Näpp. Det var inte den bästa tajmingen. Inte menat att hända nu. Vi hade tänkt vara kloka och avvakta tills Ulf blev äldre. Men det blir inte alltid som man tänkt sig och då får man hänga med i svängarna och fånga tillfället som uppenbarar sig.

Så vi slår till. Vi passar på. Vi väntar smått igen! Den här gången är det dock ingen bebis utan en lurvig, luden liten sak som flyttar in hos oss om några veckor. Ni minns att jag skrev i somras och funderade på vilken ras vi skulle välja? Nu har vi äntligen bestämt oss och hittat vår lilla ögonsten.

Lovar att berätta mer snart!