Nu är det dags för det stora före/efter-inlägget från vår gård. Inte för att det på något sätt är färdigrenoverat men för att alla älskar ett riktigt bra makeover-moment. Jag blir dock lite sur över att vi inte tog fler roliga förebilder innan vi gjorde om. Det är mitt tips till dig som renoverar. Dokumentera ALLTID hela processen. Annars är det så lätt att glömma alla framsteg och bara se vad som återstår att göra.

Är ni redo? Det här blir ett rekordlångt inlägg. Nu åker vi.

Vi börjar här i köket. Första dagen på inflyttningen. Året var 2009 och månaden april. Mamma hade dött året innan. Vi var nygifta. Min blogg började gå allt bättre och mitt journalistjobb gjorde att jag nu 22 år gammal hade ekonomi och möjlighet att flytta till en egen gård på landet. Var Clara förmögen undrar du nu kanske?

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA

Så här såg vårt hus ut när vi köpte det 2009. Vi betalade 210 000 kronor vilket var en hisnande summa för oss men en liten peng för ett hus. Om än ett ganska skruttigt och tråkigt sådant. Men med massa potential eftersom trägolv, takhöjd och originalfönster fanns kvar. Plus att husets utsikt redan då var fenomenal!

Och så här ser huset ut idag. Jag älskar allt utom snöras-skydden som någon gång ska bytas ut till diskretare och smäckrare.

Verandan var min trettioårspresent till mig själv och har gjort en otrolig skillnad för trivseln. Vi bor ganska blåsigt och utsatt men verandan gör det möjligt att hitta lä och sitta ute ändå. Verandans fönster och dörrar köpte jag på annons för 24 000 kronor och de skickades upp med lastbil. Sedan ritade min vän Ulrika själva verandan med alla detaljer. Och renoverade och målade alla fönster dessutom.

Här har vi påbörjat rivningen av balkong och veranda. Balkong är värdelöst när man har hus med trädgård. Vi använde den alltiid bara för att vädra täcken på och damma mattor. Ser ni de anskrämliga, ynkliga pilträden förresten? De flyttade vi på senare. Gav bättre, ny jord och nu skymtas det ena av träden i hörnet på föregående bild. De har blivit superstora och fina!

Som ni ser är vi nu halvvägs på väg med att måla röda fönster. De målas och kittas såklart med linoljefärg.

Det här är vårt gamla garage. Kanske inte riktigt fullt så ratigt som bilden antyder – här har vi ju påbörjat rivningen.

Idag finns istället ett fint dubbelgarage som Jakob byggt och vår vän Albin ritat.

Tycker garaget är ett riktigt smycke för gården. Nu återstår bara lite måleriarbete av garagets fönster.

Pappa lagar en häcksax i vår “trädgård” första våren vi bodde här.

Samma vinkel nu. Här kan man ju snacka trädgård.

Fanns i stort sett ingenting på gården 2009 – utom sex gigantiska björkar.

Nu finns bara en björk kvar. Det var ett svårt beslut att ta för jag älskar ju gamla träd. Men det var rätt. För nu är det lummigt och bra och andra växter tillåts frodas. Dock är trädgården väldigt stor så innan jag odlat upp allt som fortfarande är igenvuxen sly, skog och åker dröjer det säkert femton år till.

Men nu går vi in i huset och kollar. Varsågod och stig på.

In på verandan som den såg ut när den var nybyggd och omålad.

Så här såg den ut senare på vintern när den fått färg.

Vi börjar i köket. För den första större renovering vi gjorde var av köket. Här har vi redan påbörjat rivandet. Det fanns ett åttiotalskök här när vi flyttade in men det var väldigt trångt och fuktskadat och vi behövde bättre arbetsytor. Dörröppningen till höger leder förresten till vårt nuvarande matrum med blå tapeter.

Via bloggen efterlyste och fann jag ett gammalt femtiotalskök som skulle rivas. 2000 kronor betalade jag för det och jag har älskat det varje dag sedan dess. Jakobs pappa och min pappa hjälpte oss att bygga till det för att passa. Kakla, montera och göra nya socklar i rätt arbetshöjd.

Men nu tio år senare är det faktiskt dags att renovera köket lite igen. Luckorna behöver målas om och vi har (efter mycket velande) bestämt oss för att installera en stor diskmaskin till vår stora familj. Det innebär att vi samtidigt måste byta ut diskbänken till en ny….phu. Tänker samtidigt passa på att sätta upp en ny fräsch tapet utan flottfläckar. Så, ja. Det blir nog en hel del fix här i slutändan. Kan återkomma till dessa planer i ett annat inlägg.

Så här såg köket ut när vi flyttade in. Inte ens vedspisen fanns då!

Så här ser köket ut nu. Vedspisen kom alltså först senare och hamnade då på samma plats som elspisen stått.

Och den är mitt bästa köp. Eller köp och köp förresten. Vedspisen fick vi av några grannar som hade den stående i sitt förråd oanvänd. Det enda som kostade var ståltuben som vi drog ner genom skorstenen.

Voila! Samma vinkel. Jag tycker att ett gammalt hem förtjänar sina eldstäder. Hus där man eldar får dessutom en säregen, torr veddoft som jag verkligen älskar eftersom den påminner mig både om farmor och mormors hus där vedpannan ständigt eldades.

Vi har valt ett integrerat kylskåp och diskmaskin i vårt kök. Däremot ingen frys (vi har tre frysboxar i källaren istället). Men när vi renoverar ska vi skaffa frys hit också. Det kommer förenkla så mycket i vardagen.

Men nu går vi rakt fram ut till hallen och tar första dörren till höger. Och kliver in i badrummet.

Eller idag är det ju ett badrum. Men när vi flyttade in fanns inget riktigt badrum utan bara en toalett. Duschade gjorde vi längst ner i vår kalla, muggiga källare i en gammal duschkabin. Det gjorde vi i fem år tills vi äntligen byggde ett badrum uppe i huset. Här är en mäklarbild från toaletten som den såg ut innan renovering.

Claras badrum med vitt kakel och gammalt badkar.

Så här ser den ut efteråt. Badkaret är ett gammalt av gjutjärn som är djupt och underbart och som rymmer mig och alla tre barn. Det räddade vi när en granne skulle köra det till tippen. Den rostiga fronten ska egentligen döljas av en plåt och så ska badkaret vara inbyggt. Men jag tycker att det är snyggare så här. Här kan du läsa mer om vår badrumsrenovering.

Trots vårt badrums litenhet så älskar jag det. Fyller alla de viktigaste funktionerna även om man får förvara de flesta badrumsgrejer i hallen just utanför. Som hårtorkar och locktänger och sånt där skrymmande man inte använder dagligen.

Ibland kommer folk hem till oss och tycker att det är så roligt att vi “bevarat det gamla köket” och “bevarat det gamla badrummet” och “bevarat vedspisen” osv. Då ler jag bara milt och oskyldigt och känner mig SÅÅÅ NÖJD inombords.

Nu raskar vi vidare till vardagsrummet. Det var inte mycket bevänt med det i början. Ett rum med två fönster och plastmatta som dolde ett trägolv. Här har vi börjat riva ner tapeterna för att måla vitt. I början målade vi faktiskt allting kritvitt i hela huset. Målade över åttiotalstapeter med vit takfärg från Jula som var det billigaste som fanns att tillgå och vad vi hade råd med just då.

Och nog var det billigt alltid. Och fruktansvärt. Det vita ljuset bara studsade mellan väggarna som eftersom de var målade med takfärg var så matta att de nästan kritade. Tog man på en vägg blev det ett tummavtryck.

Ändå var jag sååå nöjd med det här. Trots att jag inte ägde mattor, gardiner, filtar eller tavlor. Blir rörd när jag tänker på hur enkelt allt var. Lite senare blev det här rummet rosa och så småningom blått.

Någon som hängt här så länge att den minns detta? Jag var totalt insnöad på mitt tilt-shift objektiv dessutom – vilket fick hemmet att se ut som en dockskåpsminiatyr.

Babar på väggen i ett vardagsrum? WTF? Tillslut blev rummet ljusblått (ser dock vitt ut på bilden) och så fick det vara ända tills…

Vi satte igång med projektet att förändra planlösningen nere. Av Ulrika hade vi fått köpa denna vackra gamla pardörr och så föreslog hon och Albin (arkitekter som de är) att vi skulle öppna upp på nedervåningen och sätta in dörrarna. Sagt och gjort. Att kunna gå runt i ett hus utan några återvändsgränder gör huset så mycket större och trevligare.

Här har vi också börjat skala av åttio år av tapeter för att målaren skulle kunna tapetsera ordentligt. Nu skulle det göras på riktigt. Det här var våren 2014.

Samma vinkel när vi precis börjat flytta in möbler igen efter renoveringen.

Vardagsrummet sett från andra hållet. Här är alltså öppningen för vår pardörr. Och det rum jag nu står och fotar i är vårt nuvarande matrum.

Det här är fotat i exakt samma vinkel. Fast på den här bilden låg matrummet i vardagsrummet. Förvirrande ja.

Idag är vårt gröna rum ljust och trevligt med ljusinsläpp från fyra håll istället för två!

Att ta upp den där dörren förvandlade verkligen HELA dynamiken på nedervåningen. Rörelsemönsterna och energin. Men någonting nästan lika viktigt var att vi tog upp ett igensatt fönster ner mot åkern. Husets finaste utsikt typ.

Innan vi tog upp fönstret såg rummet ut så här. Dörren till vänster leder in i köket och här har vi börjat riva ut en av två skrubbar som fanns i detta rum. Här var ett litet sovrum i norrläge och ett gammaldags köksskafferi samt en skrubb. Det enda jag saknar från den här tiden är skafferiet.

Samma vinkel just nu. Ni fattar va? Det här fönstret fanns inte ens! SJUKT!

Och den där vänstra dörren som syntes tre bilder upp hakades av och istället är det bara en dörröppning till köket här.

Vy från köket in i samma rum.

Nå vad säger ni? Nu har vi gått runt på nedervåningen – ska vi inte traska upp på övervåningen och kika vidare?

Så här såg förresten hallen ut när vi precis renoverat den. Någon tidigare bild har jag tyvärr inte. Dörren med grön kant leder in till badrummet.

Nu ser hallen ut så här i väntan på att garderoberna ska byggas färdigt. Fulare men mer praktiskt

Häng med upp, vettja!

Vår hall uppe när vi skulle flytta in. Det är ett ganska stort rum men med SEX olika dörrar i. Svårmöblerat. Vi ska renovera här ordentligt i vinter och tapetsera och måla och göra fint. Bakom dörren med rosa lister sover Ulf i dagsläget. I en gammal garderob.

Och just nu ser det ut typ så här även om bilden är gammal och det oftast är belamrat med tvätt här uppe eftersom det också fungerar som en tvättstuga. Ser framför mig småmönstrade tapeter här som kanske går i grönt eller gult och så mörkare golv när vi gör om.

Här ser ni det som var vårt sovrum under de första åren. Och i det mindre rummet där innanför sov Bertil som liten. Nu är det Folke och Bertils sovrum och hela det här stora är deras lekyta.

Stora rummet sett från hallen medan det fortfarande var vårt sovrum. Fler bilder finns här.

Sovrummet sett från hallen sedan det blivit lekrum.

Stora bra ytor och finfin utsikt.

Här ser ni den lilla sovkammaren skymta i bakgrunden. Den såg ut så här när Bertil bodde där 2011.

Sedan har den sett ut så här

Och så här

I en ännu mindre skrubb där Jakob hade sin garderob fick Folke bo de första åren. Finns inte ens en mäklarbild på skrubben för den är så obetydlig. Men här har Jakobs pappa och lillebror börjat riva ut innanmätet.

Och så här såg det alltså ut när Folke flyttade in 2014. Idag när barnen delar rum är detta dock mitt och Jakobs kontor. Otroligt nog ryms vi här inne båda två.

Men nu ska vi gå till det som idag är vårt sovrum.

Och så här såg det alltså ut vid inflyttningen. Blå plastmatta och slitna, solblekta tapeter.

Och här är samma vinkel fast idag. Vi trivs för övrigt mycket bättre med det här som sovrum. Ett för stort sovrum är inte mysigt – snarare känner man sig lite otrygg.

Fast det här rummet har haft många skepnader innan vi landade i den här. Först var det ett pysselrum. Sedan renoverade jag det ytterligare och gjorde det mer till ett riktigt kontor.

Rosa färg på väggarna, vimplar och mycket vitt. Fler bilder finns här. Känns läääänge sedan.

gammaldags tapet sandberg byggnadsvård järnsäng pelargon katarina sandberg wallpaper nejlikor

Precis samma vinkel fast idag. Det har hänt en del rent stilmässigt.

Om man säger så.

Och phu. NU är rundturen slut. Hoppas ni orkade med ända hit. Någon gång lovar jag att skriva ett inlägg om allt som fortfarande återstår att göra här hemma. Men det inlägget skulle bli dubbelt så långt som det här. Så jag tror jag behöver samla lite kraft inför det först.