
När jag skrev om utmattning i helgen kom det några kommentarer som fick ögonen att tåras på mig. För att vi är så många som kämpar eller kämpat med samma sak. Och att dela berättelser med varandra kan verkligen vara det som gör skillnad. Det var så Erica och jag hoppades att vår bok Hjälp jag är utmattad – och alla poddavssnitt om utmattning skulle kunna bidra. Så att någon fick lite tröst, stöd eller en varning i rätt tid.
Så här skriver signaturerna Alwa, Wilma, Clara och S
Alwa: Jag är 24 år och började läsa din blogg för ungefär ett halvår sedan, och det var genom ett inlägg som du skrev, vilket handlade om din utmattning, som jag insåg att jag har varit på väg in i utmattning under flera år. Jag vill bara rikta ett stort tack till att du delar med dig om din resa. Det har på riktigt räddat mig.
Wilma: Det var sommaren 2018, när jag hade en ettåring och ett förhållande på bristningsgränsen, som jag insåg att det barkade åt skogen. Jag lyssnade på Clara och Erikas bok (skitbra att ni själva läste in den ✨) och det puttade mig över kanten att söka hjälp. Tack! Den VAR verkligen boken jag behövde höra ❤️
Clara Ni ska bara veta vad ni hjälpte mig på traven genom mitt återfall jag fick förra hösten! Något år tidigare blev jag utmattad och fick er bok av min mamma, men öppnade den inte ens om jag minns det rätt. Allt var bara för mycket att ta in. Men senare, när jag blivit lite mer stabil och hade ute känselsprötena för en eventuell till utmattning, då läste jag eran bok och lyssnade igenom alla era poddavsnitt om utmattning. Jag var alltså nära att krascha igen, men fick hjälp av er att på ett “nyktert sätt” se varningssignalerna och granska mig själv utifrån. Även om jag ju inte funkar som förr, så känner jag mig idag så mycket starkare.
S: Två vändor in i väggen med ångest och depression. Har inte eran bok, men alltså, podden. Vilken obeskrivlig skillnad den gjort för mig. Ni är med mig varje dag. Ni skall båda två ha världens största TACK för att ni lyfter den här problematiken. Och jag tror att ni (på ett inte så litet hörn) har hjälpt mig i min tillfriskning.

Efter att jag och Erica läst det här bestämde vi oss för att dela ut tio exemplar av den inbundna boken. Som förhoppningsvis kan få komma till lindring och nytta. Du kan kommentera här eller på instagram och allt du behöver göra är att plita ner en rad om varför du skulle vilja få den. Inte svårare än så. På fredag väljer vi ut tio kommentarer och sedan skickar vi ut böckerna!
131 svar
Som nybliven sjuksköterska för 12 år sedan tassade jag glatt in i jobbet och kom ut ett halvår senare med sömnproblem, eksem upp till armbågarna, depression och gråtandes på toaletten varje arbetspass.
Som 25 åring visste jag inte så mycket om utmattning men nu förstår jag vad som hände.
Är fortfarande skör men har hittat en hållbarare arbetsplats. Fortfarande som sjuksköterska. Tyvärr kom corona och en tung arbetsbelastning.och hittar mig nu igen i sömnproblem oro o gnagande tankar.
Er bok vore fin att läsa där jag är nu…
Sedan i somras har jag gått med kraftig ångest och katastroftankar. Utlösta av stress. Som ensamstående mamma till två fantastiska ungar och med ett stort kontrollbehov blev tillslut tröstetankarna inte tillräckliga. Har nu insett att mönstret var ohållbart och kämpar varje dag för att bryta det genom medveten närvaro. Även om det ibland känns hopplöst förstår jag att det måste få ta sin tid. Det tog tid att falla och det kommer ta tid att återhämta sig. Eran bok skulle göra mig gott!
Jag vill ge boken åt en kär vän
2017 var jag själv med min dotter och en man som var i ett återfall. Jag pluggade heltid och levde i en stad utan familj. Mina få vänner var min räddning. Jag var utbränd på något vis men stannade inte upp. Nu bor jag och min man ihop igen och vi har ett till barn. Men jag har fortfarande problem med mitt mående. Latent trötthet, lätt till oro och prestationskrav. Jag har landat ett heltidsjobb- ett drömjobb, men det enda jag längtar efter är ledighet. Själv. På en ö.
Så jag vet inte. Men det vore fint att läsa er bok så jag fattar att jag inte är ett undantag, utan viktig att ta på allvar.
Vad fint initiativ! Jag har kämpat med duktig flicka-symptom hela livet, alltid tänkt att jag måste göra allt, och framför allt göra allt RÄTT. Hela tiden. Jag har äntligen börjat fatta att jag måste sakta in, och tror att er bok skulle hjälpa mig mycket på vägen mot ett vilsammare och mer givande sätt att leva.
Var på väg i i väggen rejält för ca 6 år sedan med nyfödd bebis och allvarligt sjuk man på samma gång. Var då sjukskriven på deltid en lång period. Känner att denna hösten har varit tuff och jag är rädd att vara på väg ”dit” igen. Känner tyvärr igen många varningssignaler men är ”en duktig flicka” som inte lyssnar eller prioriterar mig själv. Borde veta bättre… Kanske kan er bok vara en hjälp att inte tippa över denna gång!?
Jag skulle vilja önska den så jag kan ge den till min syster som precis påbörjat sin utmattningsresa. Och som boende 25 mil bort så kan jag ju i dessa tider inte ens åka och hälsa på henne och försöka avlasta. Så jag hoppas på något som kan bli en liten spontan present.
Åh! Jag skulle så gärna vilja ge den till min svägerska! Hon förstår inte själv varför hon har huvudvärk VARENDA LÖRDAG efter en arbetsvecka och hon har liksom ”tappat bort” sig själv i flera år nu.. så sorgligt och onödigt!!
Jag tror att jag skulle må bra av att läsa boken, och jag har en mamma som jag skulle ge den vidare till
Är sjukskriven för utmattning sedan ett år tillbaka. Är äntligen på väg tillbaka men vägen har varit lång med ångest, panikattacker, självmordstankar och depression. Först nu kan jag börja läsa och skulle älska att få läsa er bok. Att känna att man inte är ensam och att det inte är något fel på en, förutom att man kört på för hårt för länge, är superviktigt. Så tacksam för att ni delar med er!
Skulle gärna vilja ge en bok till min svägerska som sakta men säkert arbetar sig in i väggen pga alla krav hon har på sig. Jag hoppas att eran bok skulle kunna få henne att inse att det är vansinne att allt ska vara perfekt och att det bara är hennes ansvar att det ska bli perfekt.
Det ni gör är så viktigt! Tack av hela mitt hjärta!
Min fjärde krasch kom i september i år. Efter några tysta typ sömnlösa veckor i soffan hittade jag En underbar podd vid en sökning i Podcaster. Jag började på första avsnittet och när jag kommit ett tiotal avsnitt in hade jag byggt upp ett jävlaranamma som tog mig till biblioteket för att låna er bok.
Efter drygt fem år hade jag tillräcklig styrka för att läsa på om min sjukdom. Den här boken hjälpte mig att sätta ord på saker och att FÖRLÅTA mig. Som jag grät när jag kunde ifrågasätta skulden och skammen! Jag har börjat säga till mig att jag har gjort mitt bästa för att må bra. Att jag kan vara stolt över mig själv, men jag har långt kvar. Så mycket mer att förstå och acceptera, därför önskar jag mig ett eget exemplar av boken.
Jag vill flika in ett tips till andra som har haft diagnosen i några år och vill studera på universitet. Vi kan söka om Stöd vid funktionshinder. Jag blev berättigad det på Umeå universitet i höstas. Jag fick rätt till personlig studieplan, längre tid och eget rum vid examinationer, anteckningsstöd mm. Men fallgroparna är många och programansvariga kan tyvärr ändå neka personlig studieplan. Studietakten och seminariernas upplägg var satta i sten på bibliotekarieprogrammet och jag fick ingen hjälp. När jag insåg det föll jag ner i en akutfas av utmattning igen och depressionen kom som på posten.
Tack för att vi får höra er prata om det svåra!
Vet att jag verkligen behöver läsa denna boken, helst redan igår. Steget att köpa den är för stort, det blir för verkligt.
Jag skulle vilja läsa den i förebyggande syfte, litar på ert omdöme och tror därför att er bok är den rätta för mig och också för att förstå och stötta personer i min närhet som har det kämpigt.
Jag har utåt sett ett liv som fungerar bra med heltidsjobb, man, 3 barn, massa husdjur och ideella uppdrag. Problemet är bara att mitt inre inte fungerar, allt är kaos och trötthet, men det är min hemlighet som ingen ännu vet. Min ena dotter mår dåligt i skolan och behöver mig mycket. Jag oroar mig hela tiden för att inte orka kämpa för henne. En mamma som inte orkar, vad är det för mamma? Jag vill inte erkänna mig svag och behövande men kanske behöver göra det?
Efter att jag hela min skoltid pushat mig själv till de bästa betygen och trots det aldrig varit nöjd med mina prestationer, gick jag efter ett år på min ingenjörsutbildning in i en total utmattning. Trots att detta är flera år sedan är det först nu som jag faktiskt börjar förstå vad det faktiskt var som hände och varför. Jag tror er bok skulle kunna bidra med ännu mer förståelse och nya insikter om hur jag ska ta hand om mig själv framöver och undvika att hamna i samma negativa spiral igen.
Jag skulle vilja ge den till min syster som jobbar hårt inom ett vårdyrke som jag är rädd kanske kommer att drabbas av utmattning. Tänker att boken kan hjälpa henne se vad som är på väg att hända innan det är försent. Jag är själv ung, har varit utmattad och läst boken som jag känt igen mig mycket i. Att läsa den hjälpte mig att minska på skammen jag kände och gav mig större förståelse för att detta också drabbar andra, i ung ålder. Tänker att det skulle vara en fin present att ge till min syster.
Idag är det på dagen 4 år sedan jag var i botten av min utmattningsgrop. Luciadagen var mitt första läkarbesök och vilken tur jag hade med en läkare som såg och förstod det inte jag förstod. Jag fick den hjälp som jag behövde av vården för att bli bättre och är ofantligt tacksam. Jag orkade inte läsa någonting på flera år men hittade er bok som ljudbok och när Erica beskrev hur hon brakade samman och låg på golvet hos sin mamma så slog det mig att jag inte var ensam! Precis så kände ju jag också. Det behöver man höra, för man tror man är knäpp. God Jul och TACK, till både dig och Erica
Denna bok hade jag behövt för drygt 25 år sedan 😪 Då skulle jag läst den (om jag orkat och haft tid till det) för att sedan med varm hand gett den till hen som kallade mig “en arbetsskygg typ”..
Idag vill jag ge den till mina barn som ett varnande mamma-pekfinger och tänker att om de inte lyssnar på morsan så kanske de “lyssnar” på er
Fina, kloka ni!
Tack för att ni delar med er av era personliga berättelser.
Jag har en nära vän som jag så gärna skulle vilja ge er bok. Hon skulle behöva läsa den för att få det stöd och den hjälp som jag inte kan ge. Tror att det skulle ge henne en chans till klokskap, sjukdomsinsikt och känslan av att inte vara ensam i det svåra.
Allt gott och ta hand om er!
Jag skulle skicka boken åt min dotter, som varit permitterad sedan mars på grund av pandemin.
Dessutom, hon bor så att jag väldigt sällan (även i normalläge) kan ge henne avlastning med barnen pga eget arbete…
Kiddo på egen hand, en lång föräldraledighet. Så kom Corona och ensamheten blev dubbel, trippel och lite till.. lägg sedan på vab och egen sjukfrånvaro så är det svarta hålet framför mig väldigt mycket närmre. Nu på ett jobb utan minsta tillstymmelse till struktur eller begriplighet. Det gör att jag nu känner många signaler att vara på god väg in i utmattning, igen.. jag bakar småkakor, sover dåligt och tänker jobb, tar på mig mer för att kompensera mina inbillade tillkortakommanden. Ångest och känslan av att vara till besvär är ständigt närvarande.
Åh, jag skulle så gärna vilka ha boken.
Jag blev utmattad 2014 och det förändrade mitt liv i grunden, på gott och ont. I år gick min mamma bort, pandemi slog till, min jobbsituation förändrades. Jag började tappa greppet om tillvaron och kände igen tecknen på utmattning igen. Tack vare bland annat er podd och Claras blogg har jag än så länge lyckats undvika väggen en gång till och hoppas att jag aldrig behöver hamna där igen!
Jag behöver boken. Är mitt i ett återfall. Småbarn. Nytt jobb med 2,5 timmars pendling/dag. Fick förhöjda prolaktinvärden, som tolkades som tumör i hypofysen men som visade sig bero på svår och långvarig stress. Fyllde 40 men kunde inte fira med nån utanför min lilla familj. Och så toppas året med att min pappa dör. Hastigt. Oväntat. Och hur fan planerar man en begravning mitt i en pandemi. Vem får komma? Vem får inte? Jag. Får. Inte. Luft.
Min mamma har varit utmattad i snart två år. Hon vill så gärna bli bättre men känner att hon sitter fast. Världens bästa mamma som gett och fortfarande ger mig så mycket, hon förtjänar verkligen att bli frisk och glad igen. Det skulle vara fint att få hjälpa henne på traven på fler sätt, och varför inte med en bok.
Mitt liv vändes upp och ner 2016 när jag, 32 år gammal började känna mig konstig och fick mycket värk i kroppen. Jag hade såpass ont i fötter och ben att jag inte ens kunde ta mig mellan sängen och toaletten (5 meter) själv och blev sängliggandes i ett par månader innan jag diagnostiserades med en reumatisk sjukdom.
Har sedan dess kämpat med panikångestattacker som kommit mitt i nätterna så att jag vaknat av dem i dödsskräck och på motorvägen i 120 km/h så att jag knappt kunnat få stopp på bilen. Har haft fruktansvärt mycket ångest och tror att jag ska dö nästan varje dag. Känslan av att inte orka mer hänger över mig och jag tror att jag skulle behöva läsa eran bok för att kunna bearbeta lite av den stressen och ångesten jag går runt med.
Jag blev sjukskriven igår, med en 15 månaders som vaknar varje till varannan timme nätterna igenom och har gjort så sen hon föddes så orkar jag inte mitt jobb som lärare, trots att vi turas om numer att ta nätterna. (Nattammade i 8,5 mån pga hade hört att det skulle ”göra så att alla iaf fick sova lite mer” (….) )
Inser själv hur absurt det är när jag skriver ut det, att jag känner mig misslyckad för att jag inte fixar att jobba när situationen är som den är. Pga pandemin så har vi heller ingen möjlighet till barnvakt. Vårt barn är ett underbart men krävande barn, och vi får liksom aldrig vila. Jag tror att jag verkligen skulle behöva läsa boken (om hjärnan orkar, har inte kunnat läsa sen barnet föddes) för jag släpar på så mycket dåligt samvete över allt jag inte längre orkar. I vissa stunder när jag har energi så tänker jag att jag kanske ändå borde jobba? Det är ju inget fel på mig? För att i andra stunden gråta och känna att jag verkligen verkligen inte orkar ens resa mig upp.
Jag hoppas du läser det här. Jag har likt dig en aktiv och ganska krävande son. Han vaknade allt från var 30e min hela nätterna till att slå till på varannan timme var tionde natt och då kände jag mig ju utvilad.. lika på dagarna. Värst var att inte kunna förutse, satt ju alltid på spänn när han sov dagtid ifall han skulle vakna.. ammade också för att då någon sömn, han somnade ju om fort iaf. Försökte sluta amma många gånger men det var aldrig värt det, han var inte redo och inte jag heller. Men så vid 20mån började han sova på nätterna. Vaknade 1-2ggr bara. Vid 23mån slutade vi amma, lugnt och stillsamt och nu sover han bra men vaknar till någon gång per natt. Men det är på ett annat sätt nu, inte så dränerande.
Det jag vill säga är, det kommer en annan tid. Jag lovar!
Hej!
Jag tänkte först att jag skulle ge den till min dotter som nu varit sjukskriven i snart 2 år. Hon var på väg tillbaka i arbetslivet i somras med att jobba först 25 % och sedan 50 % men blev sedan först varslad och sedan uppsagd pga corona/arbetsbrist. Så nu lever hon i ovisshet med både arbete och bostad och en utmattning…
Sedan tänkte jag på min oro för henne och en alldeles för stor arbetsbelastning för mig som tagit sig uttryck i magproblem, spänningshuvudvärk och sämre korttidsminne.
Vilket ledde till min tanke att vi kan dela på boken och förhoppningsvis stötta varandra.
Kram
Jag tror att jag skulle behöva läsa boken. Jag börjar se varningstecken hos mig själv, sömnproblem som kommer tillbaka, huvudvärk i slutet på veckan, ångest, sorg. Trots att jag var inne i en tung utmattningsdepression för två år sedan när jag var 24, så märker jag att jag drar mig för att söka hjälp nu. Vill inte att det ska bli verkligt. Då var jag bara sjukskriven en månad ungefär, och jag vet att det inte var tillräckligt. Men jag har svårt att acceptera mitt nuvarande läge, kanske kan er bok hjälpa mig med det. Eller i alla fall att få fler svar.
Jag kämpar dagligen med balans. För ungefär tre år sen inträffade en händelse på jobbet som gjorde att jag bröt ihop totalt och gick hem. Jag förstod inte vad som hände för det var ingen stor sak på jobbet men med tiden och genom samtal med företagshälsovården så förstod jag till slut att det här bara var droppen efter en lång tid med stress inom alla livets områden. Jag tog mig ur utmattningen och bytte också jobb men hamnade i samma situation på nästa jobb. Jag kallades ”högpresterare” av både min chef och kollegor och det gjorde att kraven både från mig själv och andra bara ökade och ökade.. Det slutade med att de stora saker som skulle genomföras på företaget hamnade på mina axlar för att man visste att jag skulle leverera. Jag har aldrig lärt mig att säga nej.. Till slut fick jag i alla fall nog och sökte mig tillbaka till min tidigare arbetsplats. Det jag känner är att det är så lätt att hamna tillbaka i samma situation. Jag har inte riktigt lärt mig än att tolka signalerna på att det börjar bli för mkt. Er bok skulle vara jättebra för mig att läsa tror jag! ❤️
Min man är sjukskriven för utmattning och har så varit en längre tid. Jag skulle såååååå gärna vilja ge honom er bok. Han gillar att läsa och behöver ny input! Jag har själv varit utmattad tidigare och försöker ge honom råd, men det faller ofta platt. Det är lättare när råden kommer utifrån! 🙂
Jag har gått in i den berömda väggen två gånger, trots att man lärt sig en massa från första gången kan det tydligen hända igen. Jag är inte ute efter boken men efter ni har lottat ut den så upplys alla om att den finns i pocket för 59 kronor på bland annat adlibris. jag blir så berörd av allas inlägg och tänker att 59 kronor det har faktiskt nästan alla råd att avvara för en viktig sak!
Allt gott och heja er!
Jag skulle vilja ha boken för att jag en av dessa arma satar som är anhörig till en utmattad och på väg in i väggen själv på grund av det. Jag ser det, men kan inte göra något. Min man är redan utmattad, så jag kan aldrig säga “jag orkar inte idag, kan inte du…?”. Och det går ju inte att strunta i att ta ansvar för att räkningar ska betalas eller tider passas, eller att skjutsa barnen till skolan eller ställa mat på bordet….. Ett barn har diagnos och ingen avlastning finns att få pga corona.
Åh, som jag skulle behöva denna boken. Jag är inte i utmattning. Än. Men jag tänker allt för ofta att jag kanske är där snart, att jag balanserar lite på kanten. Två små barn, varav ett sover som en kratta. Jag med nytt jobb som doktorand och lärare på universitetet. Trots att jag älskar mitt nya jobb tar det mycket energi och då arbetet är fritt märker jag att jag har svårt att stänga av och vara ledig. Det blir lätt att jag svarar på ett mall vid 23 på kvällen och ett annat vid 05 morgonen därpå. Inser själv att det inte är hälsosamt. Behöver nog er bok som hjälp och ögonöppnare.
Önskar läsa er bok för att jag tror den kan stärka mig. Jag vill öka mina redskap för att med självinsikt kunna leva hållbart och därigenom även kunna stärka andra. Vi vet att våra ungdomar idag brottas med stress i väldigt tidig ålder. I mitt jobb som högstadielärare har jag möjlighet att sprida de kloka tankar och erfarenheter ni delar med er av.
Sjuksköterska i psykiatrin och småbarnsförälder. Just idag mår jag bra. Har varit ute i lekparken och orkade skära upp grönsaker till lunchen. Orkade fylla diskmaskinen och torka av bordet efteråt. För två veckor sedan stod jag i köket och grät. Orkade inte göra nånting annat än att ligga raklång på soffan medan barnen stökade omkring. Enda anledningen till att jag har en bra dag idag är för att jag varit förkyld och således inte kunnat gå och jobba. Det är så tydligt att jag inte fixar att jobba (ens 80%) och vara mamma samtidigt. Att jobba skift på en slitig arbetsplats. Komma hem till trötta och hungriga barn med flera timmar minus på sömnkontot. Jag har en man som roddar och donar och fixar här hemma. Själv är jag bara slut slut slut. Alltid på gränsen till utmattning.
Jag vet ärligt talat inte om jag har bränt ut mig, om jag överdriver eller bara är naiv. Men efter 9 månader av mer än 200 timmars jobb i månaden med flera olika arbetsgivare + frilans, en flytt och en pandemi mår jag.. sådär. Och jag har så mkt föreställningar om hur det/jag ska vara när en är utmattad och tycker inte att det stämmer på mig. Men att önska att någon ska köra över en så man slipper jobba är kanske inte sunt? (Obs! Vill ej dö, bara slippa jobba). Att ens skriva den här kommentaren är jobbigt, för jag känner att jag söker uppmärksamhet och bara är fånig… så kanske skulle det vara bra för mig att läsa er bok. Tack för att du och Erika tar upp det här, blev provocerad, inspirerad och fick en hel del aha-upplevelser av ditt inlägg om träning och utmattning.
Jag skulle vilja hjälpa min syster. Hon sprang in i väggen för ett par år sedan nu och jag är inte säker på att hon helt tagit sig loss ifrån den än. Hon tycker inte om idén att gå och prata med någon trots att jag har försökt. Hennes arbetsplats är definitivt inte en hjälpande hand och jag har försökt att uppmuntra henne därifrån – kanske boken skulle kunna hjälpa henne att inse att hon inte är så ensam?
Jag skulle vilja ha boken för att få mer förståelse för min egen kapacitet, men jag tror även att den kan hjälpa mig att möta andra människor med större begränsningar kopplat till detta.
Min egen utmattning uppmärksammades för mig själv när jag i min ledarroll coachade en medarbetare tillbaka från en utmattningsdepression. Genom ledarskap på distans lyckades jag lyhört uppmärksamma medarbetarens mående, läsa av signaler om mående och etablera ett förtroende och se behov hos medarbetaren av vardaglig struktur, färg kodning av uppgifter mm.
Allt det jag behövde själv gav jag till min medarbetare.
Checklistan från rehabmöte mellan medarbetare, läkare, försäkringskassa och mig som arbetsgivarrepresentant skulle likagärna kunna ha varit ett rehab möte med förändring och åtgärder jag själv behövde.
En fredag kraschade jag efter den enkla frågan ”Hur mår du?” från min ledares ledare. Jag fick omedelbart samtalsstöd.
Pusselbit för pusselbit föll på plats för mig. Jag bestämde mig för att i en senare omorganisation med neddragningar ta ett modigt men genomtänkt beslut, att ställa min ledarroll på listan för neddragning. Detta utan att veta vad som skulle bli mitt nästa steg i yrkeslivet, men jag visste att jag behövde förändring.
Att aktivt kliva av ledarskapet var ett klokt och riktigt beslut, att senare få en ny möjlighet och våga anta en ny utmaning i yrkeslivet som ledningsstöd/assistent till ledare på högre chefsbefattningar var roligt och utmanande och jag fick en chef som coachade mig på ett positivt och bra sätt, som fortsatte att ställa frågan ”Hur mår du?”
Att karriär växla från ledare till ledningsstöd/assistent var roligt, jag fick ta del av allt i ledningssrummet, nyttja min ledarerfarenhet till att agera proaktivt och avlasta ledare i ledarskapet, det var högt i tak och hur kul som helst!
Sen gjorde jag det modiga valet att våga bli mamma. Rådet att skaffa barn fick jag redan 2012 av en manlig chef i medelåldern som tyckte jag jobbade på tok för mycket och behövde andra perspektiv på livet. 2018 var rådet ett faktum, och efter en vilsenhet i början av föräldraskapet så är det modiga valet att bli mamma det bästa som hänt. Jag har ett helt annat förhållningssätt till fritid och jobb, prioriterar annorlunda och får oftast ekvationen att gå ihop. Jag vet dock att det finns viktiga ingredienser till välmående som jag behöver förutom min dotter, vilket är: sömn, egentid och kreativitet, som måste få sitt utrymme för att jag ska må bra, vara en välfungerande mamma, sambo och kollega.
Jag har inte läst er bok, men ser fram emot att läsa den för fler insikter om ett hållbart liv.
För att jag behöver den…
Åh! Jag skulle jättegärna vilja ha en! Kram
Jag vill ge boken till min amerikanska man som verkligen är på gränsen till kollaps och som har försökt få sin chef att lyssna utan resultat. Sjukskrivning är inte vanligt här (särskild industri i USA) och om man säger att man är trött/har för mycket att göra/inte mår bra så används det emot en under löneförhandling etc. Verkligen inte ok. Jag vill ge boken till min man som verktyg (och för att har önskat sig något svårare böcker på svenska än PIP-Larssons som han nyss läste ut).
Jag skulle gärna vilja få boken då jag själv arbetar inom socialtjänsten som socialsekreterare och det är en stor andel som blir sjukskrivna inom det yrket. Jag skulle vilja läsa boken och sedan dela med mina kollegor!
din blogg, där du då och då skriver om din utmattning och framförallt vägen tillbaka har varit så viktig för mig! gick riktigt hårt in i väggen för snart 2 år sedan, 26 år gammal och mitt i det som skulle varit mina starkaste år. länge trodde jag att jag aldrig skulle bli bättre, kunna komma tillbaka till en fungerande vardag, till trädgårdsarbete, träning.. jag kommer speciellt ihåg ett inlägg från dig som beskrev en del i din tillfrisknad. att du också har varit där där jag var då, men att du faktiskt hade tillfrisknad. att det tar tid men att det kommer gå. sedan den dagen hade jag åtminstone lite hopp. och nu är jag där! även om vägen är gropig
Jag jobbar med väldigt många utmattade patienter. När jag läste blogginlägget med utdrag ur boken, tänkte jag genast på dem. Jag tror att det kunde vara värdefullt att läsa boken och sedan diskutera den tillsammans.
Jag har varit utmattad till och från under hela livet, högkänslig som jag är. Jag har länge funderat på att köpa boken men inte kommit mig för. Skulle gärna vilja ha ett ex!
Jag har lyckats ta mig tillbaka efter att ha kraschat och ha varit sjukskriven ett år. Nu kan jag se tillbaka på det med massor av lärdomar i ryggsäcken. Jag skulle tycka det var intressant att läsa era erfarenheter, och se hur många vi delar.
Jag har lärt mig var min stresströskel är
jag har lärt mig att den är mycket lägre än jag trodde
jag har lärt mig att kroppen signalerar tidigt när jag närmar mig
jag har lärt mig att lyssna på signalerna och dra ner på tempot när varningar kommer
jag har lärt mig att jag får vara snäll mot mig själv
jag har lärt mig att ingen vinner på att jag är för stark för länge
jag har lärt mig att jag inte vill bli chef
jag har lärt mig vad jag värdesätter – tid, eftertanke, äkta närvaro
jag har lärt mig att jag inte behöver jaga det så många anser vara framgång
jag har lärt mig vad jag egentligen strävar efter
Saker jag inte kunnat lära mig på annat sätt…….
Hej! Fick tidigare ett litet sammanbrott och då jag är en personlighet som ofta sätter andra före mig själv och prioriterar mig själv ibland för dåligt känner jag att jag har tendenser till att bli utbränd. Därför skulle jag mer än gärna läsa er bok för att få tips och se om det finns varningssignaler i mitt liv nu som jag behöver göra någonting åt. Fyller även trettio om en vecka och skulle ju bli väldigt glad över en sån fin present 🙂
Har under hösten varit sjukskriven och precis börjat jobba lite smått igen. Inser att det kommer ta tid detta och jag försöker ta in så mkt kloka ord som finns därute. Har tänkt köpa er bok men inte kommit mig för… stort tack för att du är du och stöttar så mkt.
Jag skulle väldigt gärna dela boken med min mor. Hon gick in i väggen när jag var 15 år efter många år av stress och tungt jobb som ensamföretagare och ambulatorisk verksamhet som veterinär. Det var svårt att förstå och att stötta eftersom samhället inte pratade så mycket om det (och fortfarande inte alltid gör). Hon kommer aldrig återfå orken att köra på i samma takt, men hon har istället valt att prioritera strategier för att få henne att må bra och kunna jobba deltid. Sorgen att se ens egen mor ledsen och själv känna sig hjälplös har idag resulterat till en gemensam förståelse och kärlek för hur vi ska värna om varandra. Och idag är mamma min största och starkare (!) förebild än någonsin.
Min man behöver den. Kan själv inte nå fram till honom att han behöver hjälp men läser jag högt ur er bok kanske han får en annan insikt (hoppas jag).
Jag skulle så gärna vilja ha den för att ge min syster den i julklapp. Hon fick två missfall med täta mellanrum, och efter det har hon dagligen brottats med ångest och känslor av nedstämdhet. Jag hade så gärna velat få henne att förstå och känna att hon inte är ensam, och att man med rätt verktyg kan komma ur det❤️!
Hej!
Jag lånade och läste er bok när jag blev sjukskriven för 1,5 år sedan och det var som att få någon att hålla i handen. Någon som vet hur det känns på riktigt och som har förståelse för hur svårt det är att dra i bromsen. Ett gott sällskap som framför allt väckte hopp på vägen mot tillfrisknande. Nu är jag på väg åt fel håll igen och kastar mig över dessa inlägg. Det här är en bok jag vill äga och återkomma till. Vika hundöron i och anteckna i marginalen. Tack för pepp!
Jag lånade boken på biblioteket för 2 år sedan när jag var sjukskriven för utmattning. Alla era klokheter hjälpte mig mycket i min rehabilitering och nu är jag nästa mig själv igen. Dock är minnet kort och jag tänker ofta att jag skulle vilja ha den i bokhyllan för att kunna ta fram de där tunga dagarna när jag verkligen behöver bli påmind om hur jag ska göra för att bryta onda cirklar.
För första gången på säkert tio år känner jag mig inspirerad att läsa en bok. Er bok. Jag lider av en tärandet oro och mer eller mindre daglig ångest. Fokuset för min oro ändras konstant. Ibland är det jobbet, ibland miljön, ibland sjukdomar etc. Den evinnerliga känslan av att inget jag gör blir bra nog och tron att konsekvensen av mina handlingar blir en katastrof gör mig matt och disträ. Min sambo påtalar att jag borde ”söka hjälp”, men jag vet inte hur eller var. Jag är ju inte sjuk. Eller?
Hej, jag vill gärna ha ett ex att ge din min bästa vän Marika
Hon är nära att trilla dit igen och skulle behöva läsa er bok!
Vänliga hälsningar från Eva
Precis lånat den på biblioteket. Har börjat inse att jag är nära, på grund av två års sömnbrist. Men prioriterar sova framför läsa när det går:)
Både jag och två av mina barn har varit och är i stort sett fortfarande utbrända. (mest jag nu) jag pga alla mina sjukdomar och omprövningar och överklagan mot försäkringskassan, som inte har givit något resultat förstås. Lider av mycket ångest också. Just nu håller jag mig isolerad sen i Mars pga risksjukdomar och det tär verkligen på mig, gråter varje dag av längtan, blir nog helt knäpp till slut känns det som. Tyvärr fick vi reda på idag att vår yngsta dotter har konstaterad covid, hon jobbar som förskollärare på en förskola på landsbygden där mer än hälften av lärarna har blivit smittade. Har följt dig länge och tycker du är så bra på många sätt. Har tänkt att jag skulle vilja ha din bok men har glömt bort det emellanåt men den skulle nog vara till stor hjälp. Mvh. Ulli
Jag är rädd för att väggen är nära anstående men jag kan inte krascha.
Har ett allvarligt multisjukt barn med svåra diagnoser som jag ensam hanterar, ett heltidsarbete med spetskompetens där det är svårt att ersätta mig. Råddar med syskon, hus och hem och orkar inte mer. Ryggen har gett upp helt och huvudet värker. Glömmer saker, missar och tappar bort. Helt olikt mig. Sover ett fåtal timmar och försöker tjäna tid på allt.
Sover jag mindre, hinner jag mer. Gör jag två saker samtidigt, så hinner jag med mer.
När jag väl sätter mig ner, blir jag apatisk.
Men känns som jag inte har ett val. Om jag inte fixar det, vem fixar det då?
Jag vill knappt dela min historia för att inte göra någon nedslagen som är i början av sin resa, men alla utmattningar är tyvärr inte över på ett halvår. Varit sjukskriven för en grav utmattning sen sommaren 2016, och börjar undra om jag någonsin kan bidra på en arbetsmarknad igen. Det är en stor sorg att se livet rinna iväg medan man själv sitter på avbytarbänk. Har senaste året fått tillbaka en viss livskvalitet men är fortfarande oerhört begränsad. Hoppas kunna läsa er bok nån gång, än så länge klarar min hjärna inte av längre texter.
Jag skulle ge den till min svägerska som bor 60 mil bort, och köpa ett exemplar till mig själv. Min svägerska har varit sjukskriven i perioder medan jag balanserat på gränsen. Hennes stress är främst orosbaserad medan min är baserad på hög arbetsbelastning. Jag känner inte alltid att jag räcker till för att stötta henne så mycket jag skulle vilja. Kanske kan vi hitta gemensamma insikter och verktyg genom er bok?
Jag har en jobbarkompis som verkligen borde läsa boken. De har det jobbigt hemma med tonåringar och hon roddar det mesta själv. Är så orolig för henne, men om man säger något viftar hon vara bort det.
Ju fler vi är som lyfter ämnet, delar våra erfarenheter och sprider kunskap desto bättre. Det är en fruktansvärd sjukdom att drabbas av och det finns fortfarande mycket fördomar och okunskap tyvärr.
Har själv haft ett utdraget förlopp under ca 12 år med en kulmen sommaren 2016. Nu bloggar jag om mina insikter och mitt liv efter utmattningen. Tack för att du skriver om detta!
Jag skulle ge den till en närstående i min omgivning. Vi som är runtomkring ser tecknen och just nu är hen hemma sjukskriven. Boken tror jag skulle vara den ögonöppnare hen behöver. Att få lite mer konkret och på fötter, vad som kan och behöver göras. Komma till insikt.
Med tidigare erfarenhet av utmattningssyndrom och ett litet återfall förra vintern så tog jag mig tillbaka till jobbet lagom till pandemin slog till på iva. Nu har jag jobbat på covid-iva sedan I mars och mitt störta mål är att ta mig igenom utan att bli sjukskriven. Jag vill så gärna klara detta! Skulle er bok kunna hjälpa mig något så vore det väldigt värdefullt.
Jag vill jättegärna få er bok! Minst två gånger har jag varit extremt nära väggen. En nästipp ifrån. Att få er bok som jag har hört så mycket gott om vore perfekt för ett friskt och mer balanserat liv!
Jag skulle blivit sjukskriven för utmattning förra året, men “kom mig inte för” att bli sjukskriven på heltid..
Det blev några månader på halvtid, och sedan tillbaka till ordinarie arbetstid igen.
Vi har ett barn med en diagnos som kräver en hel del kontakter, och det har gjort att jag försökt ånga på ändå, trots att det blir mer och mer omöjligt att hålla ihop.
Jag skulle vilja läsa någon annans reflektioner, ord från en riktig människa som varit i utmattningens mörka land och vänt. Kanske är det just dessa funderingar som får mig att inse hur jag ska hantera min utmattning, inte skjuta upp den. Hittills har sjukvårdens intetsägande (men förstås välmenande!) plattityder inte fått mig dit.
27 år gammal, på utsidan en levnadsglad person med nära till skratt. I själva verket är jag diagnostiserad med depression, utmattningssyndrom samt ångestsyndrom och har fullt sjå med att kämpa emot infallen att vilja skada mig själv när ångesten blir för stark.
Man känner sig ensammast i världen och frågar sig ”Hur hamnade jag här?”.
Om sanningen ska fram lånade jag er bok på biblioteket redan för cirka ett år sedan. Då var jag på väg utför, höll ångesten stången genom att jobba över, skura badrummet, rensa ut hemma, läsa faktaböcker. Jag behövde prestera. Aldrig stanna. Men till slut orkade jag inte öppna en enda bok till. Orkade inte svabba golvet en gång till. Nu orkade jag ingenting. Boken blev oläst och lämnades tillbaka.
I dag skulle jag gärna göra ett nytt försök att läsa den, om så bara två sidor per dag. För det är väl detta jag har insett – den här resan kommer att ta tid. Kram
Jag vill ge boken till mig och till min vän, vi är båda trebarnsmammor (0-5år) och delar vardagen med varandra. Vi har nog båda hamnat i den klassiska kvinnofällan. Jag vill lära mig själv och min vän att se varningstecknen, att förstå att vi måste ta hjälp innan det är för sent.
Så viktigt att även läsa denna bok innan det händer tänker jag!!
Min kompis har en muskel sjukdom, är i en besvärlig bouppteckning och dessutom driver en process mot ett företag som vill öppna en bergtäckt där hon bor, och är på väg in i den beryktade väggen. Hon skall få boken.
Om jag vinner denna bok skulle jag vilja ge den till en vän. En vän som precis som jag behöver stanna upp i livet andas och försöka varva ner. En vän som med all utmaning i livet till slut inte klarade av att stå upp utan föll ihop och som nu genomgår en resa för att resa sig upp igen och börja ett nytt liv. En vän som behöver lära sig hantera sin stress och som jag tror skulle behöva läsa era kloka ord. Hoppas få vinna denna bok till min fina vän.
Jag skulle så gärna vilja läsa den! Nu i coronamörkret, men en man med långtidscovid, tvillingar och lärarjobb behöver jag jobba förebyggande. Ingen blir hjälpt om jag inte orkar längre. Så jag gör mitt bästa för att dra ner på allt runt omkring. Men skulle gärna läsa lite konkreta råd. För jag måste ju ta mig upp, fixa iordning barnen, jobba, hämta, laga mat och sköta allt hemma och stötta min man. Och när jag gjort det är energin slut. Hur vänder jag detta? Det vill jag läsa i er bok!😀
Bredvid mig ligger en fjärrkontroll i två delar. Den är i delar för att jag slängde den i golvet förut av ren frustration. Jag är så trött. Så vansinnigt trött. Det går inte över av sömn.
Det här inlägget känns som ett tecken.
Ni sitter jag i soffan och gråter stilla. Fjärrkontrollen ligger där och jag skäms.
För ett år sedan rann det över för mig. Ångest, depression och självmordstankar. Nu börjar jag vakna till liv. Mycket tack vare er! Mina sömnlösa nätter går jag igenom erat poddarkiv för att trycka bort alla onda tankar och fylla på med positiv energi!
Utmattningssyndrom 2004, återfall 2014, återhämtning och strategier har idag tagit mig till jobbet som rektor på en gymnasieskola. Senaste årets utmaningar iom corona har tyvärr tagit mig en bit närmre stressgränsen igen fast jag försöker streta emot…Kanske kan er bok hjälpa mig att bromsa in? Jag vill ju finnas här för eleverna ett långt tag till❤️
Jag skulle ge en till min kära kollega som just nu kämpar med en utmattning. Hon hjälpte mig igenom min egen i våras nämligen.
Jag var utmattad för ett par år dösedan och har känningar att de är på gång igen. Min mamma är nära titt som tätt och har huvudvärk var och varannan dag, denna bok kanske kunde ge oss en tankeställare som gynnar oss för framtiden ✨💛
Jag var utmattad för ett par år sedan och har känningar att de är på gång igen. Min mamma är nära titt som tätt och har huvudvärk var och varannan dag, denna bok kanske kunde ge oss en tankeställare som gynnar oss för framtiden ✨💛
Önskar att jag kunde komma på en bra kommentar, varför jag vill ha boken.
Men nej.
Kan inte komma på något fyndigt. Eller drabbande. Eller ens vettigt.
Kanske just därför vill jag – som vanligtvis lever för att skriva och skriver för att leva – ha den här boken.
Jag tror faktiskt att jag behöver den.
Har länge “bitit ihop”, vardagspusslat, bytt jobb och ja, livet du vet… När pandemin slog till bestämde jag mig för att ändå, på nåt sätt, ta vara på tiden – satsa på mig själv och började löpträna så smått, åt bra och kände att Yes, det här gör jag för mig. För min skull. Mådde så bra av det.
Sen kom ändå verkligheten ikapp, pang bom. Har inte kunnat dra ett djupt andetag sen i augusti. Gråter. Längtar efter min mamma som bor långt bort. Men, jag kämpar återigen ändå på med att få mig själv att må bra. Sjukgymnast, samtalsterapi, lussekatter… Jag är “beordrad” att ta en stund för mig själv varje dag, öva på att andas och koppla av. Har börjat läsa er bok under mina små stunder, men som e-bok. Hade så gärna vilja ha den “på riktigt” för att kunna bläddra fram och tillbaka i, vika hörn och ringa in. Tror den skulle bli väl-tummad…
Så fint och VIKTIGT! Psykisk ohälsa är något som drabbar många av oss. Personligen har jag inte varit utmattad men har problem med psykisk ohälsa i form av ätstörningar, ångest och depressioner istället.
Jag vill skicka styrkekramar till er all där ute som kämpar i motvind! Ta hand om er <3
Om ni vill så får ni gärna kika in på min blogg där jag skriver om just ätstörningar osv
Pressat sönder två tänder nattetid (äntligen skaffat bettskena) = gigantiska tandläkarkostnader. Behöver pepp.
Om jag fick en bok skulle jag ge den till min syster, som bor för långt bort för att träffas ofta. Min syster har precis blivit sjukskriven pga utmattningssymptom. Hon har ett stort hjärta och är alltid omtänksam om andra. Jag förstår att det ligger mycket skämsel i detta, “andra jobbar ju mer, har fler barn, mer aktiviteter och för att inte tala om jobbet, pinsamt att behöva vara sjukskriven, jag behövs ju där, sätter dem i klistret” osv.
Till Annika från Susanne, det finns fler, det kommer att gå bra, jag älskar dej
Jag bytte jobb för 2,5 år sedan, när barnen började bli lite större och mer självständiga, och började undervisa unga människor som är på väg in i mitt egentliga yrke. Efter knappt ett år blev jag befordrad till arbetsledare för ett lag på nio personer, samtidigt som jag fortsätter undervisa. Jag älskar mitt jobb! Men det har varit VÄLDIGT mycket nytt att sätta sig in i, först som lärare och sedan som ledare, och en stor omställning av hela livet och tillvaron. Sömnen blir därefter och jag tänker nästan _alltid_ på jobbet. Det brer ut sig över veckans alla dagar. Och nätter. Rätt ofta tänker jag att jag inte kommer orka eller klara av detta. Nu med corona och all oro kring det och medföljande ekonomisk kris frågar jag mig varje dag hur jag ska orka – först fram till jullovet, och sen en ny termin, mera ovisshet om framtiden, mer svåra frågor att ta tag i… Så trött! Men jag vill ju inte svika mitt fantastiska arbetslag och mina underbara elever… Så jag tar en dag till. Och en till.
Kan er bok hjälpa mig?
Hej! Min nära vän mår inte bra och har förändrats senaste tiden. Hon är annars en rak person som börjat gråta och analysera. Antagligen har det pågått en längre tid och bubblar över nu. När mamman inte mår bra i en familj så faller liksom allt. Det är ändå något speciellt med mamma. Jag vill henne och hennes familj allt gott. Kanske kan er bok hjälpa henne att sätta ord på sin situation. Tack för att ni delar era historier!
Som så många andra är jag också fast i utmattningens klor (och kämpar mot depressionens demoner). I över 10 år har jag kämpat mot psykisk ohälsa och när det har varit som tyngst har jag inte ens klarat av att läsa (som egentligen är min favorit-sysselsättning). Att läsa er bok har alltså inte varit aktuellt tidigare, men nu när jag för tillfället mår lite bättre (helt frisk tror jag aldrig att jag blir) skulle det vara en fin bok att sätta tänderna i under julledigheten.
Jag skulle vilja läsa boken för att inte hamna i utmattning. Jag har en sådan personlighet som lätt kan trilla dit av alla krav och måsten men också för att jag tycker att mycket är så kul att göra. Jag har klarat mig rätt bra hittills med några rejäla dippar men kommit mig ur. Vill lära mer för att hålla genom hela livet.
Mvh Jennie 🦾
Hej. För något år sen gick jag in i väggen men det är nästan först nu jag insett att det var en hårdare krasch än jag velat erkänna, trots all sjukskrivning, ångest, mediciner och balansgång som jag fortfarande kämpar med. Just nu känns det som att jag står på en smal tråd och balanserar igen och stirrar ner i avgrunden. Jag vet inte hur jag ska undvika den. Jag hade inte hört talas om er bok förrän du nämnde den för några dagar sen i ett inlägg (är ganska ny här), men tänkte genast att den kanske kan hjälpa mig. Jag vill och orkar inte krascha igen men saknar verktyg.
Jag skulle behöva läsa boken för att få lite hopp, just nu är det jobbigare än vanligt. Jag har två ganska krävande barn, 13 och 18 år, båda med dubbla diagnoser. Själv är jag deprimerad men jobbar ändå, och har under en ganska lång tid känt att jag är på väg mot en utmattningsdepression, men vågar inte söka för det. Och nu för ett litet tag sedan överraskade min man mig med att han vill skiljas. Detta kom från ingenstans, så det blev verkligen en överraskning. Och nu vet vi inte hur vi ska göra. Det är en del av vad jag har just nu, så allt är rörigt och förvirrat just nu.
När mitt andra barn var 1 år kraschade jag, som så många före mig, in i väggen. Med besked. Kraven jag så länge försökt leva upp till tog ut sin rätt och jag kunde omöjligt värja mig.
Jag fick tankar om sjukdomar som växte i kroppen, slutade sova, grät mig igenom vecka efter vecka och bara att kliva upp och klä på mig var ett mentalt maraton.
Månaderna gick och med antidepressiva läkemedel och samtal började livet sakta, sakta återvända.
Nu 7 år senare lider jag fortfarande av hjärntrötthet, extrem stresskänslighet och ångest.
Jag har börjat lära mig kroppens signaler, men inser att detta nog tyvärr är mitt nya jag…
Jag önskar er bok som en julklapp till mig själv. Av ingen annan anledning än att jag tror den är fantastisk och att jag skulle må bra av att ta del av erfarenheterna den bygger på.
Hej! När jag blev utmattad första gången (av tre) fick jag prata med en psykolog på vårdcentralen. Hon sa : det finns många böcker du kan läsa om din situation. Nu va ju problemet att jag var så virrig av utmattningen att läsa kändes som ett skämt. Om jag hade kunnat läsa en bok OCH förstå vad som stod i den hade jag för guds skull inte behövt hennes hjälp. Som tur va fick jag bättre hjälp därefter. Än idag är jag stundtals på väg att halka dit. Men! Jag är så stolt att jag har lärt mig att tolka kroppens signaler. Inte så jättesvårt kanske då signalerna är fulgråt eller grov stamning. Det hade dock känts som en revansch att, 10 år senare när jag faktiskt kan läsa OCH förstå texter, läsa er bok om utmattning. Tusen tack för allt fint ni gör💕
Hjärtklappningen, trycket över bröstet, svårt att sortera arbetsuppgifterna under dagen, svårt att ta in det andra säger, smygande sömnstörningar, ångest och en oro i kroppen som kliar ända ut på huden. På det ett ohållbart arbetsklimat, alldeles för hög arbetsbörda alldeles för länge. Jag ser kroppens varningssignaler hela tiden, men det är så svårt att bromsa när ens yrkesliv inte tillåter det.
Jag vill försöka rädda mig själv innan det går för långt…
Jag har svårt att somna, sover dåligt, trött jämt, känns som att pulsen är lite för hög hela tiden, huvudet snurrar konstant, osv.
Tror att eran bok verkligen kan hjälpa ❤️
Jag önskar vinna ett ex och hade då gett boken till min granne och tillika promenadkompis. Hon är den enda förutom närmaste familjen jag träffar. Hon halkade in på utmattningens spår här i höst!
Jag möter ofta människor påväg in i eller i utmattning genom mitt jobb och jag berörs så. Och känner igen mig.
Skulle så gärna vilja läsa er bok för att själv fylla på och förmedla vidare de jag träffar och samtalar med i mitt yrke.
Kära medmänniska.
Jag ser dig.
Jag ser att du kämpar.
Jag ser att du försöker.
Jag ser att du gör så gott du kan.
Men det är inte nog.
Tycker något inom dig.
Det är inte tillräckligt
Och kraven bara växer.
Men det är dags att vila nu.
Fast det skaver.
Du är viktig
Fast det inte känns så.
Du är värdefull
Fast du inte kan tro det.
Det är ok.
Det kommer bli bra.
Det kommer bli bra.
Önskar vinna eran bok Clara och Erica. För att jag inte nångång mer ska behöva falla så djupt som jag en gång gjort. Jag lever ännu med en dimridå från det som var men har accepterat “ärren” och livet fungerar ändå. Skulle vilja använda er bok för att få fördjupade insikter och en starkare tro på att jag inte är ensam om att ha varit med om detta. Jag vill också använda boken som underlag för diskussion då jag möter andra som är där jag en gång varit eller är påväg mot något, som skulle kunna stanna av med hjälp av boken. Apropå att julen snart är här så minns jag, nu(verkligen inte då) med ett fniss. Att jag har kastat apelsiner, hårt på väggen här hemma. Jag vart less på “allt”, och det hjälpte faktiskt att kasta apelsinerna. Jag vaknade till av det. Dock kändes det lite si och så dan efter då jag skulle torka bort allt fruktkött o apelsinstänk från tapeten. Än idag, åtta år senare, hittar jag ibland små gula fläcka efter apelsinen. Men gud vad härligt det va att få kasta så det stod härliga till.
Jag sprang rakt in i väggen i början på 2000-talet, när barnen var små och jorden snurrade fortare än jag hann med på. Det här var innan det ens fanns något som hette utmattningssyndrom, och det tog mig nästan fem år att komma tillbaka till en vardag åtminstone någonstans i närheten av vad som var innan… Men så här typ 15 år senare är jag fortfarande begränsad av min utmattning, orken finns inte till annat än det nödvändigaste och jag får liksom planera livet på ett helt annat sätt nu eftersom jag behöver så mycket tid för återhämtning <3
Jag skulle vilja läsa er bok och sedan lämna den vidare till mina tre döttrar i tur och ordning, jag är så rädd att någon av dem ska hamna i samma situation som jag gjorde.
Jag skulle vilja ge boken till en vän som just nu kämpar sig upp ifrån sitt mörka hål. Tror denna bok skulle få henne att se ljuset och alla möjligheter igen.
Hej
Jag har själv sviter efter en utmattning för flera år sedan.
Nu ser jag att en av mina döttrar är på väg in i utmattning under en jobbig period. Har försökt säga att hon ska lyssna på kroppens signaler men…
Kanske er bok kan göra så att hon inser att en förändring måste ske
Oj, är helt golvad av er som skriver. Känner igen mycket när flera av er berättar om kampen under småbarnsåren. I andra som oroar sig för att bli utmattad på nytt och den ständiga oron över att inte orka. Särskilt när någon som står nära går bort.
Läste först några kommentarer igår. Tog sen paus. Läste några igen. Sen paus. Så där har jag hållit på och däremellan ringt Erica och pratat om vad ni skriver. Vi läser allt och även om det nu praktiskt sett handlar om att ge bort tio böcker så vill vi ge er alla en stor varm kram. Kanske kan ni också känna samhörighet genom att läsa varandras berättelser. Tror och hoppas det – stor kram!
Läser ditt inlägg och tänker att den boken skulle jag vilja ge till min 19-åriga dotter, som sliter med hög prestation och allt, allt, sen några år tillbaka. Väggen, stoppet har varit nära många gånger… Och mörkret hänger redan där.
Vad gör man som mamma?! Som inte har råd med ens en bok.
Jag skulle vilja få boken för att ge den till min vännina. Hon har återkommande gått igenom tuffa perioder, mjölkat ur varendaste droppe av energi hon har inom sig för att hjälpa, peppa och stötta andra. Hon ställer upp på jobbet om och om igen men får väldigt sällan så mycket mer än ångest och utmattning i gengäld. Jag vet att hon just nu går igenom en otroligt tuff period och är nära på att bli fullständigt deprimerad och utmattad. Jag tror att hon skulle kunna ha stor nytta av den här boken. Något som kan hjälpa henne som hon kan återvända till eftersom detta går i cykler och är återkommande.
Skulle vara jättetacksam om jag fick ge henne denna i julklapp.
Jag har varit uttmattad i över två år pga min föredetta arbetsgivare och fick till sist säga upp mig. Jag blev utsatt för kränkande särbehandling av min chef och allt blev helt galet och hrprocesser mm fungerade inte alls så jag blev rejält sjuk med utmattningdeprission. Jag är idag arbetslös och ska när orken kommer tillbaka kämpa mig till nytt jobb. Jag vill jättegärna läsa er bok som skulle bli en så fin julklapp till mig.
Tack gör den finaste bloggen på nätet. Jag blir så varm när jag läser om dig o din familj God Jul❤️🎄
Några år efter den stora kraschen med enormt mycket ångest och svår depression som gjorde att jag avbröt mina högskolestudier, flyttade jag i höst till andra sidan landet för en nystart och för att återuppta mina studier. Det visade sig vara tufft mitt i en pandemi, som i landet där jag bor innebär många restriktioner och slutligen även studier helt på distans. Jag har igen haft mycket ångest, känt mig depressiv och väldigt ensam. Jag har tidigare uppskattat och lyssnat på alla era podavsnitt gällande utmattning och psykiskt illamående, de har bjudit på tröst och igenkänning, och skulle väldigt gärna också läsa boken! <3
Jag och min man är helt slut båda två. Vi är faktiskt hemma den här veckan då vi känner att vi behöver dra i bromsen för att inte braka båda två.
Vår son fick sin ADHD diagnos i höstas och bitarna börjar falla på plats varför vi haft det så jobbigt och inte orkat, de senaste åren.
Lillasyster hamnar tyvärr i skymundan ofta då storebror tar all tid och energi.
Jag och min man är nog utmattade, men att söka hjälp känns som ett för stort steg.
Den här boken hade nog hjälpt oss båda två att våga ta ett beslut som så småningom blir mer hållbart.
Dottern fick diabetes för ett år sen och sen dess är jag helt slut. Har ingen aning om jag har tecken på utmattning men började fundera efter inlägget.. vet inte. Kanske borde jag läsa er bok..? 💙
Jag har länge varit medveten om att jag som den person jag är och med de egenskaper jag besitter nog är en sådan som riskerar att bli utmattad. Och trots att min kropp under två perioder, våren 2019 och försommaren detta år, försökt sända mig varningssignaler om att jag borde tänka om och göra annorlunda har jag inte tagit till mig det kroppen sagt. Detta har resulterat i att jag varit sjukskriven under två kortare perioder. Varje gång som kroppen talat till mig har jag börjat lyssna på er ljudbok då jag någonstans långt inne förstått vad som varit på gång. Dess värre har jag aldrig klarat av att lyssna ända till slutet då jag har svårt att lyssna på ljudböcker av annan karaktär än “underhållning”. Jag vill liksom kunna backa, “läsa igen”, kanske stryka under anteckna i marginalen och göra “hundöron” för att på bästa sätt kunna ta till mig budskapet. Så även om jag i dagsläget mår bra så känner jag med jämna mellanrum subtila varningssignaler och måste tänka efter och ibland tänka om. Därav hade det varit fint att få en fysisk bok att kunna hålla i sin hand och komma tillbaka till för att påminna sig om vad man faktiskt läst.
P.s Jag återkommer ofta till er i mina tankar, till saker ni sagt i podden eller saker du Clara skrivit i bloggen. Ofta korta mantran som liksom etsat sig fast! Guld värt… <3
Min mamma har varit sjukskriven pga utmattning tidigare. Om 2 år ska hon gå i pension, men jag är rädd att hon kommer krascha (igen) innan dess. Hon behöver få reflektera själv över hur hennes situation ser ut, för tyvärr lyssnar hon varken på mig eller pappa utan fortsätter i samma tempo. Hela tiden med mantrat “men det är ju inte så lång tid kvar till pension nu..”.
Hej, skulle vilja ha boken och ge den i julklapp till en vän som kämpar sig tillbaka från utmattning. Tror hon skulle ha stor behållning av den.
Håller alla tummar och tår. God Jul =)
Min syster fick diagnosen utmattning i somras och det vore så fint att kunna hjälpa henne med denna bok, speciellt eftersom hon snart fyller år.
Jag vill ge boken i julklapp till en av mina bästa vänner. Jag tror boken kunde hjälpa henne.
Jag önskar så att den boken funnits när jag kraschade in i väggen 2003. Det tog många år att komma tillbaka och jag är liksom allergisk mot stress fortfarande.
Nu ser jag min dotter göra samma resa… men hon vill så klart inte lyssna på mig, ’barn gör som föräldrar gör, inte som de säger’…
Med heltidsjobb, underbar(t jobbig) ettåring och väldigt mycket Duktig flicka och inte det minsta rädd om sig själv – henne skulle jag vilja ge boken och hoppas den ger henne insikter i tid! (Sen vill jag låna den och läsa själv.) ❤️
Skulle så gärna vilja ha ett ex, tror jag behöver det🙏🏻
Skulle vilja ge den till en utmattad svärdotter, hoppas hon kan få bra tips och hjälp på sin väg framåt. Älskar din blogg, läst den i många år.
Hej!
Hade varit så kul att få er bok. För några år sedan pluggade jag till lärare. Jag bestämde mig direkt får att inte ta lån utan leva på bidraget och arbeta extra, trotts hus, sambo och djur. 100% studier och jobb varende helg och minst 3 dagar till utöver skolan ledde till att jag började tappa mig själv. Dödsångest, enorm hypokondri och förnekelse ledde tillslut till att min mamma tvingade iväg mig till läkaren där jag fick hjälp.
Några år senare (2017), färdigutbildad och med jobb blev vi gravida. Allt var bra tills ultraljudet i vecka 20 då vi fick reda på att dottern hade omfalocele (tarmarna växte utanför magen). En fruktansvärt jobbig graviditet följde med extremt många kontroller och där vi inte visste om vårt barn skulle överleva. När hon kom upptäcktes även en gomspalt. Vår lilla tjej opererades, innan jag ens fått se henne, 6 timmar gammal. Senare fick vi även bekräftat att hon har ett väldigt sällsynt syndrom. Mitt i allt detta fanns inte tid för att känna efter hur jag själv mådde utan inte förens en tid tillbaka har jag orkat ta tag i allt. Jag har hört så gott om er bok och är övertygad om att den skulle vara till hjälp för min fortsatta läkning. Jag håller tummarna!
God jul!
Jag skulle väldigt gärna vilja ha er bok, för att ha på min arbetsplats. Som chef ser jag det som min uppgift att – förutom att skapa möjligheter för arbete – också skapa möjlighet för vila och återhämtning. Jag har väldigt driven personal, men de är även relativt unga (20-30 år) och då är det lätt att lägga grunden för en livstil med mycket jobb. Som sen blir mycket vänner, familj och fritidsaktiviteter. Som tillslut blir för mycket av allt. Där det kan vara svårt att navigera i vad som måste prioriteras bort och hur.
Att som chef kunna lyfta frågan genom samtal kring er bok och andra texter, skulle jag tycka mycket om att kunna göra. Men bara att den står där i bokhyllan bakom mig kan även det skicka en signal om att jag är öppen för samtal. Att jag inte är rädd för att diskutera arbetsbörda och förstår att livet är mer än bara jobb.
Jag ser även att den skulle vara fin att lämna efter mig till min efterträdare den dagen det blir aktuellt, då det är lätt att ta på sig alldeles för mycket i den här rollen.
Jag jobbar i Region Skåne och vår verksamhet har varit hårt belastad under året. Flera av mina kollegor har varit sjukskrivna i omgångar och många är stressade. Vi har dessutom en ny chef som kom in strax före Covid med stora planer för verksamheten och pressade på för att genomföra dem trots den redan svåra situationen. Om jag vinner boken ska jag sätta den i vår bokhylla i lunchrummet.
Till min vän som är på väg över gränsen igen…
På ett sätt känner jag mig egoistisk som vill ha den, jag har läst den och rekommenderat andra att läsa den. Men jag äger den inte. Men om jag gjorde det skulle jag gärna låna ut den till de jag tänker behöver den och läsa den mellan varven när den landar hos mig igen. Om den gör det. Varje gång jag kommer på mig själv med att andas med munnen öppen när jag cyklar vet jag att det är dags att bromsa, på många sätt.
Jag skulle behöva läsa den här boken för att försöka skydda mig. Utmattningen känns nära ibland men oftast tänker jag att “det drabbar ju inte mig” då blir jag mer rädd. För det är ju tämligen uppenbart att det drabbar vem som helst när som helst. Är dessutom ensamstående med två små finingar och jobbar som lärare.
Jag har under de senaste åren pressat kroppen allt närmare gränsen. Lider idag av kronisk huvudvärk/migrän och mängder av andra stressrelaterade symptom . Har sökt hjälp på vårdcentralen flera gånger men fått råden: ta en treo, ta en promenad och en sjukskrivning är ingen lösning. Har helt tappat förtroendet för vården. Därför tror jag att er bok hade kunnat hjälpa mig (även om jag kanske inte orkar läsa den just nu). Men när orken finns där.
Skulle hemskt gärna vilja läsa din bok då jag själv varit utmattad två gånger och inte riktigt fått hjälpen att hantera det så jag har kommit tillbaka helt ordentligt. Med småbarn hemma plus företag och just nu även en anställning på sidan om pga Corona är jag rädd att jag ska falla tillbaka igen. Din bok verkar ha hjälpt många så jag skulle bli så glad om jag vann den. ❤️
Bland annat på grund av min tidigare utmattningsdiagnos med kvarvarande långvarig trötthet, depressions- och ångestbesvär har min sambo beslutat sig för att lämna mig. Denna Corona-jul kommer jag därför tvingas fira ensam med mina mörka tankar eftersom min familj bor långt borta och jag inte har möjligheten att ta mig till dem på ett Corona-säkert sätt. Ett exemplar av er bok skulle kanske skänka kunna skänka lite tröst och lindra ensamheten, och ge mig möjligheten att göra något konstruktivt av min julledighet.
Jag vill dela med den till så många jag kan, starta bokcirkel fast att turas om med boken beroende på vem som behöver den bäst för stunden! Skicka vidare precis som i filmen ❤️
Vill ge boken till min vän som varit hemma länge från jobbet pga stresskänslighet.
Hon skulle bli så glad.
Det skulle kännas bra att kanske kunna hjälpa henne.
Hade inte tänkt kommentera för Jag har jù aldrig “kraschat”. Enligt läkaren jag var hos i våras skulle tröttheten gå över. Varför har den inte gjort det då på nio år? Jo, några år där emellan var det bättre, det var det. Men jag vill inte gå till läkaren igen. Funderar ibland om högkänsligheten räddar, gör att jag måste lägga mig och vila, ta en dag till ingenting. Eller om det snarare stjälper, att det gör att jag orkar lite till, och därför hinner gräva mig djupare innan smällen kommer. Ibland, ofta, tänker jag att jag bara är lat. Särskilt när jag läser här om alla som har tuffa jobb, krävande barn, hus. Vad har jag? Två välfungerande barn och en lägenhet som inte kräver mer än städning..
Men nu ligger jag vaken i natt igen, i vargtimmen. Har tagit tjänstledigt från mitt jobb i äldreomsorgen, för att plugga till sjuksköterska. Jag hade lätt för skolan, då för femton år sen. Jag ville slippa jobba kväll och helg och jul och påsk nu dom sista åren innan bägge barn är tonåringar. Ha tid för läxor, finnas hemma lite mer. Nog är jag hemma alltid, nästan allt är på distans. Men tiden, den bara rinner ifrån mig. Orken för läxor och samtal om skoldagen finns inte. Jag kan inte vabba. Det jag inte hinner läsa när barnen är hemma sjuka, det får jag läsa ikapp senare. Är jag förkyld måste jag ändå hålla samma tempo. I början av hösten fick jag upp bra rutin på att komma ut och jogga några gånger i veckan. Det kostade mig en tenta som jag måste göra om. Varje dag tänker jag “imorgon”. Varje helg tänker jag att “nästa vecka”. Jag har stora planer på att göra schema för mig själv. Bestämma mig för att vara ledig på kvällen, känna att jag är klar med dagens uppgifter. Den här veckan funderade det tills tisdag förmiddag, när far behövde hjälp, och jag missade ett plugg-pass. På onsdagen behövde jag lägga mig och vila en stund för att orka eftermiddagens zoom-pass, och missade ett plugg-pass till. På eftermiddagarna när det varit dags att fixa middag har jag varit urvriden som en disktrasa, helst velat lägga mig. Men vi måste ju ha mat. För nån vecka sen när yngsta dottern var arg och ropade “det var ju bättre när ju jobbade” höll jag på att börja gråta. Och nog för att jag saknar mina jobbarkompisar och mina “gamla”. Men jag skulle inte orka komma tillbaka. Stressen, alla tider att passa, alla kvällar och helger och tjafset om schemat. Jag klarade mig för att alla lediga förmiddagar när barnen var i skolan sov jag bort. Fick jag migrän kunde jag ringa mig sjuk. Nu kan jag inte göra det, för då hamnar jag efter i studierna. Ändå hoppas jag att detta är bättre. Men när jag återigen vaknar i vargtimmen och tankarna maler vet jag varken ut eller in.
Jag var i en utmattning i våras i samband med min senaste graviditet. Det har varit mycket på jobbet under en lång tid samtidigt som jag är småbarnsförälder. Jag har alltid haft många järn i elden, men fått svårt att hitta återhämtning. Nu sitter jag och ammar vårt tredje barn. Allt känns roligare och bättre sen hon kom samtidigt som jag inte kan låta bli att oroa mig för hur det ska bli att jobba igen.
Utmattning är trams! Skärp er! Sluta känn efter hela tiden. Ta ansvar för era liv!
Så har jag brukat tänka. Nu är jag själv där. Skammen svider i själen. Förnedringen sårar mig själv. Dömandet av min egen oförmåga känns brutal.
Hittar inte vägen ut. Famlar i mörkret. Greppar halmstrån. Ett steg fram och två tillbaka.
Bok? Ja tack. Vill känna igen mig. Vill få veta att en annan tid kommer. Vill bli stärkt i att våga vara svag.