Det trycker på. Du försöker hålla igen. Men det går inte. Helt plötsligt har en meningslös tanke som borde stannat i ditt huvud råkat slinka ut genom dina läppar och det blir konstig stämning.
Om att släppa munpruttar, skämmas för det och ändå inte kunna hålla sig. För att det är så skönt att släppa ut! Kanske det roligaste avsnittet i En Underbar pods historia? Enjoy!
Musik: Olov Antonsson
38 svar
Åh! Nytt avsnitt! Ni förgyller verkligen min vardag! Ska lyssna så fort rätt tillfälle ges 🙂 Man vill ju inte slösa bort ett avsnitt genom att lyssna vid fel tillfälle liksom!
Alltså det värsta munpruttandet står inte jag för. Utan min mans bror. Han måste lida av munpruttandets motsvarighet till IBS. ”Vill du ha en kopp kaffe?” ”Kaffe-blaffe! Jotack”. (Var det ens ett ja??). Gärna på en dialekt han absolut inte behärskar.
Att umgås med honom är som att åka i hans ofiltrerade medvetandeström. ”Är det någon som vill ha lite tooooooilet paper?” ”På tal om dasspapper, kul historia.. En gång på en kemtvätt…” 🙄.
Tack för att ni gett fenomenet en harmlös diagnos. Har ibland tänkt att han är lite nervös i sociala sammanhang, men förstår nu att han bara släpper munväder. Oftare än andra kanske, men det kan ju inte hjälpas.
Haha! Skrattar gott åt “hans ofiltrerade medvetandeström”. Det är precis så det är. Och vilken välskriven kommentar om munpruttande brorsan. Jag hör hans ord i huvudet 😀
Jag kan ju inte vara den enda som läste “muspruttar” hela inlägget och undrade hur ni skulle fylla ett helt poddavsnitt med diverse pruttljud 😂
Det gjorde jag med! Läste hela inlägget två gånger innan jag såg rätt! 😂
Haha samma här!
Jag kommer från Örebro. När jag berättar vart jag kommer ifrån så händer det allt för ofta att personen härmar tillbaka Öreeebrooo på fejknärkingska alternativt säger ” dee går aaldriiii”. Även i hyfsat seriösa sammanhang. Alltså det kanske var småkul (eller inte) de första 20 ggr men nu. Kom igen eller kom med nått nytt förfasen. Tack så mycket Peter Flack.
Eller hur!!! Örebroare här med…
Läste en gång på någon rolig sida om en blocket-annons som blivit felstavad så istället för att båten var prutad och klar stod det ”pruttad och klar” i rubriken. Det har liksom fastnat i mitt huvud så när jag hör någon säga att något är klart så måste jag svara ”pruttat och klart” (ibland bara i mitt huvud och ibland högt så alla hör). Vilket ingen annan förstår eller tycker är kul såklart utom jag som ser denna färdigpruttade båt framför mig hehe.
När ni först började prata om associationer till Maria hade jag stor lust att skrika Ni har ju fel det ska vara Maria Mariaaa av Santana som ploppar upp i huvudet. Och tänk sen kom den 😄 Tack för ett underbart underhållande avsnitt!!!😍
Ja, eller Maria- you´ve gotto see her…
Åh hatar när folk sjunger Santanas gnälliga Maria låt ( ja det är fler än ni som har den prutten)
Jag känner mig ju mkt mer som Ricky Martins Un dos tres, Un pasito pa’lante María!
Hahaha så kul avsnitt!! Underbart om Erikas intervju på slutet…!
Bjuder på denna;
Var på dejt- den var lite stel..men hamnade i soffan… när Han då säger ” och vad ska vi göra nu” ? Så svarar jag- Du kan ju alltid hångla upp mina bröst!
Total tystnad- innan jag börjar skratta så tårarna rinner…
Haha! En munprutt som bröt isen? När jag läser det du skriver, och även Sophia här ovanför inser jag att ni har helt rätt – nervositet kan också få fart på gaserna i mun 😉
Bjuder på denna;
Var på dejt- den var lite stel..men hamnade i soffan… när Han då säger ” och vad ska vi göra nu” ? Så svarar jag- Du kan ju alltid hångla upp mina bröst!
Total tystnad- innan jag börjar skratta så tårarna rinner…
Åh, flashback: nu minns jag hur arg jag blev som barn när min dagmammas make varje gång han såg mig måste sjunga “Wåhåhh Kristiiina, från Vilhelmiiina”. Frågan är väl om det bara var en munprutt eller om han, som jag hittills trott, alltid medvetet retade mig just för att jag blev så arg…
Flabb-garanti på detta avsnitt! Tänker osökt på min mamma som varje gång man säger “servett” måste säga “servetas” med spanskt uttal 🤦🏻♀️🤣
Aaaaah! Jösses – att säga ord på låtsas-spanska och att dra språkliknelser är en helt egen kategori för bövelen. Tack för att du ringade in den Hanna!
😂👍
Jag bara inser att både jag och min familj och min man har sååå många munpruttar. Väldigt roligt avsnitt!
Åh, jag är så kluven inför detta! Helt oskyldiga munpruttar typ uuuurban tuuurban (gud, vad jag skrattade….) eller att man ofelbart bara måste repetera vissa ortsnamn i bilen när man passerar, det är ju bara roligt. Men när vi kommer in sköjsiga varianter av andras namn eller på dialekter som någon annan också skrev om här ovan, huuu, det är då jag börjar tveka. Det är så lätt att att det uppfattas som hån eller t o m mobbing. Är man dessutom högre i hierarki än den man munpruttar inför så blir det ännu mer problematiskt… Jag med finskt påbrå kan inte ens räkna hur många gånger jag fått ett tvångsmässigt PÄRR-KELE!! gastat i ansiktet. Eller det rent ut sagt imbecilla “inte säääära, paara rispa”. Eller att folk börjar prata med överdriven låtsasfinsk brytning. Och alla tror att de är så fruktansvärt originella och vissa blir nästan lite kränkta över att jag inte flabbar med. Och vissa personer kan köra dessa “skämt” gång på gång trots att det är helt uppenbart att jag inte är road. Det kan nästan bli en sorts härskarteknik där man tystar en person genom att skoja om dennes sätt att prata eller om dennes namn. Vissa munpruttar får man helt enkelt hålla inne med, hur mycket det än trycker på. Och vara beredd att be om ursäkt när man märker att ens flatulens inte föll väl ut.
Hej Ammi!
Tack för att du skrev detta. Jag har en kollega som sällan, eller aldrig, klarar att hålla inne med “munnpruttarna” och hans är av det sexistiska och riktigt plumpa slaget. Sådär så att det verkligen gör folk illa till mods (kanske han egentligen har en mild form för Tourettes?). Jag förstår såklart att Clara och Erica inte är riktigt där, utan är mer charmigt/småirriterande ;-), men gränsen till härskarteknik, som du nämner, är hårfin.
Din färg på naglarna på bilden här är ju heeelt ljuvlig! Vad är det lack?
Hahahaha ! Jag har skrattat så mycket ! Tack!!!🥰😍😂
Angående Bengt-Erik Grahn, det måste ha varit Galenskaparnas låt (från En himla många program) som heter Bengt-Erik Grahn! Melodi: YMCA 😂
Helt rätt! Efter inspelningen insåg jag att det var den melodin det skulle varit 🙂
Jag har oerhört svårt att motstå att kasta om bokstäver i ord och säga det högt. Skyltar jag ser, nyhetssändningar, saker jag överhör… allt är möjligt! Och naturligtvis helt meningslöst. Det kan vara oskyldigt som naban eller slattenvang. Ibland blir det lite kul som Pils Noppe (säg det i ett svep). Och ibland vill en mest dunsta, där far min har topplacering med Faster Britta på släktkalaset…!
Ah, men det där gör ju jag också! Alla andra är måttligt roade medan jag tycker att det är höjden av humor. Mesester, feleton, bunneltana, banelkulle. Finns så många! Slattenvang! Så bra!
Visst är det roligt?! 😉 Feleton – en klassiker! Basse Lerghagen gillar jag. Och Palle Nuh. Säger du ord baklänges också…?
Jag har en kollega som ofta utbrister ”jajamen!” Och varje gång drar min hjärna (och ofta även min mun) igång ”titta vad jag hitta på scenen” (Robert Gustavssons låt)
Det är bara några rader från refrängen som har satt sig men de sitter benhårt! Först hade vi lite roligt åt det där och sjöng tillsammans, nu efter otaliga upprepningar så börjar det bli lite tjatigt minst sagt, men likväl är det helt omöjligt att vara tyst 😂🙈
Alltså detta är inte en munprutt men bringar samma pinsamma tystnad: min man slänger sig alltid med olika ordspråk men problemet är ju att han blandar ihop två ordspråk eller kastar om innebörden – så att det blir helt fel. Han kan dom inte helt enkelt. Varför ska han då använda dom??
Jag säger ju till men tror inte att kollegor etc gör det haha!
Jag har en munprutt, som jag kniper så hårt om som jag bara kan.. I högstadiet hade vi en mycket kreativ svenska lärare som ville lära oss att älska vårt modersmål. Hon tog med oss på Biblioteket, för att låna böcker och bjuda på fika, och hon hade en förkärlek till “knasig rim” som den här: “Toppen på snoppen gör susen i musen”…… Så i princip varje gång någon säger: Toppen! Så vill jag ropa: Toppen på snoppen gör susen i musen…. Men än så länge är det bara min man som fått höra detta…….
Lyssnade på programmet och tänkte att jag inte hade någon tvångsmässig munprutt. Men så var jag i stallet igår och min kompis bad mig hämta ett täcke. “Det står amigo på det” sa hon. Och jag började sjunga “A-amigo, a-a-amigo” (från barnprogrammet). Och sen kände jag mig tvungen att förklara låten och fenomenet munprutt 😄
Svarar även alltid på barnens fråga “Vad ska vi göra?” med frasen “Ta katten och köra”. Får alltid ett va? som reaktion 😂
Jamen alltså, Ericas intervju!👌😂 Jag känner nu att det finns risk för att jag kommer göra nåt liknande när jag hör olika långformer av Jon (Bon Jovi)🤭 Fast mer: -Jag heter Jonathan. -Aha! Jonathan Bon Jovi!🙈😂
Har man en gång fått kika i Pandoras box…😆😂
Hahaha, trodde inte att NÅN skrattade åt eller ens fascineras av fenomenet munpruttar. Skrattade typ hela avsnittet!
Själv kan jag inte åka förbi vägvisningen till Tjolöholms slott utan att skrika “Tjolöhoolm!” så rösten bryts och det egentligen låter mer som “tjolahooopp!”. Och när någon heter Malin munpruttar jag “Maaalin” precis så som Pelle säger det i Saltkråkan. Sist men inte minst härmar jag ibland en kompis gamla ex som kom från Boden och brukade säga “då far vi” så fort vi skulle iväg nånstans. Hur kul med en västsvensk tjej som absolut tvunget måste säga så nästan varje gång ett sällskap ska gå iväg i grupp. Hahaha igen.
Så roligt avsnitt! Jag och min dotter kom på att vi gör det hela familjen hela tiden. Det måste vara hemskt jobbigt för utomstående 😊 Dessutom på svenska engelska och italienska. Vi har i alla fall jättekul och tycker vi är väldigt roliga 😆