
Du ska inte vara tråkig. Du ska inte räkna med att omgivningen är illvillig och automatiskt göra den sämsta tolkningen av vad andra människor vill och menar. Det har Ericas mamma sagt och den här gången grottar vi in oss i hennes morsas filosofi. Själv har jag fått lära mig att barn behöver skola in sig i att retas på rätt sätt.

Musik: Olov Antonsson.
26 svar
Superbra avsnitt! Tack!
Tack för det podd avsnittet, ska försöka att inte vara “tråkig” framledes .. det var riktigt gemytligt att lyssna på er medans jag satt och sticka, nordan vinande runt husknuten men med brasan som värmde härinne. Gärna sådana poddar tack!
Jösses vilken mysig beskrivning av poddlyssning. Tack för den!
Åh kära nån! Jag har länge tänkt att ja vill vara roligare men har samtidigt känt mig sorgsen över att jag inte är den där stereotypa personen som alltid drar skämt och vill va kvar sist på festen. Men här har vi det! Er definition av att vara rolig kan jag se mig själv växa i! Tack!
Och! Jag älskar att ni pratar om alla åldrar i livet med råd och tankar från andra generationer! Både från gamla mammor och tonårsdöttrar. Känns så nyttigt och rätt!
Här har vi det : D Kul att du gillar att olika generationer tar plats!
Intressant och mycket klokskap som vanligt, men för en som arbetar med barn och deras självkänsla bla. så tänker jag att tala om för ett barn att ”det gick bra” när dom ramlar tyvärr bidrar till att barn inte får sina känslor bekräftade lyssnade på. ”Förr” gjorde man ofta så tröstade bort innan de fick känna efter själva. Vuxnas tolkningsföreträde fick gälla. Desamma om man säger ”åh nej det där gick inte bra” eller frågar ”vem
Var dum mot dig idag?” inte bättre, håller med er där. Bra är att invänta barnets känsloreaktion och bekräfta barnets känsla istället oavsett om det är gråt eller skratt. Vi stärker på så vis barnet hjälper dem att tolka/sätta ord på vad de känner. ”Alla känslor är okej”. Förstår vart ni ville komma, att inte bidra till att ”måla fan på väggen” men en viktig sak att tänka på för att stärka barnet är att bekräfta känslorna de uppvisar och på så vis stärka dem att kunna uttrycka vad de känner och att de aldrig kan känna fel. Inte tala om för dem vad de ska känna eller vad de kände, eller borde ha känt. 😊
Tack för en klok kommentar! Jag tror vi tänker ganska lika kring barn egentligen 🙂 här har jag utvecklat precis det du skriver om kring att bejaka barnets känslor https://underbaraclaras.se/2017/09/24/sju-forhallningssatt-jag-ovar-mig-pa-till-barnen/
Ja verkligen, så bra skrivet 😊🤗
Fin gran. tips till dig Clara tror jag sagt förut Akvarellfärger och gouache färger är båda vattenfärger alltså vattenlösliga. Men akvarellfärger är transparanta, genomskinliga medan gouache är täckande. Det är skillnaden. Det är stor skillnad..
Sen tror jag att jag nog är en rätt tråkig person, det känns så helt enkelt en annan läggning än vad ni brukar ha. Skulle nog inte klara av att munhuggas med er.
Mysig stund satt och lyssna till er och stickade. Ska nog lyssna om vid tillfälle. Ni pratar väldigt snabbt ibland. Jag hinner inte med,
Och hur retas man snällt????
Visst vet du om att du själv kan styra hastigheten när du lyssnar? Jag brukar ofta skruva upp tempot lite när jag lyssnar (funkar dock inte på Filip&Fredrik och ibland inte på En underbar podd)😃 Borde funka för dig som vill höra i mer lugnt tempo. Tror de flesta poddappar kör med den funktionen
Jag tycker att hela vårt förra avsnitt var ett ganska bra exempel på hur man kan retas snällt med varandra 🙂 alltså podden som heter Den försvunna diamanten https://open.spotify.com/episode/5UrkHcXvrTspki5prdVAPM?si=N7KIkzfMTrOScV8TJKKg1A
Hej Erica, jag undrar hur din mamma uttryckte sig när hon menade att man inte fick vara ”tråkig”? Kom gärna med flera exempel!
Hej Andrea,
menar du ännu fler exempel än de vi pratar om i poddavsnittet? Där går jag nog bet. Om du inte gjort det redan, lyssna gärna vid 3.20 Hoppas du hittar det du söker 🙂
Verkligen intressant program, kändes självklart när ni sa att man inte ”har rätt” att dra ner andra utan tvärt om en plikt att hålla alla uppe, men för mig samtidigt genialt och nyttigt att höra då jag inser att jag ofta är neggig och sätter pris på min kräsenhet och drar neråt. Ser också att jag är uppväxt med sådana ”förebilder”. Undrade därför mer om hur man uttrycker detta till sina barn på ett bra sätt?
Och tack för att ni är så roliga och tar plats på ett så skönt sätt, en befrielse !
Åh, vad härligt att höra! Tack!
Tror att de flesta kan känna igen sig i att vara den som tråkar ner stämningen då och då, låter som att du har bra självinsikt : D Jag blir själv alltid lättad när den som låter irriterad förklarar varför, tex att de sovit dåligt, är missnöjd med löneförhandlingen eller vad det nu kan vara. Så att jag kan sortera den negativa stämningen. Vill minnas att det var så redan som barn. Ja, kanske självklart svar men å andra sidan välbeprövat 😉
Jag är en sån person som faktiskt inte tycker många lite barnsliga aktiviteter är speciellt roliga. Men har verkligen insett att jag jag inget konkret förslag på något annat att göra på tex en middagsbjudning får jag vara tyst. Jag har inte rätt att vara tråkig och dra ner stämningen när någon anstränger sig och hittat på något kul.
ååh vad jag älskar att lyssna på er podd! Ni kommer med så mycket nya tankar. Tycker inte jag hittar såhär mycket klokheter någon annanstans.
Nu ska jag gå och inte vara tråkig på fikapausen (distansjobbar, så det är bara kille och katt att fika, med men ändå)
Tack för ett bra avsnitt! Har ni något tips på hur man kan bemöta de sänkande personerna som drar ned stämningen? Jag har en i min närhet på jobbet som alltid ser saker från den mörka och problematiska sidan, tolkar alla kommentarer, blickar mm negativt. Jag har försökt att peppa i flera år men det verkar inte hjälpa mot klagovisan som jag vid det här laget blivit rätt trött på😃
Man kan försiktigt fråga den ständigt klagande personen hur hon/han egentligen mår…föreslå hen att gå och prata med någon för att få hjälp…för det kan ju inte vara hälsosamt att vara så negativ.
Jeg tror jeg hørte avsnittet på helt riktig dag, nemlig den katastrofale dagen 14.10. Elektrikeren som kom klokken 07.07 var skitsur og ble bare surere for han likte ikke jobben han skulle gjøre (og den fikk han ikke gjort heller for den runde viften kan ikke settes i et firkantet hul). Jeg dro kjempestresset på jobb hvor kollega skjelte meg ut for noe som jeg ikke hadde ansvar for. Jeg prøvde i begge tilfellene å være hyggelig og høflig, men jeg tror at kompimaskinen som nekter å virke har en personlig vendetta mot meg.
Herlig å høre på dere og roe meg ned i ettermiddag 😉
Åh dessa skrivare/kopieringsmaskiner – vad vill de egentligen?! https://www.youtube.com/watch?v=pD2xBXm4y70
Jeg tror Kurt (som jeg tror kopimaskinen heter) ser meg an og tenker: #NÅ tar jeg henne, dette er dagen hun knekker sammen. “
Hahhaa!!! På honom bara ;D
Tack för en så bra podd! Ni är verkligen duktiga på att skapa intressant innehåll och en varm stämning! Avsnittet väckte så många tankar och funderingar i mig. Hade ett långt och givande samtal med min man efteråt, eran podd skapar mycket eftertanke. Vi pratade länge om det här med att lära barn att retas snällt och hade så svårt att komma på bra exempel. Hur gör man? Vad kan vara ett snällt ret om en person? Eller syftade ni mer på att lära barn att ge svar på tal med glimten i ögat? Som exemplet att er vän borde svarat ”Ja det gillar du va!” På kommentaren om hennes vikt?
Om ni eller någon har ett exempel så skriv! Tack igen för en spännande podd!
Hej Hilda,
blir jätteglad av att du pratade om innehållet efteråt 🙂 Egentligen är det här mer Claras fråga att svara på men jag tänkte själv direkt på hur skönt det var att som barn och hitta vänner som hjälpte till att se humorn i saker som gick snett.
Om jag spillde i matsalen, ramlade av plinten i gympan, svarade fel i klassrummet eller annat, kunde vännerna få mig att njuta av det komiska i situationen istället för att bara känna smärtan av att jag hade gjort bort mig. De gjorde en rolig historia av det som hänt, berättade den med glimt i ögat så många gånger att det till sist bara fanns skratt kvar. Ja, som du tänker ungefär 🙂
Tänkvärt avsnitt och kloka tankar om att inte dra ner stämningen 🙏 brukar faktiskt ganska ofta tänka på det (dock oftast lösa det på det “tråkiga” sättet att vara tyst ett tag).
Slås också av hur olika sammanhang man trivs i, själv tycker jag tvärtemot Klara att det är skönast/roligast att vara med personer som inte drar en massa vulgära skämt som går över gränsen (även om jag verkligen ser poängen med att lära barn att klara av den jargongen). För att förtydliga har jag absolut inte något emot personer som har den jargongen, det är bara inte dem jag känner mig mest “hemma” med. 🙂