Vilken underbar söndag vi fick. Soligt, inte sÄ kallt och en hög blÄ himmel. Vi bestÀmde oss för att trÀffa matlagskompisarna pÄ skridskobanan i byn.
Albin och Ulrikas valp Popsy var med. Hon Àr sÄ fin. Hon ska bli polishund nÀr hon blir stor sÄ hon bor bara hÀr under ett Är. Popsy och Essa Àr ett sÄnt radarpar. De kan leka i timmar i snön och somnar sedan utmattade pÄ kontoret nÀr Jakob och Albin sitter och planerar för Marstorps Mat.
Smulf hade inga skridskor men gled runt ÀndÄ i en gammal stol.
Vi spelade hockey. Ulf deltog pÄ sitt sÀtt med en skidstav
Det övades piruetter, inbromsningar och att Äka köttbulle. Och det slog mig vilken otroooolig skillnad det var för mig den hÀr gÄngen jÀmfört med nÀr vi Äkte för ett Är sedan. DÄ var jag stel, hade ont i kroppen, var rÀdd för att ramla, tung och otymplig och blev trött pÄ en gÄng. Men nu skriskade jag i nÀstan tvÄ timmar och Äkte till och med köttbulle utan problem. Det Àr sÄ otroligt roligt att mÀrka hur min hÀlsa har förbÀttrats. Det har fÄtt ta sin tid och ibland har jag trott att utvecklingen stÄtt still men det har verkligen gÄtt framÄt.
Efter fikapaus och ytterligare en stunds skridskoÄkning Äkte Jakob hem med barnen och jag drog pÄ mig lÀngdskidorna istÀllet.
Och sÄ skidade jag sju kilometer med ljudbok i lurarna och kunde inte sluta le. Och hela byn och varje rastplats sjöd av liv. Folk som Àntligen kunnat börja umgÄs och ses igen utomhus efter nÄgra kalla, lÄnga mÄnader. Grillröken lÄg som en dimma och vartenda ansikte var vÀnt mot solen.
Det var en riktig pangsöndag med andra ord! Och nu kommer strax Erica hit och spelar in En underbar podd. Vi poddar pÄ mÄnga meters avstÄnd med varsin inspelningsutrustning. HÄll tummarna för att tekniken ska vara med oss idag!
27 svar
SĂ„ mysigt det ser ut att vara! Snön ligger kvar hĂ€r ocksĂ„, vi fĂ„r se hur lĂ€nge den ligger innan det blir blask av det hela. Hoppas du fĂ„r en fortsatt fin vecka efter en sĂ„ fin söndag đ
Vad brukar du lyssna pĂ„ för ljudböcker? Det skulle jag gĂ€rna vilja lĂ€sa om i ett inlĂ€gg đ FĂ„r man vara sĂ„ frĂ€ck att man tipsar om sin egen bok? Min debutroman, som Ă€r en feelgood roman, slĂ€pps nĂ€mligen som ljudbok pĂ„ onsdag. “Klimatsmart och fullkomligt förvirrad” heter den đ
Hej Jennifer, jag Ă€r ju inte Clara men vilken underbar titel pĂ„ din bok! đ LĂ€ste om den pĂ„ Bokus, den lĂ„ter hĂ€rlig och lĂ€ttsam, sparar den i min lĂ€slista. đ
Vad roligt att höra! Hoppas du du tycker om den đ
Hur Äker man köttbulle?
Man typ sitter pĂ„ huk och Ă„ker. Som nĂ€r man tex behöver ta sig under en bro nĂ€r man Ă„ker pĂ„ Göta Kanal, vilket vi gjorde i helgen đ AlltsĂ„ inte böja sig ner, verklgien sitta ner.
Du kurar ihop dig som en liten köttbulle! AlltsĂ„ böj ryggen och knĂ€na och dra in armarna đ
SÄ hÀrligt!
Vintern i sitt esse.
Men du “skrinnade” istĂ€llet för “skriskade” đ va?
Att skrinna mĂ„ste ju vara ett av svenskans vackraste ord â€ïž
Haha ja skrinna Ă€r fint men jag menade faktiskt skriska – mina barn kallar det sĂ„ nĂ€r man Ă„ker skridskor đ
Bra ord đ
Haha! Det förklarar saken đ
Barn kan ju komma pÄ de roligaste, mest kreativa och kloka nyorden.
Min Àldste kallade tex en jÀttelÄng skorsten för röktorn. Ja, men sÄklart att det Àr ett röktorn.
Haha, bĂ€sta termen – klart det Ă€r =)
Jag reagerade ocksĂ„ pĂ„ det Har svĂ„rt för felaktiga ord i ett oklanderligt sammanhang đ
Felaktiga ord? Ălskar att anvĂ€nda barnens egensinniga uttryck đ det gör vi jĂ€mt hemma
HÄller med! Fast viss hÀnsyn tagen till sammanhang. Skrubba Àr för mig en speciell typ av skrikande.
Finns andra sköna barbord. Vad sÀgs om koldioxida? En bil koldioxidar mer Àn en cykel.
Hos oss kallas det att skricka och det Ă€r dialektalt , pĂ„minner om att skriska đ
Efter tre barn sĂ„ Ă€r min kropp sliten och trött. Ăr 44 Ă„r och sista graviditeten var tung. Min yngsta Ă€r 3 Ă„r nu och vid skidĂ„kning har jag upplevt det som att jag inte lyckas hĂ„lla ihop höftdelarna, ingen kraft att hĂ„lla emot vid nedförsbackar. Fick tips att trĂ€na mycket core. Blev först rĂ€dd, trĂ€ningstermer har ibland den effekten pĂ„ mig. Men efter lite eftertanke och ha landat i det sĂ„ har jag nu börjat trĂ€na pĂ„ ett annat sĂ€tt och det ger effekt. SĂ„ mitt tips, trĂ€na core đđȘ
Vad hĂ€rligt att höra! HEJA DIG! Och ja, core Ă€r suverĂ€nt att trĂ€na đ
Ăr det redan spikat att popsy ska bli polishund? FĂ„r inte fodervĂ€rden behĂ„lla om hunden inte hĂ„ller alla kriterier? Vi fick nĂ€mligen behĂ„lla vĂ„r tidigare hund för han hade höftproblem, en bekant fick Ă€ven behĂ„lla sin för hunden var sĂ„ nervös.
SĂ„ trĂ„kigt att hunden vĂ„r hade höftproblem men just dĂ„ var vi sĂ„klart ocksĂ„ glada att inte behöva lĂ€mna tillbaka honom â€ïž
Men sÄ genialt att lÄta lillen gÄ inuti en gammal stol pÄ isen!
Tycker vÀldigt mycket om nÀr barnen hittar pÄ fiffiga nya ord. Min son kallade utedass för bajsförrÄd!
Men sĂ„ smart ord! Kul att du delar med dig. đ
Ja, de Àr underbara de dÀr orden. Ett av de bÀttre i vÄr familj Àr brösttÄrta. Uppfunnet/uppfattat av ett av vÄra barn för mÄnga Är sedan i bastun. NÀr hon pekade pÄ mig och undrade vad det dÀr var för nÄgot. BröstvÄrta dÄ alltsÄ.
HAHAHA! Ălskar. PĂ„ barnen förskolan kom det nĂ„gra gubbar som skulle ordna med ett stopp i avloppet. “TITTA NU KOMMER BAJSGUBBARNA!” skrek barnen varpĂ„ fröken pĂ„pekade att det dĂ€r ju knappast var sĂ€rskilt snĂ€llt sagt. Barnen funderade en stund och sedan ropade de “TITTA NU KOMMER BAJSSHERRARNA!” man mĂ„ste Ă€lska barn
LJUVLIGT! Asgarvar hÀr hemma! Bajsherrarna!
Och popsy Àr ju för himla fina! Innan vi skaffade vÄr nuvarande hund funderade vi pÄ att vara fodervÀrd till antingen en ev blivande polishund eller en ev blivande ledarhund.
Men det slutade med att jag numera har en arbetande vÄrdhund istÀllet. Hon Àr min bÀsta kollega och vi (mest hon sÄklart) sprider sÄ mycket glÀdje nÀr vi jobbar.
SÄ hÀrligt att vara ute och Äka skridskor och Àven trÀffa matlaget igen.
Hej Clara,
I can’t get this Sunday out of my head here. ⊠I played ice hockey when I was young. Not professionally. Only in the team at my school. The only ones we played against were other schools in my town. Sometimes we won, sometimes we lost. I canât remember much anymore. Except that there was a lot of screaming on the ice. Several times we went also to the local ice hockey club’s stadium and pressed our noses to the perspex panels while we watched the professionals train and play. And I was always proud when âourâ club won. It was always very loud there too. Sometimes we were lucky enough to be able to watch international training camps there. Then mostly Czech or Swedish teams came. While our club won and lost against the Czechs, the Swedes always tore it apart. There were often double-digit losses against the Swedes. … And it was nice. Not losing, but watching. Strangely enough, I never heard the Swedes scream. Except when cheering đ. I think sometimes even the coach of our club admired these Swedes. And these Swedes were never disrespectful. Do you understand? Though they probably always knew before that they would win. At that time I was allowed to learn that there are different kinds of perfection. For some, it’s about being able to skate safely. And if you start late this, you may never learn it very well. Yes, and then there is this other form. The one where you no longer have to focus on skating but can read the game. Always being mentally two or three steps ahead of the opponent and communicating with one another. Without screaming. At some point I lost the fun of playing ice hockey in my school team. The training consisted only of practicing ice skating. Today I’m 51, a company-counsel, and I still can’t do it properly. I think it would be also too late to start. Instead I often scream although it doesn’t have to be. Why am I telling you all this? Hmm. Maybe because you said you’d like to know something about me.
Kindly, Hans.