Jag lyssnar trist nog mest på musik jag redan gillar sedan förut. Men så ibland snubblar jag över en ny låt som får min hjärna att liksom spraka och gnistra och då måste jag lyssna. Om och om och om igen. Alltså jag menar verkligen oändligt antal gånger.

Förra veckan blev det så för mig när jag lyssnade på Håkan Hellströms senaste skiva. Har inte hör den alls men jag fastnade direkt för öppningsspåret Alla drömmar är uppfyllda och har sedan dess inte kommit längre än så med skivan. Jag bara har den på repeat. I TIMMAR i streck. Har säker lyssnat på den 300 gånger eller så. Det är bisarrt. Men den försätter mig i en känsla jag vill gå in i helt och fullt just nu. Att allt är möjligt, att livet är stort och härligt, att jag fortfarande är ung och frisk. Pluggar in den i öronen och lyfter på huvudet, skjuter fram hakan lite och sätter näsan i vädret. Så går jag fram och ser stöddigt ut och känner mig lycklig inuti.

Förra våren hade jag en annan låt på hjärnan och kunde inte släppa den. Då var det Acc-cent-tchu-ate-the-positive med Sam Cooke som gick på repeat i veckor. Våren innan det var det Dandelion Time av Daniel Norgren. Det fina med att lyssna på en låt nonstop under en period är att man längre fram i livet kan ta fram låten och låta sig översköljas av exakt samma sinnestillstånd som då! Som en slags tidsresa.

Har du någon låt du fastnat för på samma sätt?