Den här veckan för ett år sedan var jag och min syster i mormors hus i tio dagar. Termometern visade -14 grader och ute var det massor av snö. Anna skrev på sin lic och jag jobbade med egna projekt och skötte hushållet. Det var en av de bättre veckorna i mitt liv faktiskt. Så vi har bestämt att vi ska åka dit och arbeta minst en vecka per år. Men helst en vecka per termin. Bara hon och jag. I våras blev det inget av förklarliga skäl men tack och lov hann vi göra det i höstas innan andra vågen av corona drog in.
Den här snötunga skogen i månsken fångade jag en kväll när jag var ute och promenerade. Imorgon drar snöovädret in över Västerbotten och jag känner mig pirrig och förväntansfull som ett barn!
6 svar
Oh det lät verkligen underbart, förstår att du längtar dit igen
Åh som jag saknar snö! Jag har alltid bott i Skåne, men när jag var liten fick vi snö i alla fall ett par eller några veckor om året. Vi ägde skidor och brukade åka i skogen.
Numera får vi knappt någon snö alls. I fjol tror jag det kom några snöflingor vid ett par tillfällen, men inget som lade sig. Att skaffa skidor till barnen känns inte direkt aktuellt. Väldigt tydlig effekt av ett förändrat klimat. 😢
Det märks tyvärr här uppe också 🙁 och det är så sorgligt
Allt är bättre än veckor med regn.. men det är väl det november är känd för
Här i Skåne är det mest blåst, 11 grader och regn från sidan. Avis på snön, älskar riktig vinter med bitande kyla.
Det var den BÄSTA veckan på åratal!
kram,
Anna