Igår var det dags för Matlagets avdelning för friluftsfrämjande att sammanträda. På dagordningen stod skidutflykt assisterad av skoter. Vi är ju ingen skoterfamilj själva. Men ni ser ju hur redo Folke är att börja övningsköra?

Vi utgick från vår gård och åkte rakt upp i backen.

Eftersom skaren var klen och snön gropig blev det en hel del sånt här. Det ser ut som att jag försöker spetsa Stina som man spetsar en vampyr. I själva verket räcker jag henne min stav för att ta sig upp.

Riktigt aprilväder fast det bara är mars. Solen sken men då och då täcktes hela himlen av enorma moln fulla med hagel. Och så på några minuter hade de dragit förbi igen.

Det var väldigt härligt i skogen. Vårfåglar och solvärme. Och ifred för vinden.

Tappra barn kämpade i bakhal uppförsbacke. Det är bra. Det blir nog rackeltåliga ungar av den här skocken. Det är ett viktigt mål med vårt friluftsfrämjande. Det och att bränna kalorier.

Jakob och Albin är i alla fall rackeltåliga. Samt ler och långhalm.

Gullig bebis 1

Gullig bebis 2

Vi åkte genom skogen

Tills vi kom till toppen

Där var skotern redan framme med packningen.

Jag drattade på ändan i en backe och blev liggande på rygg. Låg kvar. Tog en bild. Ni vet som man gör när man blivit liggande på rygg.

Vi plockade fram matsäck

Och försökte hitta lä

Men det var dåligt på lä-fronten. Fick en enda bild när inte all lugg var rakt i ansiktet.

Vi dukade upp fikat. Och här kan man tänka att världens idyll uppstod.

Men han i gult började gallskrika. Och storbarn började gråta av de fruktansvärda köldvindarna. Och mammor och pappor började fasa för hemfärden. Så efter att vi hetsätit gifflar och hetsdruckit kaffe hetspackade vi ihop och åkte hem det fortaste vi kunde. Ackompanjerade av arga barnskrik.

Phu vilken pärs innan vi äntligen var hemma igen och i lugn och ro kunde fika färdigt våra köpeskex, blandsaft och kaffe. Utan isvindar och skrikande bebisar.

Så ajounerade vi sammanträdet för matlagets friluftsfrämjande för den här helgen. Hoppas på bättre tur nästa gång.