Jag är helt knäckt av trötthet idag. Ulf väckte mig en gång i halvtimmen hela natten så jag har knappt fått en blund. Trevligare då att titta tillbaka på den här Valborgshelgen som var riktigt, himla mysig!

Själva valborg firade vi med matlaget hos Albin och Ulrika ute på deras gård. Jag hade på mig klänningen jag fått i födelsedagspresent av Anna. Samt ullunderbyxor.

Vi hade knytis och dukade upp maten inne för att sedan ta med tallrikarna och äta ute. Jag vet inte hur det är med er men jag börjar känna mig väldigt mätt på att umgås utomhus nu. Tänker sitta inne för jämnan när den här pandemin är över.

Albin gjorde ett fantastiskt lamm, jag hade bakat bröd och gjort en sallad

Stina och Emil hade gjort förrätt och tagit med fredagsmys. Sjukt gott alltihop!

Stina med Senja. Rysk rescuedog som är en korsning av en vallhund och en schäfer. Så nu har vi en vallhund, en schäfer och en vallhundsschäfer i matlaget. Dock ska ju Albin och Ulrikas hund Popsy bli polishund (om allt går som det ska – i hemlighet hoppas jag att hon får stanna här hos oss).

Ute på gården byggde storbarnen hinder. Är era barn också galna i att hoppa hinder? Våra kör dock utan käpphästar

Finaste ungarna!

Här ser ni hur mycket snö det är kvar på sina ställen. Om inte värmen gör entre snart kommer det bli jobbigt med jordbruket…

Essa och Popsy!

Ylva-Karin var fascinerad av brasan

Det var vi nog allihopa. Det är något visst med majbrasor mot ljusa vårhimlar

Kallt som rackarn men mysigt. Man får gå nära för att värma sig. Helst ej iklädd syntetmaterial

Är inte Valborg en underbar högtid? Man kan äta middag med vem som helst. Släkt, kompisar, sig själv, Den enda traditionen man egentligen kan göra är att gå till en brasa. Och det är ju svintrevlig och även om det inte är svintrevligt är det ju slut efter max 90 minuter och då kan man ju gå hem och käka godis och se en film eller nått! Ingenting är tvingande. Spänningsmomentet är också härligt för barnen. Att peta med pinnar i elden, lokalisera mer ris att slänga på och stampa gnistor ur gräset.

Vi kom hem sent fredagskväll och på lördagsmorgonen var det en väldigt sömndrucken och seg familj som klev upp. Jag redde ut Bertils toviga hår och gjorde flätor och då ville ju resten av familjen också vara med i frisersalongen

Ulf fick en Val-tofs i pannan

Folke fick en volumiös lugg

Och Jakob fick de gulligaste pippi-flätor till barnens enorma förtjusning.

Jag uppskattar mer och mer att hänga med min lilla familj. Hela dynamiken mellan oss fem. Storbarnet som är underfundig och alltid mitt i prick, mellanbror med charm och självdistans och så lillebror som får oss att garva läppen av oss. Det är så härligt att vara ett gäng med interna skämt och jargong och att se Bertil göra en på pricken lik imitation av Jakob när han säger ifrån på skarpen…

Efter frukosten städade vi huset. Jag passade på och gjorde en ommöblering. Vred matbordet, bytte gardiner och flyttade plats på tavlor. När vi städat färdigt inomhus gick Jakob och barnen ut och bar fram utemöblerna från magasinet. Så nu står allting uppe på gårdsplanen redo. Så fort snön är helt borta ska jag rengöra och ställa ut möbelgrupperna.

Efter lunch kom farmor och farbror Jens på besök. Han har vi inte träffat sedan i oktober. Men nu med vaccinationerna så vågar vi ses igen. Vi hängde utomhus och jag bjöd på pecannötspaj och vispad grädde.

Mäktig som inget annat.

Och medan resten var ute på gården och inspekterade framstegen somnade jag pangbom i sängen med boken rakt i ansiktet. Att sova dagtid. Vilken lyx!

När de åkt hem brassade jag lördagsmiddag till familjen och när Ulf somnat kröp vi ihop i soffan och såg Bäst i Test. Skrattade så jag grät. Är inte mycket på tv som har den effekten på mig – önskar det sändes jämt. Och drömmen vore ju att få prova själv? Jag skulle vara exakt lika förvirrad som Keyo och Johanna. Det hävdar i alla fall mina barn som ofta ser mig under stress försöka hitta bilnycklar, ta på mig skor och samtidigt kommunicera i fullständiga meningar. “Får man använda hjärnan?!” är ett frekvent citat från BIT här hemma.

Helgens höjdpunkt var nog ändå att Gammor kom förbi. Sov över två nätter dessutom. Innan pandemin sov hon över här en gång i veckan så det har varit väldigt tomt senaste året.

Vi åt gammors bullar till kvällsfika

Söndagen var solig så då gick jag en skogspromenad med Essa och Jakob. Kände mig på riktigt rörd till tårar att få sitta i framtinad skogsdunge. Känna den lite fräna men goda doften av både skvattram och ljung. Tänka på att jag kommer ha tillgång till skogen på det här sättet närmsta halvåret. Ska jogga så mycket i skogen i sommar har jag tänkt.

På gården hade barnen kottkrig med stackars gammor medan jag vattnade rabatterna för att hjälpa perennerna på traven.

För att inte tala om alla penséer och påskliljor som såg trötta och torra ut

Sedan var det söndagsbad för barnen. Tryckte ner dem i badkaret och på löpande band skrubbades fötter, tvättades hår och klipptes naglar…

Sedan utbröt brottning. Alla i en enda hög. Jag vann förutom när alla barn körde mot mig tillsammans. Essa blir helt galen när vi håller på så här. Hoppar, skäller och försöker delta…

För att lugna ner det lite fick gammor läsa för pojkarna medan jag kirrade middagen

Jag gjorde potatismos, fisk i ugn (tycker Findus sprödbakade torskfileér är super när man tröttnat på fiskpinnar)

Och så gjorde jag en sås på creme fraiche, sinep (het senap från Estland), gräslök och en klick mayo. Gotteligott.

Avslutar med en bild på grönsakerna som serveras till nästan varje måltid. Så även till söndagsfisken. Oftast är det morötter men det kan också vara vitkålsbitar, broccoli eller blomkålsbuketter. Morötterna blir extra goda om man låter dem ligga en kvart i iskallt vatten efter att man skurit dem.

Jag gör alltid iordning dessa grönsaker först och ställer fram dem medan jag lagar maten. Då äter barnen MYCKET mer grönsaker än vad de gör om de kommer fram samtidigt som den varma maten. Tips från coachen.

Och det var den Valborgshelgen det!