sa in sig sjĂ€lv i destruktiva beteenden. Jag kommer alltid vara sĂ„ hĂ€r. Det Ă€r ingen idĂ© för mig att försöka förĂ€ndra mig. Just dĂ€rför tycker jag att det Ă€r skönt att kĂ€nna till den hĂ€r dumma delen av sin hjĂ€rna. För Ă€ven om vi aldrig pĂ„ djupet kan förstĂ„ det – kan vi i alla fall pĂ„ ett intellektuellt pĂ„minna oss sjĂ€lva om att vi aldrig Ă€r framme och fĂ€rdiga. Och Ă€r allting piss just nu sĂ„ Ă€r det Ă€ndĂ„ bara ett tillfĂ€lligt stopp pĂ„ en krokig resa. Inte sjĂ€lva Ă€ndhĂ„llplatsen.

4 snabba

+ Jag gillar alla inklippta exempel och roliga ljudillustrationer…

– Men stör mig som tusan nĂ€r jag inte kĂ€nner igen dem. Jag önskar att de i varje avsnittsbeskrivning skrev ut vilka scener, filmer och klipp de lĂ„nat ljudet frĂ„n.

Mest minnesvÀrda citat: Humans are a work in progress who mistakenly thinks they are finished

Lyssna mer? Jag rekommenderar varmt Avsnitt 2. DÀrför Àr snygga bÀst pÄ allt. Avsnitt 15. Besatthetens magiska trollformel och Avsnitt 28. Nytt Är nytt jag.

‱ Reklamsamarbete HiPP ‱
25 mars, 2020

SĂ„ hĂ€rligt med en mĂ„ltid ute i det fria. Eller i alla fall nĂ€stan ute. PĂ„ verandan Ă€r nĂ€ra nog. Och det Ă€r inte bara jag som tar lunchrasten hĂ€r – ocksĂ„ Ulf Ă€ter ute. Pillar med maten i lugn och ro och slĂ€nger hĂ€lften pĂ„ golvet som vanligt. Det Ă€r ju halva nöjet.

Vill för övrigt slÄ ett slag för den hÀr typen av barnmatsskedar. Minns tyvÀrr inte mÀrket men hittade den i vanliga mataffÀren. IstÀllet för rak som en vanlig sked Àr den böjd som en soppslev. Passar perfekt nÀr man har en bebis som alltid fÀktar framför munnen och gÀrna tar tag i skeden nÀr det matas. Med den hÀr modellen Àr det omöjligt.

Jag pimpar barnmaten med fÀrska örter nÀr det rÄkar finnas hemma

Med allt vabbande som varit sista tiden – dĂ„ man plötsligt ska laga mĂ„nga fler mĂ„l mat om dagen Ă„t barnen – kĂ€nns det skönt att ha lite bra burkar pĂ„ lut. Och bra, nĂ€ringsrika, burkar har ju verkligen HiPP. De producerar dem helt klimatneutralt pĂ„ anlĂ€ggningar som drivs av förnybar energi. Och rĂ„varorna till innehĂ„llet kommer uteslutande frĂ„n ekologiska lantbruk.

HiPP Ă€r faktiskt vĂ€rldens största ekologiska producent av barnmat. Men ocksĂ„ den Ă€ldsta – ett mer Ă€n hundra Ă„r gammalt familjeföretag. Förutom ekologisk odling Ă€r ocksĂ„ djurhĂ„llningen viktig för HiPP. Alla djur fĂ„r ekologiskt foder utan antibiotika eller tillvĂ€xthormoner. HiPP följer till och med striktare grĂ€nsvĂ€rden Ă€n vad EUs eget ECO-label krĂ€ver. Hur bra Ă€r inte det?

Vare sig man vill göra gott för sina egna barn eller för klimatet Àr HiPP alltsÄ ett riktigt bra val. Och det bÀsta Àr ju nÀr man inte behöver kompromissa utan kan göra bÄda sakerna pÄ samma gÄng

24 mars, 2020

Jag har lekt skola med mina pelargoner sen jag var barn – varför sluta nu?

HÀr fÄr du ett prunkande avsnitt som sÀtter fÀrg pÄ fönsterbrÀdan. Ett helt avsnitt om vÀrldens bÀsta pellisar!

Men stackars Erica Ă€r ovanligt allvarlig den hĂ€r veckan, kĂ€nner sig ensam, Ă€r svĂ„r att uppmuntra och omöjlig att krama. Men sĂ„ tillhör hon ocksĂ„ riskgruppen…

Musik: Olov Antonsson

23 mars, 2020

Den hÀr dagen för precis ett Är sedan stökade jag runt hemma. OtÄlig och trött. En vecka över tiden för berÀknat förlossningsdatum. Fullt instÀlld pÄ att det skulle dröja ytterligare en vecka innan nÄgot hÀnde. Jag har ju gÄtt över tiden minst fjorton dagar med alla mina barn.

Jag hade sĂ„ ont, var sĂ„ trött. Sov knappt om nĂ€tterna och hade mer och mer Ă„ngest för varje dag. Eftersom allt som vanligtvis lindrar min Ă„ngest (motion och aktivering av alla slag) var för svĂ„rt. Men just denna dag lyckades jag i alla fall stĂ€da verandan – med massa assistans frĂ„n Jakob – och baka lite bröd. Det kĂ€ndes som vĂ€rldens bedrift!

Det Àr sÄ hÀrligt att jÀmföra ett Är senare. Idag har jag jobbat pÄ hela dagen med högt tempo utan att bli trött. Och nu funderar jag som bÀst pÄ hur jag ska hinna klÀmma in min dagliga sexkilometerspromenad? Som jag knappt ens fÄr lite ont av. PÄ mÄndagar har vi plockdag hÀr hemma och har lÀxlÀsning med storbarnet. Plus att Jakob jobbar kvÀll sÄ jag lÀgger alla tre barn sjÀlv. Och det gÄr precis hur bra som helst. Jag orkar ju massor bara jag slipper vara höggravid och invalid. Det hann jag nÀstan glömma nÀr jag var som sÀmst.

23 mars, 2020

SÄ roligt att sÄ mÄnga var peppade pÄ att hÀnga med i min poddcirkel. Vi kör igÄng nu! Eller egentligen nu pÄ onsdag den 25 mars. Tills dess ska vi nÀmligen ha lyssnat pÄ podden Dumma MÀnniskor, avsnitt 27 som heter MÄnga parallella björnar och linor

Dumma mĂ€nniskor beskriver sig sjĂ€lv som en vetenskapstörstande podd om populĂ€rkultur, psykologi och mĂ€nskligt beteende. Görs av psykologen Björn Hedensjö och skribenten Lina ThomsgĂ„rd. Det finns faktiskt vĂ€ldigt mĂ„nga intressanta avsnitt av Dumma mĂ€nniskor som jag behöver ventilera med er. Men jag tĂ€nker att vi börjar med avsnitt 27 eftersom det kĂ€nns mest akut. Hehe…

Lyssna och sÄ pratar vi om avsnittet i onsdagens blogginlÀgg? Ok?

‱ Reklamsamarbete LĂ€nsförsĂ€kringar VĂ€sterbotten ‱
22 mars, 2020

Mitt hus Ă€r min ögonsten. Inte konstigt med tanke pĂ„ alla timmar vi lagt ner pĂ„ att mĂ„la, bygga och göra fint. Men som Ă€gare av en fastighet behöver jag ocksĂ„ fundera pĂ„ hur vĂ€l skyddat vĂ„rt hus Ă€r – inte minst vid olika sorters extremvĂ€der?

Förra vintern upplevde vi en riktig storm hÀr hemma. Jakob var bortrest sÄ jag kröp ihop med hunden och barnen i vÄr dubbelsÀng. Sov knappt en blund pÄ hela natten eftersom det verkligen lÀt som att taket var pÄ vÀg att flyga ivÀg.

PÄ morgonen hade vÄrt stora tunnelvÀxthus blÄst sönder och fÄren som bodde dÀr inne hade rymt. Dessutom hade ett trÀdgÄrdsskjul kollapsat fullstÀndigt. Men jag var ÀndÄ glad att vi kommit sÄ lindrigt undan.

ExtremvĂ€der blir allt vanligare i takt med att klimatförĂ€ndringarna ökar. Det Ă€r sĂ„klart obehagligt att behöva tĂ€nka pĂ„ – men Ă€nnu obehagligare om vi inte tĂ€nker pĂ„ det alls och sedan bara stĂ„r dĂ€r oförberedda.

Nu pÄ vÄrvintern finns det ju bÄde risk för storm och för snöskador. Förutom rör och ledningar som kan frysa sönder sÄ kan plötsliga, kraftiga snöfall orsaka skada om man inte hÄller efter och skottar taken. För att inte tala om översvÀmningarna som kan uppstÄ om det plötsligt blir vÀldigt varmt och all snö smÀlter. DÄ gÀller det att ha koll pÄ att golvbrunnarna i en eventuell kÀllaren har backventiler och ingenting ömtÄligt stÄr pÄ golvet.

Hos LĂ€nsförsĂ€kringar VĂ€sterbotten kan du lĂ€sa mer om hur du förbereder dig pĂ„ alltifrĂ„n stormar och översvĂ€mningar till och Ă„skovĂ€der och kraftiga snöfall. Hur du hittar din fastighets svaga punkter och Ă„tgĂ€rdar dem. Och kom ihĂ„g – det Ă€r jobbigt att tĂ€nka pĂ„ nu men det blir bara jobbigare att ha lĂ„tit bli nĂ€r nĂ„got faktiskt hĂ€nder.

Och glöm inte att kontrollera sÄ att din försÀkring verkligen tÀcker alla byggnader pÄ gÄrden. Kanske har ett garage, gÀsthus eller annan byggnad tillkommit sedan försÀkringen tecknades? I sÄdana fall ska de ocksÄ tas upp pÄ försÀkringen för att omfattas av skydd.

Jag har alla mina försĂ€kringar och min bank hos LĂ€nsförsĂ€kringar VĂ€sterbotten som Ă€gs gemensamt av oss kunder. FĂ„r du en översvĂ€mning i kĂ€llaren Ă€r det mina premier som hjĂ€lper till att betala dina reparationer och om en storm blĂ„ser bort vĂ„rt garage hjĂ€lper dina premier mig. Schysst delningsekonomi! Och blir det pengar över hos LĂ€nsförsĂ€kringar VĂ€sterbotten (kanske för att vi försökt skydda oss sĂ„ gott vi kan mot naturskador) ja dĂ„ kommer det oss kunder till godo i form av sĂ€nkta premier. Inga externa aktieĂ€gare med krav pĂ„ lönsamhet och avkastning alltsĂ„! Precis som det ska vara, tycker jag.

22 mars, 2020

VĂ„ren Ă€r djurungarnas tid. Och det mĂ€rks liksom lite extra mycket pĂ„ bondgĂ„rden. Bland. kultingar, lammungar och kycklingar…

Att otĂ„ligt gĂ„ och titta till en höna som ruvar pĂ„ Ă€gg, bara för att en morgon sticka in huvudet i hönshuset och upptĂ€cka smĂ„ pipande kycklingar – det Ă€r en svĂ„rslagen kĂ€nsla. Eller nĂ€r man gĂ„r ut för att fylla pĂ„ foder till fĂ„ren pĂ„ morgonen och hittar ett vingligt litet lamm i hagen. DĂ„ ler man sĂ„ att man fĂ„r ilningar i framtĂ€nderna. Det Ă€r sĂ„ fantastiskt att möta nytt liv.

I Är har vi inga kycklingar. Och fÄren har inga lamm pÄ lut. Vi har inte ens minsta griskulting pÄ gÄng. Men det hindrar ju inte att vi kan frossa i gulligaste djurungarna vi haft?

Som en hel skock smÄgrisar. Innan de kom till oss hade de bott inne i en box. Aldrig fÄtt böka ens en gÄng. Men det första de gjorde nÀr vi slÀppte ut dem i hagen var att stoppa trynet i marken.

PÄ bara nÄgon dag var hela hagen vÀnd upp och ner. Och grisarna svÄrslaget lyckliga.

Förra Äret fick vÄra gutefÄr och gotlandsfÄr lamm. De var sÄ duktiga och skötte allt utan minsta assistans frÄn oss. Fördelen med lantraser.

Jag tror lillammet med blÄtiror var gulligast i hela hagen.

PÄ natten föddes tvÄ nya lamm!

Blyga lamm stĂ„endes OVANPÅ och bredvid sin mamma…

Lite synd om lammen tyckte jag Ă€ndĂ„ att det var – innan vĂ„rvĂ€rmen kommit och grĂ€set hunnit vĂ€xa upp i hagen. Fast de verkade inte bry sig. De hoppade, skuttade och rusade runt, runt. StĂ„ngades och övade sig pĂ„ att inte vara rĂ€dda för nĂ€rgĂ„ngna pippifĂ„glar.

PÄ tal om pippifÄglar förresten. Vi har ju haft höns i flera omgÄngar och i sommar SKA jag ha höns igen. Tycker det Àr sÄ tomt pÄ gÄrden utan dem.

Kelsjuka kycklingar sittandes pĂ„ fina mamma med den vackra fjĂ€derdrĂ€kten…

Det Àr sÄ vÀrdefullt för barn att fÄ vÀxa upp i nÀrheten av djur. Stora som smÄ.

LÀra sig vara lugna, trygga, myndiga. OmhÀndertagande och aldrig rÀdda.

Klartslut pÄ djurbebisfrossandet.

21 mars, 2020

Nu sover alla barn. Ulf slocknade i min famn, med huvudet mot min axel och sin lilla blöjrumpa pekande rakt ut i luften. Storbarnen kröp ner i sin vÄningssÀng med Jakob och sÄg anime. HÀr nere Àr det helt tyst sÄ nÀr som pÄ ljudet av diskmaskinens brummande och susande. Visst Àr ljudet av diskmaskin det mysigaste maskinljudet? Mitt sovrum lÄg bredvid köket nÀr jag var liten sÄ dovt brummande diskmaskin var ett ljud som ofta sövde mig. Diskmaskin och det betryggande slamret frÄn pappa som stökade bort det sista i köket.

Jag Àlskar lördagar nÀr vi donar pÄ hemma. Jakob har arbetat med att stÀda garaget och jag har stÀdat inomhus. Men ocksÄ bakat en vallmosockerkaka och en indiskinspirerad gryta till middag. Nu Àr jag sÄ ofantligt trött. Ska strax lÀgga mig i soffan och kolla pÄ amerikanska The Office för hundrade gÄngen. Blir pÄ sÄ bra humör. Glömmer allt annat.

Imorgon ska vi nog göra nĂ„gon slags utflykt med familjen. Kanske till slalombacken. Kanske Ă„ker jag lite lĂ€ngd. Sedan tĂ€nker jag nog pĂ„skpyssla med ungarna. Det verkar klia i deras fingrar efter att skapa nĂ„gonting…

Förresten. Om du Ă€r hemma och vill se nĂ„gon serie men inte vet vilken. Kolla mitt inlĂ€gg med teveserietips. Är nĂ„gra Ă„r gammalt men jag har gĂ„tt tillbaka och fyllt pĂ„ mednya favoritserier flera gĂ„nger!

21 mars, 2020

Vilken underbar lördag. Solig och varm. Jakob gav mig sovmorgon och fixade kaffe till mig. Och nÀr jag stigit upp kom Jakobs mamma och hÀlsade pÄ. Nu leker hon med barnen medan jag har stÀdat köket. Kylen, den Àckliga platsen under diskbÀnken, sorterat om i lÄdor och kokat trasor. Det Àr sÄ hÀrligt att fÄ göra lite vÄrfrÀscht.

Jag funderar sÄ mycket pÄ vad jag ska skriva om dessa dagar? Att lÄtsas om det regnar funkar ju inte. Samtidigt som jag litar pÄ att ni Àr intelligenta och följer myndigheternas rÄd och inte kommer till mig för att fÄ reda pÄ senaste nytt. MÄnga har tvÀrtom uttryckt att det Àr sÄ skönt att lÀsa mina vanliga blogguppdateringar. Att det ger lite lugn och tröst mitt i allt. SÄ jag bloggar pÄ frÄn min vardag. Som just nu inte Àr sÀrskilt pÄverkad alls. Lika lugnt pÄ byn som alltid. Man smÄpratar med grannar som Àr ute och promenerar och hÄller samma avstÄnd som i vanliga fall. Social distansering Àr ju norm pÄ landet.

Jag byter lakan i sÀngarna, sorterar post, ringer min syster. Kokar fjÀrde koppen kaffe och fnular pÄ sommarens planteringar. PÄ Äkern rastar nÄgon sin hund pÄ skaren och nÄgon annan tar skotern pÄ en tur. Allting gÄr sin gilla gÄng och jag kÀnner mig trygg. Vore det inte för sociala mediers pockande pÄ uppmÀrksamhet skulle man kunna inbilla sig att ingenting hÀnt alls. En vanlig lördag i mars bara.

Jaja. Nu ska jag baka en sockerkaka till lördagsfikat som vi ska inmundiga pÄ den varma verandan. Till middag blir de nÄgon slags vegetarisk tandoorigryta och en krispig vitkÄlssallad med sÄ mycket citron att tungan krullar sig. Ha en fin lördag allihop.

20 mars, 2020

SÄ glad idag för vÄrdagjÀmning. Femton kalla minusgrader imorse men nu sol pÄ verandan och rena bastun dÀr ute. Firar vÄrdagjÀmningen med kaffe, lite mörk choklad och fötterna i höglÀge. Innan jag fortsÀtter med att fota pÄskrecept till bloggen som nÀmligen ocksÄ stÄr pÄ dagens schema.

Hoppas ni alla fÄr en efter omstÀndigheterna hÀrlig fredag <3

19 mars, 2020

För en tid sedan fick jag ett paket av min vĂ€n Sofia pĂ„ Gotland. Mjukt att klĂ€mma pĂ„ och inslaget i brun makulatur med rödrandigt snöre. Jag blev pirrig av glĂ€dje. För jag gissade att det var nĂ„gonting hon stickat till mig. Hon gör nĂ€mligen det ibland – denna underbara mĂ€nniska.

Och jag gissade rÀtt. Paketet innehöll de mest fantastiska vantarna man kan tÀnka sig. Sofias egen design dessutom! Har burit dem nonstop sedan dess. För den finaste kÀnslan jag vet Àr att bÀra nÄgot som nÄgon gjort för hand. SÀrskilt om det Àr nÄgon man tycker om.

Är sĂ„ glad för mina vantar. Blir vĂ€ldigt sugen pĂ„ att lĂ€ra mig sticka bĂ€ttre sĂ„ jag ocksĂ„ kan skapa hantverk som det hĂ€r. Eller Ă„tminstone nĂ„got som Ă€r en tiondel sĂ„ fint. NĂ„gon gĂ„ng vill jag följa med pĂ„ ett sĂ„nt dĂ€r stickretreate som Sofia ibland Ă€r ledare pĂ„.

Tips förresten – om du till skillnad frĂ„n mig Ă€r stickkunnig sĂ„ kolla in Sofias egendesignade stickmönster. De finns att bestĂ€lla via Ravelry.

18 mars, 2020

Vaknade helt vimmelkantig imorse efter en natt med oroliga, mÀrkliga drömmar. Men sÄ fort jag kommit upp ur sÀngen och mött solen genom sovrumsfönstret kÀndes allt lite lÀttare. En dag i taget. LÀste VK och drack kaffe och hade sÀllskap av Ulf som var pÄ supersoligt humör.

Att vĂ„ren Ă€ndĂ„ Ă€r hĂ€r – det Ă€r en sĂ„dan lĂ€ttnad.

Plötsligt Àr det liksom sÄ friskt och hÀrligt hÀr hemma. Med solen som kastar gula rektanglar pÄ golv och vÀggar.

Efter frukosten tog jag den sedvanliga turen runt huset och sÄg till alla krukvÀxter.

Sedan satte jag igÄng att pyssla till ett jobb jag ska ha klart nÀsta vecka. SÄ mysigt nÀr jag fÄr göra pysseljobb. HÀnder inte sÄ ofta lÀngre. Lyssnade samtidigt pÄ podd och funderade över vilket första avsnittet i poddcirkeln ska bli. Kul att ni var sÄ mÄnga peppade!

Sedan var det dags för Ulf att ta sin lur medan jag pysslade vidare. NĂ€r han vaknat igen hoppade jag i mina gympaskor och knatade byn runt med en vĂ€n. Helt fel med gympaskor i mars i VĂ€sterbotten – men eftersom jag sĂ„g att det smĂ€lt fram asfalt lite hĂ€r och var kunde jag inte motstĂ„. Sneakers mot asfalt – det var typ ett halvĂ„r sedan sist!

Jag kom hem och Ă„t en vĂ€ldigt enkel plocklunch. Tycker om sĂ„nt hĂ€r. Ett Ă€pple. Oliver. En rejĂ€l bit god ost. Åt pĂ„ verandan. Och beslutade mig sedan för att ta tag i projekt storstĂ€dning av den. Skura golv och torka lister och göra vĂ„rfint sĂ„ vi kan börja sitta dĂ€r ute!

Tog ut en stor skÄl med vatten och trasa för att dammtorka

Sedan hÀllde jag ut en tiolitershink med linoljesÄpavatten och skurade loss med borste. Golvet Àr oisolerat sÄ man kan göra sÄ. Det doftar sÄ friskt och Àr sÄ hÀrligt efterÄt. Och Ulf plaskade med skurhinken under tiden.

Det Ă€r det bĂ€sta med att stĂ€da med linoljesĂ„pa – att det Ă€r sĂ„ milt. AnvĂ€nder det till och med som handtvĂ„l i badrummet. SĂ„ Uffe fick leka och plaska med vattnet sĂ„ mycket han ville. Halvnaken och lycklig.

Lyssnade pĂ„ min lista VĂ„rstĂ€da med Underbaraclara nĂ€r jag stĂ€dade – den Ă€r sĂ„ peppig.

SÄ bar jag ut ett bord och in ett annat. Strök en duk och plockade fram en pelargon.

Kokade kaffe och ammade Ulf pÄ kökssoffan och fy fasen vad jag njöt av den trettio grader varma verandan.

Hur det nu Ă€n Ă€r – sĂ„ Ă€r i alla fall vĂ„ren pĂ„ intĂ„g med stormsteg!

18 mars, 2020

Jag tror vi alla gÄr runt med overklighetskÀnslor just nu. Och frustration över att inget sÀkert veta. Jag lÀser Aftonbladet, Expressen, DN, BBC, VK och Sveriges Radio i en enda loop. Varje gÄng Àr det som att jag tÀnker att jag vid just den hÀr genomlÀsningen kommer fÄ reda pÄ nÄgot som berÀttar nÄgot om framtiden. Lika frustrerande varje gÄng att jag inte blir klokare. Jag skulle vilja snabbspola fram ett halvÄr för att det Àr sÄ jobbigt med ovissheten.

Jag har gĂ„tt med sĂ„ mycket ovisshet i perioder. Över godartat och elakartat. Över avslut och uppstart. Det tror jag vi alla gjort. Det vĂ€rsta Ă€r att vara sysslolös i sĂ„dana situationer. Och hamnar man dessutom i isolering kan det bli extra svĂ„rt. Liksom pĂ„tvingad sysslolöshet.

“Vi har viruset och vi har oron. Och just nu sprider sig oron snabbare Ă€n viruset”

Hörde nĂ„got klokt frĂ„n professorn i global katastrofmedicin – Johan von Schreeb. Han sa att vi har tvĂ„ problem just nu: Vi har viruset och vi har oron. Och just nu sprider sig oron snabbare Ă€n viruset. Men det Ă€r vĂ„r plikt att hĂ„lla huvudet kallt och inte dras med i paniken.

För att lindra oro sÄ tycker jag att det hjÀlper att hÄlla sig sysselsatt. UtrÀtta nÄgot. Göra nytta. Sortera igenom skafferiet. Rensa i strumplÄdan. Komma ut i friska luften och fÄ lite dagsljus och syre. Organisera om viktiga papper eller hjÀlpa nÄgon som mÄr sÀmre Àn en sjÀlv.

Vi hade matlag igÄr kvÀll och pratade om hur vi ska lösa det framöver. En total skolstÀngning verkar vara nÀra förestÄende. Och hur gör vi dÄ? Hur hjÀlper vi varandra? Vad gör vi med barnen? Hur ska vardagarna se ut? Kan vi hjÀlpas Ät att handla och göra Àrenden? Hur kan vi göra det vi mÄste utan att belasta nÄgon annan? Vi satt uppe sent och pratade och planerade och det kÀndes lite lÀttare. Att ha tÀnkt efter innan i lugn och ro. Innan nÀsta skede.

Att lyssna pÄ statsministerns fasta uppmaningar hjÀlper mig ocksÄ. Ger mig en syssla nÀr jag ingen har. Att göra sin plikt kÀnns som en tröst nÀr det Àr ovisst. Vi har alla ett ansvar för att kunna hÀrbÀrgera vÄr egen oro och frustration. Inte lÄta den gÄ ut över andra och mÄngdubblas. Vi mÄste trots ovisshet fortsÀtta utföra det arbete vi har blivit Älagda. Vilket det Àn Àr. Och dÀr finns ocksÄ lindring. Sin plikt kan man alltid försöka göra.

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.