Idag är det sex minus ute och strålande solsken. Men igår var det klabbsnö och kring nollan och vi hade snöbollskrig.
Barnen hade byggt en borg
Och Jakob en annan aaaningens högre. Sedan utbröt fullskaligt krig mellan pappor, mammor, kusiner och syskon.
Vi skrattade och skrek och sylade blöta bollar i nyllet på varandra.
Klår vilket svettigt träningspass som helst att rusa och göra utfall i tjock vinteroverall.
Och betydligt roligare än att ta ytterligare en pliktskyldig promenad för att man ju ändå “måste röra på sig!…
Idag åker hela gänget slalom medan jag är hemma med Smulf och Bertil som är lite trött efter att ha övernattat i skogen. Lillen sover middag, storen bygger lego och lyssnar på Gusten Grodslukare (har introducerat honom för min barndomsfavorit Ole Lund Kirkegaard – Gummitarzan blev genast poppis!). Och strax börjar vi med paltkok modell XL. Håhåjaja vad jag längtar efter att få hugga in på den här middagen så småningom.
Jag har precis nått 100 000 följare på mitt instagramkonto @underbaraclaras – så glad för det! Tycker instagram kompletterar den här kanalen så bra med sitt rörliga innehåll. När jag bad mina instaföljare önska vad de ville se mer av i flödet fick jag över 1200 kommentarer med massa roliga ideér och förslag. Det gav mig en sådan himla glädjeskjuts.
Jag kunde se några olika teman i de kommentarer som kom in och det som gjorde mig både förvånad men också glad var alla önskemål om ännu mer ryt ifrån och ännu mer humor i flödet. Både dessa saker stod nämligen med i min planering när jag i januari funderade kring bloggåret 2020. Så jag är glad att det blivit uppskattat! Och dessa kommentarer ger förstås mig en skjuts att våga mer. Jag tror knappt jag fått en ogin, snarstucken eller elak kommentar på en månad. Så fint som det varit det senaste året har det nog aldrig varit. Jo, kanske när jag började blogga 2006. Men inte sedan dess. Att sticka ut hakan verkar inte vara något som gör stämningen här inne hårdare – tvärt om. Det känns som att ju mer vi höjer taket desto mer fortsätter det höjas!
Ville mest bara säga tack för det <3 jag blir glad och väldigt peppad att fortsätta!
I år har vi höstlov i mormor och morfars gamla hus. Känns så fint att vara här med syrrans familj. Åka slalom, bob och skrana. Sparkföret har varit fantastiskt och Jakob har lagat den gamla skotern så att barnen får åka.
Jag firar gärna Halloween men för mig är det viktigt att ingenting tas bort från Allhelgona som jag tycker är en vacker och viktig högtid. Därför firar vi Halloween lite olika datum år från år. Men alltid på höstlovet. Igår hade vi Halloween och här kommer bildbeviset! (Sorry för grumlig bildkvalitet förresten – har så dåligt internet så jag har fått lägga upp den allra minsta versionen)
Kusinerna pysslade papperspumpor, fladdermöss och dekorationer till middagen.
Sitta i mössfrisyr och långkalsonger och skapa ihop. Det är semester det!
Bland annat skapades en mumie av plastfolie.
Och jag förberedde i smyg godispåsarna till kvällens spökvandring. Använde mormors vita makulatur och snurrade till spöken av strutarna.
Anna bakade en skräck-clownpizza. Syns inte så bra men den hade huggtänder av svart oliver. Och en fluga av paprika.
Råkostsallad i form av pumpa
Och blodiga prinskorvsfingrar. Man skär helt enkelt bort lite skinn där nageln ska vara och sedan några hack vid knogarna. Vid stekningen drar korvarna ihop sig och blir som riktiga, läbbiga fingrar!
Annas döttrar hade klätt ut och sminkat henne till en mumie.
Folke hade fått fria händer och med fiberduk och smink förvandlat mig till någon slags vålnad. Det bjuder jag på!
Vi eldade för fullt i alla eldstäder
Och lät barnen dekorera matbordet
Till efterrätt blev det spökbakelser. Chokladmuffins med grädde, vit marsipan och mörk choklad som ögon och mun. Och förutom att karva i den stora pumpan målade vi läskiga ansikten på satsumas och la ut på bordet.
Efter maten lekte vi kurragömma och jag gömde mig i hallen i en överrock och skrämde halvt ihjäl min syster och mina syskonbarn när jag dök fram ur mörkret efter att de misslyckats med att hitta mig.
Sedan ordnade vi en spökjakt. Jag och barnen gick ut i mörkret med en lykta för att leta rätt på godisgömman som vaktades av spöken.
Även utan Halloween kan ju mörkret kännas läskigt. Finns inte en gatlampa här!
Vi smög till utedasset där Anna hade gömt sig. När barnen vågat sig in dit tände hon en ficklampa mot sitt ansikte och gav upp världens häxskratt. Man kan ju blir livrädd för mindre! Två av fyra barn var mycket riktigt nära lipen. När vi hämtat oss lite smög vi vidare till vedboden och fortsatte leta godiset där. Läskigt i en gammal vedbod full av bråten, mörka vinklar och vrår…
Och plötsligt bakom en vedtrave dök Jakob fram i en urläskig mask och skrek BLÄÄÖÖÖÖÖÖH! Konstigt nog blev barnen inte ett dugg rädda den gången utan ropade glatt -Hej pappa!
Hmmm…
Det blev i alla fall en Halloween vi sent ska glömma. Och nu ska jag följa med barnen ut och inspektera deras snöborgar. De har byggt två stycken för att kunna ha snöbollskrig här imorgon. Längtar efter att mula Jakob med blötsnö, hehe!
Höstlovet är höstterminens halvlek. Fint att då stanna upp och fundera lite på riktningen. Jag tog ut den på nytt efter mammaledigheten i somras. Bestämde mig för att försöka skapa en ny, vettig vardag med mina erfarenheter av utmattning i bagaget. Verkligen se dessa erfarenheter som en hjälp att leva bättre.
Jag blir otroligt glad när jag tänker på de veckor som gått. När jag försökt minnas hur många gånger jag känt mig stressad sådär att jag fått pulsökning och känt irritation så kan jag typ räkna till tio tillfällen? Tidigare har tio gånger i veckan varit mer av ett snitt. Även under lugna perioder.
Jag tror jag har utmattningen att tacka för det. Det finns nämligen några saker jag blivit riktigt dålig på efter utmattningen – men som visat sig vara bra för mig i slutändan. Jag är numera:
Dålig på att hantera stress
Får ont i magen i timmar om jag behövt stressa till jobbet eller hetsa iväg till förskolan på morgonen. Klarar inte av att springa till tåg eller hämtning på fritids. Det har lett till att jag passar tider bättre än någonsin tidigare. Förut var jag alltid sen och med andan i halsen. Det klarar jag inte nu. Så jag har börjat beräkna och lägga till 15% mer tid på allt jag gör. Vilket innebär att jag oftast kommer i tid nu.
Dålig på att multitaska
Att hålla många bollar i luften har tidigare varit min paradgren. Men i slutändan har jag ju ändå tappat en massa bollar och kanske också bränt många idéer för att jag faktiskt inte haft tid för allt jag haft på gång. Nu försöker jag fokusera på färre men värre. Göra saker mer ordentligt. Och det har faktiskt visat sig gynnsamt i jobbet. Att göra tusen olika saker är överskattat.
Dålig på att arbeta hårt
Jag har arbetat så hårt i perioder. Jag orkar inte längre det – och det är inte ens ett val. Jag bara somnar sittande av trötthet. Hjärnan stänger ner. Kroppen protesterar med huvudvärk och yrsel när jag pressat mig för hårt. Och jag är tacksam för det. Tacksam för att ha ett larmsystem som är så känsligt.
Dålig på att starta nya projekt
Jag har alltid varit en startare som får energi av att kläcka nya idéer. Men den där kicken som tidigare var så stark och som fick mig att ta mig an nya projekt – den är nästan obefintlig nu. Och jag vill inte ha tillbaka den! För nu vet jag att jag ofta lurades iväg i tankarna av den. Startade saker bara för att få uppleva kicken. Saker jag kanske inte alls var intresserad av att arbeta vidare med sedan. Saker som när kicken klingat av blev en boja att släpa runt på. Att nu förstå den sidan hos mig själv är ett stort, tryggt skydd mot utmattning och stress.
Hej från höstlovet som vi spenderar i snön! Tänkte bara titta in och säga att En Underbar Pod har lov den här veckan. Men att vi är tillbaka nästa vecka igen och då tuffar vi på fram till jul. Det brukar vara vår mest lyssnade tid på året så det ser vi fram emot! Hörs snart igen!
Min filosofi är att försöka göra vardagen så trevlig och härlig att jag inte ska behöva längta till helg. Inte alltid lätt. Men några saker som förbättrar chanserna är att behandla veckodagarna mer helglikt. Som att träffa vänner för ett matlag. I veckan var vi hemma hos Albin och Ulrika.
Vi har precis haft lammslakt på gården så det bjöds på sadel så mjäll att den helt föll isär.
Att bli bjuden på mat hos kompisar när man är trött och sliten är så otroligt trevligt. Längtar alltid hela tisdagen. Men även till de veckor det är vår tur att ordna. För då är det mysigt att få bjuda igen och skämma bort.
Bäst är alltid efter måltiden. När barnen försvinner iväg och spelar Minecraft, bygger lego eller drar ut på gården. Då flyttar vi över till vardagsrummet och skvallrar om vad som hänt senaste veckan och vad alla pysslat med. Nu har vi faktiskt fått sätta en stopptid vid halv nio på kvällarna. Annars kan det gärna dra ut till elvatiden. Trots att alla ska upp som vanligt dagen därpå.
Något som däremot inte har stopptid är syjuntan. En annan guldstund i veckan. Varannan vecka träffas vi fyra stycken och stickar, lagar och pratar.
Jag hade bakat muffins och tagit med. Plus vindruvor och choklad.
Trevligt att gå iväg i kvällsmörkret till en vän med en påse garnnystan och trasiga kläder under armen. Surra bort några timmar och samtidigt få lite nyttigt ur händerna. Här tenderar det dock att dra ut på tiden. Sent.
Men när jag träffar vänner så här på vardagarna. Då tas pressen bort från helgerna. Allt måste inte hända då. Allt socialt umgänge måste inte bli av på fredag- och lördagskvällarna. Även vardagen kan vara någonting värt att längta till.
Sist det var syjunta var det jag som stod för fikat. Och i ett försök att göra något slags fikabröd utan allt för många points bakade jag dessa yoghurt-och äppelmuffins. Lite lika hästfoder till utseendet. Men vad är det för fel på hästfoder nu då?!
Lite äpple och äppelmos med honung i satte sötman i muffinsen. Jag bakade på Larsas fettfria yoghurt. Men vill du använder du förstås vanlig grekisk yoghurt med en högre fetthalt. Fett är en smakbärare så det blir säkert ännu godare att göra så.
Jag tror att vi människor är ombytliga varelser. Det ligger i vårt DNA att vilja samla, boa och göra fint runtomkring oss. Men också att förändra. Det tänker jag inte skämmas för att jag gillar att göra. Däremot är det ju ohållbart ur ekologisk synvinkel om förändringen innebär att jag måste köpa nyproducerat. Sån tur då att jag istället kan handla cirkulärt!
Jag ser min secondhandkonsumtion mer som ett lån ur ett system mer än ett regelrätt köp. Särskilt eftersom jag alltid skänker tillbaka det jag tröttnat på så att det kan säljas igen. Att sälja privat har aldrig varit något jag orkat lägga tid på och dessutom tänker jag att mina grejer ju faktiskt gör gott om jag skänker det till Röda Korsets insamlingar. Ibland när folk himlar på ögonen åt mig och min lika loppisgalna systers shoppingbeteende brukar vi skoja om att det faktiskt är välgörenhet. Jo, högst egennyttig sådan – men ändå. Summorna jag lagt ut genom åren börjar bli ansenliga och dessutom har secon handkonsumtionen förhindrat att jag lagt mina pengar på massa nyproducerade, miljödumma grejer. En vinst i sig!
Mitt second handintresse började redan i ung ålder. Jag minns att vi brukade besöka en särskilt fin och välsorterad Röda Korset butik i Arvidsjaur med farmor. Hon letade blommiga blusar och färgglada clips medan jag och syrran letade sammetskavajer, skor och fina saker till våra flickrum. När min sociala farmor blev trött satte hon sig på en stol och pratade med de som jobbade där. Röda Korsets second handbutiker fyller nämligen också en social funktion som mötesplats för människor.
Gissa därför om jag blev glad och stolt när Röda Korset bad mig göra någonting tillsammans med dem – för att belysa nyttan med deras second handaffärer. Både pengarna som genereras till samhällets mest utsatta – men också den nyttan som butikerna skapar i sin närmiljö. Inte minst när människor volontärarbetar där. Röda Korsets butiker blir ofta en viktig social knutpunkt och dessutom erbjuder de en möjlighet för människor med skral ekonomi att faktiskt kunna handla.
För mig har loppisshopping genom åren gått från en rolig hobby till mer av en livsstil. Förut letade jag mest vintageklänningar och roligt porslin. Men nu när jag saknar något hemma – som en pepparkvarn eller osthyvel – då letar jag först begagnat. Det har liksom blivit en vana.
Nu är ju hela mitt hem som en enda reklampelare för gamla grejer. Men för att visa hur enkelt man kan göra fint med begagnat valde jag att duka upp till en mysig höstlunch – enbart med sånt jag funnit på Röda Korsets second hand.
Jag började med att välja en duk jag tyckte om. Fast jag valde ingen duk i traditionell mening. Här ligger en bomullspläd med fransar över bordet. Med något jag egentligen tror är en väggbonad ovanpå. Jag tycker att det är så fint att kombinera olika tyger ihop så här.
De blå soppskålarna på fat ställde jag på några gamla tallrikar jag hade sedan tidigare. Fint att arbeta i flera nivåer och lager. Och jag älskar den stilrena lilla brödkorgen som skymtar bredvid.
Den stora keramikskålen högg jag i hyllan utan att blinka. Precis den typ av hantverk jag är så sugen på just nu. Är det något man kan hitta billigt på Röda Korset så är det hantverk av olika slag. Keramik, broderi, stickat och snidat…
En annan sak jag ständigt letar efter är små träskärbrädor. Att servera ost, frukt och tilltugg på. Den här typ av skärbrädor (och olika vackra udda ostknivar) kan man ofta hitta för en spottstyver på Röda Korset. Så fint och inbjudande att duka så här lågt på bordet.
De grå ljusstakarna som skymtar där bak är svåra att tidsbestämma. Antingen är det någonting tämligen modernt – eller så någonting riktigt gammalt gediget. Vråltunga är de i alla fall och jag är svårt förtjust i dem!
Röda Korset med sina 250 lokala butiker är verkligen Hela Sveriges Secondhand. Du hittar dem i huvudstaden likväl som på de minsta orterna i landet (och där är utbudet oftast lika bra och dessutom billigare). Röda Korsets butiker drivs till stor del av volontärer – så att skänka dina gamla avlagda saker dit betyder att en så stor del som möjligt av intäkterna går till de som behöver det mest!
I oktober lanserade ! Deras butiker över hela Sverige har nu tagit plats på Tradera, där de kan nå köpare även utanför sina närområden. Det här är ett sätt för Röda Korset att få ut ännu mer av sina fina varor. Det gör också att varorna i sin tur kan bidra till ännu mer hjälp eftersom butikernas intäkter går till utsatta människor i Sverige och världen. Kika in där och botanisera vettja! Och gör det till en god vana att först leta begagnat och sedan bara köpa nytt ifall behovet kvarstår.
Säg hej till vår nya familjemedlem. Hon flyttar hem till oss om två veckor och vi är så pirriga. Det blev efter mycket funderande en border collie ändå. Med ett blått och ett brunt öga.
Jag har verkligen saknat att ha hund. Alla extra promenader. Tryggheten. Sällskapet. Glädjen hela familjen får. Och nu ska det snart ske. Snart ska vi bli hundägare igen. Det känns rätt i magen.
När vi rannsakade oss och våra behov insåg vi att vi nog faktiskt inte skulle kunna nöja oss med något annat än en BC. Vi behöver ju en arbetshund i vår vardag. Vi ska satsa på att ha fler får framöver och då är en BC ovärderlig. Plus att hon kommer vara som Jakobs skugga här på gården. Aldrig ensam hemma. Många aktiva timmar per dag. Då passar det bra med en trofast, arbetsvillig och signalkänslig hund som inte sticker i första taget. Jakob är dessutom uppvuxen med en border collie-tik så vi har en förförståelse för rasen och dess unika behov. För det får man tillstå att en BC har.
Det känns så overkligt och underbart att vi snart har hund igen. Har ju levt med hundar sedan jag fyllde arton och vill nog egentligen aldrig vara utan en igen.
Vilken rekordmysig fredagskväll vi haft! Vid femtiden sladdade syrran och hennes familj in här. Det var tre övervänta pojkar som mötte dem i dörren med kramar i överflöd.
Jag hade dukat fint och tänt ljus och ihop med minusgraderna och all snö kändes det precis som när de brukar hälsa på oss kring jul. Lite snurrigt men mysigt.
Så fint att vara samlade allesammans!
Barnhögen ihop <3
Jag hade gjort lammfärsbiffar med getost och rotsaker i ugn. Allt på tallriken utom osten kommer från gården! Precis så jag vill ha det.
När vi ätit, lagt Smulf och degat en stund. Tände vi i bastun, spolade upp karet med isvatten och pulsade ut i snön för att basta.
Så fruktansvärt mysigt och stämningsfullt att basta under stjärnklar himmel och spelande norrsken. Slänga öl på elden så att det doftar nybakat bröd och sedan ligga snurrig på bastulaven och uppleva hur känseln återvänder efter ett bad i isvatten.
Jag är så glad för att snön är här. Barnen har så kul ute och allting har blivit så ljust igen! Ungarna leker snöbollskrig och har tagit fram skranan. Jag lurar på att ta fram sparkarna. Allt vore perfekt om bara inte…
….det var massa skörd kvar på åkern. Vi har faktiskt några veckor kvar av grönsaksleveranser. Och grönsakerna som står där nu tål visserligen minusgrader. Men det är ett litet helvete att skörda i djupsnö. Lider med Jakob och våra anställda som har de fått skotta sig fram till grönsakerna. Och sedan vattna undan snön och därefter skördat. Hu vale. Inte lätt att vara grönsaksbonde under dessa förhållanden. Förmodligen smälter all snö undan snart (snön som faller nu stannar sällan). Men det är ju NU vi måste skörda! Inte sen.
I trädgården står hinkarna jag planerat att fylla med lökväxter. Upp och ner i väntan på att få jord i sig. Återstår att se om det blir så milt att jag kan trycka ner några lökar alls i höst.
Bastun blir mer lockande för varje kall och gråmulen dag som går. Tänker banne mig börja basta också på vardagskvällar.
Idag är vi lite extra peppade och glada för att det är sista dagen vardagen innan läslovet och snart kommer min systers familj hit och hälsar på! Som jag längtat efter mina systerdöttrar jag inte träffat sedan i juli.
Vad ska du göra på höstlovet? Är ni lediga? Reser du bort eller blir du hemma? Jag önskar att det var lite mer som vanligt och jag kunde bjuda hem pappa och moster och kusin på en stor Allhelgonamiddag. Och hälsa på Jakobs mormor några dagar. Som vi alltid gör den här tiden. Men man får vara glad för det som fortfarande faktiskt går. Som att basta, åka skrana, träffa syskonbarnen och dega i soffan.
Så här kan en vanlig middag se ut hos oss. När jag är för trött för att tänka och det ska vara väldigt enkelt – men jag ändå inte bara vill koka havregrynsgröt rakt upp och ner.
Då kokar jag blåbärsgröt. På massa blåbär från frysen, lite vatten samt mannagryn och socker. Sedan tar jag en hel påse mjuka tunnbröd. Brer med smör, ost och prickig korv och rullar ihop. Skär i små barnstorleksbitar. Sedan samlar jag en skål med missbildade morötter från Marstorp. Jag tar rätt på dem eftersom våra grönsaksprenumeranter ska få de fina i sina lådor. Utlyser Missbildade Morötters Dag och låter barnen välja vilken av de knasigaste de vill ha.
Och fast det är så enkelt är detta nästan det bästa jag kan laga. Om man frågar mina barn.
Energihuset längst till höger – ännu omålat med svarta solpaneler
Jag har fått så många frågor om vårt energihus sedan vi byggde det. Inte minst av förbipasserande grannar och bekanta. Några undrar varför vi alls skaffade huset? Ja, varför inte! Vi behövde ett hus som vedförvaring och förråd här på gården. Och på huset behövdes ett tak. Och istället för att bara ha ett vanligt tak tänkte vi att vi också kunde få nytta av lite solpaneler ovanpå. Solpaneler är liksom framtiden!
Visste du att jorden på bara två timmar tar emot samma mängd energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år? Och Sverige är trots sina mörka vintrar faktiskt väldigt väl lämpat för solpaneler som energikälla. Vi har lika mycket solinstrålning som norra Tyskland har – och det är världens solcellstätaste land! Dessutom ökar kylan och reflektionen från snön faktiskt solcellernas verkningsgrad på vintern.
Närproducerat ska det vara! Både i bakningen och i eluttagen
Men vad kostar det då att installera solpaneler? Ja, det beror lite på hur stort hus du har och hur behoven av energi ser ut ser ut. Men 5 kW är en ganska normal förbrukning för en familj och då och kostar det omkring 100 000 kronor att installera paneler som kan producera det. Vi har räknat på att vi kommer tjäna in pengarna på tio år sikt. Och så slipper man ju betala skatt, moms och elnätsavgifter på sin el så som man gör annars…
Det kommer dröja tills i vår innan vårt hus är målat och klart även om själva solcellerna varit igång och arbetat i månader. Jag skulle säga att den största skillnaden är att vi i höst kunnat vänta mycket längre in på säsongen med att börja elda. Så skönt!
Har du ett hustak som skulle passa för solpaneler? Vill du veta mer om hur du kan gå till väga för att få en offert, räkna på kostnader och se hur en lösning skulle kunna funka för dig? Kolla på – deras mål är att hjälpa fler att starta småskalig elproduktion – på samma sätt som de hjälpt oss! Och i Bixias serie får du träffa personer som med Bixias hjälp blivit småskaliga elproducenter.
Så roligt att En Underbar Pod fått så många nya lyssnare i höst! Jag får ibland meddelande från folk som arbetat sig bakåt och lyssnat igenom nästan hela arkivet. Det finner jag väldigt imponerande. Och liiite läskigt. Med så många poddavsnitt i rad blir det ju ganska naket. Mycket mer än om man lyssnat på dem ett i veckan i den takt de publicerats.
Nåja. Jag tänkte faktiskt lista några av mina personliga favoritavsnitt från de sju säsonger vi hållit på.
94. Feministens förbjudna tankar
Vi börjar med genusavsnittet som orsakade en hel massa rabalder förra hösten. Kom jag kanske ut som en enda stor antifeminist? Lyssna och avgör själv.
23. Tokig i karlar
Avsnittet om min kärlek till karlar genererade kommentarer som “Så härligt normbrytande att jag drar efter andan!” “Skrattade så jag höll på att köra ner bilen i diket” “Jag bröt ihop av skratt”. Okej. Måste nog lyssna om på det här avsnittet tänker jag.
25. Fiskpinnar i korvbröd
När vi gjorde det här avsnittet var jag fortfarande väldigt utmattad och trött på småbarnslivet. Erica gav många goda råd men särskilt ett verkar ha fastnat. Än idag taggar folk oss på stories när de serverar fiskpinnar. I korvbröd.
101. Farbror Ericas Utflykt
Vill också lyfta detta ärligt talat episka poddavsnitt från min och Ericas bisarra gubbutflykt. Sällan har vi fått så många kommentarer om hög igenkänningsfaktor.
11. Servicepersonal vi minns
Trosor på pizzan, tandpetare i knödeln och bäddning medan du ligger kvar i hotellsängen. Servicepersonal vi minns blev så omtyckt att vi gjorde en uppföljare ett tag senare. Kanske dags att göra ytterligare en? Erica har en riktigt bisarr upplevelse från i somras…
Det finns få saker som är så mysiga som att gå ut och gå på kvällarna när det snöar. Det blir så säreget tyst när luften fylls av flingor. Och allt som varit svart och dystert blir vitt, rent och friskt.
Barnen har varit helt vilda i snön. När jag hämtade på fritids hade de byggt en hel snögubbsfamilj i mänsklig storlek..
Blir själv barnslig och vill kasta mig på rygg och göra änglar i snön.
I förrgår natt hade vi sju minusgrader och vore det inte för att vi inte skördat färdigt på åkern vore jag BARA lycklig. För min del får det gärna bli vinter nu.
Ska bara hänga upp lite mer ljusslingor i trädgården också. Så det blir riktigt ombonat och mysigt.
Förra torsdagen stod vi på perrongen i Vindeln och väntade på nattåget till Stockholm som skulle ta oss vidare till Malmö…
Peppade barn! Vi åker alltid sovtåg till min syster så de har bra rutin på resandet. Nattåget gick som smort och sedan tuffade vi vidare med dagtåget till Malmö där vi var framme mitt på dagen.
Jakobs lillasyster bor i Malmö så hon väntade på oss. Med på tåget var också Jakobs lillebror. Så mysigt och trevligt och inte minst skönt när man kommer resande med tre vilda barn.
Det är så löjligt fint i Malmö! Har inte varit här på åtta år typ. Och då var det bara andra gången i mitt liv.
Det mest provocerande var att det typ var sommarväder? Hur understår sig Skåne?!
Vi började med att gå till hotellet och lämna våra väskor. Mina barn har aldrig bott på hotell förut så det var en upplevelse. Vi tog hissen upp till vårt rum på och begapade utsikten.
Stora fönster med havet och Öresundsbron som vacker utsikt i fjärran. Hejhej Danmark!
När vi tittat färdigt begav vi oss ut på stan igen.
Till – ett otroligt mysigt matmekka med massa fina små restauranger. Och såklart delikatesser av olika slag.
Barnen ville ha hamburgare och vi ville gå till och äta nudlar.
Tur man kan få både och i samma saluhall. Vi valde hemlagade nudlar i den godaste kryddningen och åt tills det sprutade ur öronen.
Sedan satte vi kurs mot havet. Bertils kusiner som är mycket i Malmö brukar plocka flinta på stränderna. Det samlar Bertil på och gör verktyg och pilspetsar av. Så det var huvuduppdraget för dagen. Att hitta flinta!
Som tur var hittade Bertil en stor stenbumling med flinta direkt. Och sedan massa små som han fyllde ryggsäcken med för att kunna ge till alla barn i klassen. Kastanjer samlade vi också ihop massor av. Det känns alltid känns så otrooooligt exotiskt. Nu ska Bertil göra ett Malmö-schack i slöjden med kastanjer som spelpjäser. Hoppas de inte börjar ruttna eller så?
Så himla fint att få komma till solen och värmen efter några riktigt dimmiga veckor här hemma.
Hade jag inte haft tre barn i släptåg hade jag besökt Känns som något i min smak. Nu fick jag nöja mig med att glo på håll istället.
På kvällen – efter att ha vilat på rummet en stund – cyklade vi till eftersom vi bokat bord på
Otroligt mysigt ställe där vi beställt Pizzafest!
Otroliga pizzor och supergoda tillbehör
Vi åt tills det sorgligt nog inte gick att få ner en bit till.
Och då åt vi lite mer ändå. Och kollade in den fina inredningen.
Sedan cyklade vi tillbaka till hotellet och gjorde natt för alla utpumpade barn och föräldrar.
Nästa dag var vi däremot uppe med tuppen. Vi skulle nämligen besöka som hade premiär samma dag och som var huvudanledningen till vår resa. Funnys Äventyr är ett nytt kulturhus för barn med härliga, fantasifulla miljöer från bland annat Pettson & Findus, Mumin och Alfons.
Jag är så barnslig – älskar sådana här ställen. Får mycket inredningsinspiration dessutom, hehe.
Önskar så att det kunde byggas något liknande i Umeå? En lekvärld med sagotema som lockar till läsning och kreativitet.
Allt var så fint utfört och uttänkt ner i minsta detalj. I Pettsons stuga kunde man både läsa Pettson och leka kök med alla prylar som fanns där…
Det fanns vikingaskepp också
Och en vikingaby med smedja, stall, bostadshus och rutschkanor uppifrån träden.
Här blev vi stående en lång stund. Kall eld? Fascinerande!
Ulf blev förtjust i Mumin
Nioåringen såg sig själv i Snusmumriken
Innan han fångade mig i en suddig bild utanför Muminhuset.
Morran fanns också. Läskig värre.
Fast det bästa av allt var nog ändå sagokarusellen. Mitt i kulturhuset finns nämligen en karusell. Men istället för en vanlig sådan sätter man sig som framför en scen. Sedan tar man på sig hörlurar och så snurrar hela publiken iväg i karusellen. In i mörkret. Förbi tre olika sagolandskap uppbyggda med dockor. Berättelsen om Lilla Sjöjungfru, Aladin och Alice i Underlandet berättas under tiden med musik och dockor. Och det är otroligt stämningsfullt och fascinerande att se.
Blir så glad av ställen som dessa som främjar barns lekande och läsande. Funnys Äventyr är ett perfekt utflyktsmål i Malmö om man turistar. Men bodde jag i Malmö och var mammaledig hade jag definitivt skaffat mig ett årskort för familjen. För att kunna komma dit på dagtid och leka bort några timmar, sitta i sagohörnan och läsa eller leka i Alfons Åbergs kök.
Efter en hel förmiddag på Funnys var barnen så trötta att de knappt orkade sitta upp. Så då fikade vi i Funnys fina restaurang innan vi drog ut på stan och utforskade vidare.
Vi gick tillbaka till Folkets Park eftersom barnen kvällen innan fått syn på alla fina lekställen som fanns där. Jag måste verkligen säga att Malmö är helt otroligt vad gäller lekplatser. Finns så många roliga, vackra och annorlunda varianter. Dessutom är den offentliga miljön utsmyckad med statyer, installationer och roliga väggmålningar precis överallt.
Sånt här älskar man ju!
Vi lekte i parken i några timmar och samlade fler kastanjer och testade hur klättervänliga de olika träden var. Tillslut var vi så trötta att vi åkte hem till hotellet igen för att vila inför middagen. Som vi åt ute. På en riktig fondurestaurang från sjuttiotalet!
Vi hade bokat bord på och oj så gott det var! Kändes retro på ett väldigt bra sätt och jag som inte ätit fondu mer än en gång i mitt liv (och då började bordet brinna) återupptäckte hur gott det är!
För att inte tala om mysigt att sitta där och äta tillsammans.
Sedan sa vi hejdå för kvällen till Jakobs syskon
Och packade ner barnen i cyklarna. Vi hade hyrt varsin lådcykel för att ta oss runt i stan och det passade ju perfekt eftersom Malmö är så cykelvänlig och allt i stan ligger inom räckhåll.
Nästa morgon packade vi ihop våra väskor och åt en sista hotellfrukost innan vi drog iväg på stan. Jag och en suddig barnhög! Det är så roligt att få resa och upptäcka världen med dem. Folke var dock lite osäker på vilket land Malmö ligger i? Spanien eller Europa? De pratade ju ett obegripligt språk också – skånska! Förvirringen var total.
Söndagen spenderades på dit vi begav oss till fots. Och där blev vi kvar i många timmar.
Vi besökte Alkemistens labratorium, testade att måla, stämpla och lära oss allt om vicenter och myskoxar.
Fast favoriten var nog ändå akvariet där vi spanade på livs levande bläckfiskar, giftpilsgrodor och läbbiga ormar..
Och fotade oss i ett hajgap.
Innan vi strosade vidare till…
. Mina söner älskar Trädgårdstider så de var väldigt imponerade av att vara där Tareq och John jobbade i verkligheten!
Vi åt helt kåldolmar med jasminpicklad blomkål (detta ska jag testa med min egen blomkål här hemma) och det var otroligt gott.
Vi pustade ut och svalkade oss i det mysiga växthuset med sin härliga, brokiga inredning.
Och sammanfattade barnens första Malmöbesök som en succé! Hit kommer vi garanterat återvända. Lätt att göra resan klimatsmart är det också. Med tåg dit och hem och cykel genom staden kan man åka både billigt och enkelt.
Efter den goda lunchen strosade vi tillsammans till tåget som skulle ta oss upp till norr igen.
Tack Malmö för att vi fick hälsa på! Vi kommer garanterat tillbaka igen. Och har jag några Malmöiter som läsare får ni gärna lämna en kommentar här med era bästa Malmötips. Så att alla som är sugna på en trip till stan får ta del av guldkornen!
I veckans poddavsnitt eldar jag upp bastun och låter ångan stiga hög och tät mellan furuväggarna. I ena hörnet sitter Erica i en handduk och hyllar det fisljumna. Vilken temperatur gillar du bäst?
Tryck på play så kör vi igång!
Musik:Olov Antonsson.
PS! Nästa vecka – 44 alltså – då har vi höstlov så då utgår podden!
Jag har haft en så himla fin helg med familjen. Den började i solsken och slutade i snöstorm men från fredag morgon till söndag kväll var den rakt igenom underbar!
Ulf var krasslig i fredags så jag fick ställa in mina planer för att istället vabba honom. Då bestämde jag mig för att göra något kul. Möblera om på nedervåningen. Byta plats på matrum och vardagsrum och få lite ny energi i huset för att välkomna senhösten. Smulf höll mig sällskap i möblerandet och agerade gullig hemstjälp. Det blev den fina inledningen på helgen som du nu får se i bilder.
Bertils kompis Ada följde med oss hem efter skolan och det var sån fredagsfeeling på ungarna att det gurglades av skratt och trams och flams
Älskar när barnen är med sina vänner och har roligt ihop hela högen.
Efter att Ulf somnat och vi haft fredagmys med chips och Bäst i test stupade vi i säng.
På lördagen kom farmor på besök. Det blev mer golvsittande.
Och Folke som knäckt läskoden övade på ord med sin farmor, genom att sätta ihop bokstavsklossar.
Jag fortsatte städa och röja i trädgården. Sköljde ur krukor, tog upp dahlior, satte lökar och sorterade redskapen på rätt ställen. Jag kände mig så LYCKLIG för att för första året kunna göra det sådär duktigt och i tid som jag alltid drömt om. Lyckan i att faktiskt ha ett skjul som rymmer alla utemöbler och krukor och dessutom hinna fylla det innan snön kommer. Så skönt att veta att det inte ligger en massa saker ute och förstörs under vintern. Som oftast annars händer. Jag passade också på att städa vår grötiga veranda, såpskura golvet och göra höstfint där inne. Ni ska få se före/efterbilder sedan.
På lördagkvällen gick jag ut för att stjärnskåda. Det hade ryktats om ett snöoväder som skulle dra in under natten. Men det märktes inget ännu.
Jag brukar aldrig vara så här tidig men i år har jag faktiskt redan börjat hänga upp lite ljusslingor. Det är ju nu innan snön det är som mörkast och behövs som bäst!
Så gick jag in och såg några avsnitt av Premiärdatum Oklart med Jakob som nattat färdigt barnen.
Igår morse vaknade jag till den allra första snön. En vit värld som sänkt sig under natten. Barnen var exalterade och under frukosten planerade vi för att göra en utflykt.
Helgfrukost i lugn och ro med familjen. Det har jag saknat efter att varit bortrest tre helger i rad.
Efter frukosten gick jag ut och kände in snön. UNDERBART! Älskar den vita årstiden. Även om det säkert hinner smälta undan flera gången innan den är här för att stanna.
Det här är ytterligare en av anledningarna till att jag aldrig klipper ner perenner på hösten. De är så vackra täckta med den första försiktiga snön!
Tre dagar hann mitt höstarrangemang stå och glänsa innan det snöade över….
Vi bestämde oss för att möta upp matlaget nere vid sjön. För att grilla korv och dra upp båten vi samäger. Hög tid att lägga den på land nu.
Barnen gick dit och hade overallpremiär. Sånt mys när man kan börja med overall igen! De var väldigt nöjda.
Väl vid sjön gjorde jag upp en rejäl brasa
Och dukade fram kaffetermos, chokladtermos, korv och bröd.
Det blåste nio sekundmeter och det kändes i kinderna.
Så vi satt i grillstugan och värmde oss och fikade. Äntligen är vi igång med våra utflyktshelger igen! Vi var ju så flitiga med våra utfärder i vintras men under sommarhalvåret är man ju ute jämt ändå. Då känns det inte lika angeläget att ta sig ut mer uppstyrt. Men nu så.
Jakob var trött efter en natt när Ulf mest varit vaken och härjat
Jag var en liten aning piggare. Men bara en aning.
Och efter timmar av snölek, grillning och årets första snögubbe gick vi hem igen. Och eftersom det var en så stormig och kall dag bestämde vi oss för att avsluta helgen med en bastu.
Efter att Ulf somnat gick resten av familjen ner och bastade bort några timmar. Fick tillbaka värmen som blåst bort med stormen.
Vi bastade och badade iskalla baljbad och bastade sedan lite till. Och när klockan var nio smög vi in och la storbarnen för kvällen. Och sedan oss själva. Helt trötta och varma och möra efter en mysig familjehelg när vi gått från höst till full vinter.
Näpp. Det var inte den bästa tajmingen. Inte menat att hända nu. Vi hade tänkt vara kloka och avvakta tills Ulf blev äldre. Men det blir inte alltid som man tänkt sig och då får man hänga med i svängarna och fånga tillfället som uppenbarar sig.
Så vi slår till. Vi passar på. Vi väntar smått igen! Den här gången är det dock ingen bebis utan en lurvig, luden liten sak som flyttar in hos oss om några veckor. Ni minns att jag skrev i somras och funderade på vilken ras vi skulle välja? Nu har vi äntligen bestämt oss och hittat vår lilla ögonsten.
Jag fick sådan fart av att gå runt och bevittna eländet i trädgården igår att jag helt enkelt satte igång att städa när arbetsdagen var slut. Jag kånkade, bar och samlade ihop grejerna på olika stationer. Det är det här jag menar med att orka och våga vänta in det riktigt fula. Då kan man plötsligt få energi av att kasta bort det. Och kontrasten blir desto större efterråt!
Vi avverkade ju massa träd här i höstas så lite av tallriset satte jag högst upp på bron i en enorm mjölkhämtare jag fått av Erica. Rejält ska det vara!
På mitt röda trädgårdsbord slängde jag upp lite smått och gott jag hittat på gården. Äpplen, röda bär, ris och renhorn. Och så en stor grå pumpa jag köpt på Blomsterlandet. Det gäller att fläska på med dekorationerna nu i oktober. När vintern väl kommer snöar allt bara över.
Jag plockade mossa och stoppade ner i en balja tillsammans med kål och lingon och blåbärsris jag klippt av.
Och så pillade jag fast några torkade blommor från rabatten runt den limegröna ljungen.
Enris är så bra att ha både inne och ute. Snitt som står läge och doftar höstfriskt och gott. Tillsammans med lite röda bär på kvist – rönn eller vad man nu råkar ha hemma – blir det riktigt vackert.
-WOW VAD FINT MAMMA! Blev omdömet från barnen när de fick syn på allt. Är beredd att hålla med.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
Print
