Äntligen sportlov här i Västerbotten! Både jag och Jakob behöver jobba en del under veckan så Ulf går på förskola medan storbarnen får roa sig hemma på lämpligt vis. Skönt att ha så stora barn att man kan lösa det så. Trots ett lite ovanligt arbetsamt sportlov känns det helt okej – det är ju för sjutton gubbar snart påsklov dessutom!

Första sportlovsdagen gjorde vi en skidutflykt med matlaget till tjärnen på berget. Barnens längdskidåkningspepp var skyhög efter att byns stora stolthet Jonna tagit flera VM Guld senaste veckan. Och precis som med Stenmark avbröts skoldagen för att barnen skulle kunna heja på!

Solek sken när vi gav oss iväg. Ulf och Ylva-Karin satt i åkstolar på pappornas ryggar. Väldigt peppad Ulf!

Men knappt hade vi hunnit iväg innan det började vräka ner snö, stormblåsa och dreva.

Typiskt vårväder med snabba omslag. Vi kämpade dock på tappert för att komma fram till vindskyddet.

Snön letade sig in i varenda springa och klädskarv och gjorde ansiktet rött av kyla

Men till slut kom vi fram och kunde söka skydd.

Rödkindade småttingar fick fika kex och värma sig i vindskyddet

Och medan vi väntade på att snöstormen skulle bedarra värmde vi oss med kaffe

Och nybakade muffins

Och sedan hips vips som genom ett trollslag drog snön bort medan solen sprack fram!

Vi skyndade oss att göra upp eld och grilla korv

Och odla fräknarna…

Storbarnen är så fina barnvakter till småttingarna. Med ändlöst tålamod hjälpte de småungarna att gräva, åka på rumpan i pulkabacken och fylla kinderna med kex.

Och när vi fikat klart och solat färdigt drog vi på oss skidorna och åkte hem.

Väl hemma var jag så frusen och trött att jag hoppade i badkaret och somnade. Sova i badkaret är en hobby jag har. Trots nackspärren som kommer som ett brev på posten.

Och det var den lördagen det. Den första på sportlovet.