Månad: juni 2021

• innehåller reklam för Nu bakar vi •
30 juni, 2021

Åh jag är så stolt för idag medan jag och barnen satt och svettades i bilen på väg söderut har Annakarin och hennes son David stått och bakat i Nyhetsmorgon i TV 4. Från vår nya bok Nu bakar vi! Här kan du se klippet på David med den charmigaste dialekten! Han har varit en av våra viktigaste korrläsare när vi tagit fram våra bakböcker för barn. Han har provbakat, visat på logiska luckor och tankefel vi vuxna gör när vi försöker lära ut hur man bakar. Utan David och hans storasyster Paulinas hjälp hade våra bakböcker för barn aldrig blivit så bra och pedagogiska som de faktiskt blivit.

Och vill du klicka hem Nu bakar vi så gör du det här! Vi fick precis veta att boken under sin första månad i butik sålt mer än vi planerat att göra under hela det här året. Så fantastiskt roligt! Tack!

Och om dina barn eller ni tillsammans bakar ur vår bok i sommar – hashtagga gärna #nubakarvi och #sommarbagare så att jag och Annakarin hittar igen er i instagramflödet. Vi tycker att de är så roligt att se allt som barnen åstadkommer med hjälp av våra böcker!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
29 juni, 2021

Jag och Erica blev väldigt malliga när vi såg att vårt förra poddavsnitt hamnade i DN under rubriken 5 favoriter just nu enligt DNs kritiker! Hurra vad kul. Mitt hesa, riviga garv är glad för det särskilda omnämnandet (ni som är trogna lyssnare vet att det är något i hästväg). Lyssna på det det avsnittet gör du här!

Men nu ska det handla om dagens avsnitt av En Underbar Pod! Jag och Erica gör något vi längtat efter att göra under pandemin och undrar samtidigt vad ni planerar att göra när den nya tiden är inom räckhåll? Jag redogör dessutom för psykologin bakom sommarens olika faser medan Erica vill våga rusa dit näsan pekar!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• annonssamarbete Blomsterlandet •
28 juni, 2021
Ljuvligt doftande Adelaide Hoodles blommar i rött

Jag är så förtjust i rosor av alla former. Jag samlar både gamla norrländska sorter och modernare remonterande hybrider. En av mina favoritrosor är den gammaldags fyllda kanelrosen som blommar i rosa skyar. Likadana växte i min fasters sommarstuga och när man smög ut i den ljusa natten för att springa på dass hängde den nästan bedövande kanelrosdoften över trädgården. Nu har jag en egen buske hemma hos mig och varje gång den blommar tänker jag på somrarna hos min faster Inger.

En prunkande Therese Bugnet

Jag älskar också mina röda Adelaide Hoodles rosor, den klättrande Polstjärnan (den härdigaste klätterrosen) och mina Louise Bugnet med den mest otroliga doften. Tyvärr strök några rosor med förra vintern så nu är det dags att ersätta dem.

I den här rabatten ska jag komplettera mitt decimerade antal Louise Bugnet med lite klättrande New Dawn-rosor

Blommande rosa krukros och New Dawn redo att planteras

New Dawn är en rosablommande ljuvlig ros med söt doft. Den börjar blomma i juni och sedan fortsätter den hela sommaren lång. New Dawn är härdig till zon 5 men fast vi bor i zon 6 så ska det säkert gå bra – för man kan faktisk skapa sina alldeles egna mikroklimat i trädgården. Sånt som gör att man kan få en mer gynnsam klimatzon är upphöjda bäddar, soliga vindskyddade lägen och väldränerad mark (vatten leder ju kyla). I den rabatt där New Dawn ska växa fylls alla dessa kriterier.

När du planterar en ros är det viktigast att tänka på att gräva djupt. På en ros sitter det nämligen en knöl ovanför rötterna på stammen (det sk förädlingsstället) och den knölen ska sättas tio centimeter under jordytan. Det är helt avgörande för om rosen kommer trivas. Och medan du gräver det djupa hålet kan du med fördel låta rosen stå i en hink med vatten och dricka.

Rosor gillar näringsrik, gärna lite lerhaltig jord. Vill du kan du köpa rosjord att plantera dem i – då får du en bra sammansättning som ger bästa förutsättningar för att rosen ska trivas. Sänk ner rosen, kontrollera djupet, fyll igen hålet, tryck till lätt med foten kring rosen och vattna sedan rikligt. Nyplanterade rosor får inte torka! Vattna med slang eller kanna – inte vattenspridare. Rosor som får bladen nedblötta blir känsligare för svampangrepp. Och hellre vattna mer sällan och rejält än ofta och lite – på det sättet söker sig rötterna neråt och rosen blir mindre känslig för torka.

Rosor gödslas på våren. Jag brukar ge dem några skopor brunnen koskit och lite benmjöl. Eller så kan man ge dem rosgödning i pelleterad form – som den här från Blomsterlandet. Den är supersmidig att hantera. Man strör den bara runt rosen och myllar ner den i jorden.

Nytt för i år är att jag satsar på krukrosor också. De kan ha ett lite tantigt aura – men vad är det för fel på det nu då? Det är ju exakt sånt jag älskar! På farstubron som går i gult har jag planterat tre gula krukrosor i en stor terracottakruka från Blomsterlandet.

Och vid husknuten står röda och rosa krukrosor tätt ihop i gamla trätunnor.

Strunt är strunt och snus är snus

om än i gyllne dosor

Men rosor i ett sprucket krus

är ändå alltid rosor

De gamla raderna tänkte jag på när jag förgyllde mina slitna trätunnor med rosenprakt.

Ser fram emot slutet av sommaren när krukrosorna vuxit till sig till små buskar!

När du väljer ros kan du fundera på vad du mest värdesätter. Är det doften? Den rika blomningen? Utseendet på blommorna eller att rosorna står länge när de snittats? Fundera också på om du vill ha remonterande rosor (alltså rosor som blommar hela sommaren) eller rosor som har en mer kort och intensiv blomning? Själv har jag båda varianterna – det finns faktiskt också en charm i en kort och intensiv blomningstid som många av de äldre och mest väldoftande sorterna har!

Blomsterlandet har allting som behövs för att lyckas med rosorna. Jord, krukor, gödning och de rätta verktygen. Jag vill dock verkligen tipsa om att hugga tag i någon av alla kunniga i butikspersonalen och ta hjälp. Då kan du lättare navigera vad i deras stora sortiment som passar bäst i just din trädgård. Vare sig det är en klättrande Constance Spry eller en förtjusande liten krukros…

Under vecka 26 har Blomsterlandet 20% på alla sina rosor så passa på att slå till! Kanske på en New Dawn som är Blomsterlandets favoritros 2021.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• innehåller reklam för vårt jordbruk Marstorps Mat •
28 juni, 2021

Nu dignar åkern av grödor

Växttunnlarna bågnar av gurkplantor

Och bokningarna är öppna till Marstorps Mat. Det är lite knasigt med Marstorp för i slutet av säsongen har vi alltid en lååång kölista av kunder som vill få grönsaksleveranser. Men i början av säsongen finns det ju alltid plats. Bäst reklam gör nämligen våra egna kunder som när leveranserna kommer igång i augusti säger till sina vänner/mammor/grannar/bryllingars bekantas svägerskor att de prenumererar på Marstorps mat och “har ni någonsin smakat godare grönsaker?!” Och hips vips blir det kö.

Tänk om alla våra nöjda kunder redan nu innan skörd kunde prata vitt och brett om oss? Då hade vi kunnat planera så mycket bättre – fyllt leveransbilarna och cyklarna från första veckan och sluppit kön på slutet 😉 Era rekommendationer är det som är allra mest värt för oss – och vi är SÅ tacksamma till alla er som tipsar vidare!

Nu är det i alla fall så att vi har en grönsakslåda och en grovsakslåda man kan välja att prenumerera på. Jag tycker man ska ha båda för då blir det mer “på riktigt” (dvs att det närproducerade faktiskt utgör en större andel av ens matintag) plus att man får rabatt! Att handla så här från superlokala, små aktörer är att göra en stor insats för sin närmiljö, den biologiska mångfalden och för klimatet. Grönsaksleveranserna kommer varannan vecka men man kan boka av sin leverans om man tex är bortrest! Och man får det hemkört till dörren med elcykel eller elbil. Även i byarna runtomkring Umeå så som Vännäs, Sävar, Obbola, Flurkmark, Tavelsjö, Vindeln mm…

Prismässigt ligger våra grönsaker som ekologiskt i butikerna. Vi får dock inte kalla odlingen ekologisk trots att vi odlar på det sättet – eftersom ekologiskt är en certifiering som är väldigt kostsam för en liten producent som oss.

Till lådorna följer också recept på vad du kan göra med grönsakerna, förslag och ideer på hur du lagar till något riktigt gott. Och ja, det var nog allt jag ville berätta om Marstorps Mat just nu. Tack för uppmärksamheten!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
27 juni, 2021

Vi brukar ju ofta ha fest hemma hos oss till midsommar. I år kände jag dock att jag inte mäktade med det på grund av livesändningen hemifrån oss och alla långa arbetsdagar innan. Så vi drog till Jakobs mormor istället – där barnen ändå varit hela veckan för att jag skulle kunna jobba.

Så underbart att vara här igen och kunna umgås som vanligt! Det har jag verkligen saknat. Både att umgås och vara på den här underbara platsen.Finns få saker trevligare än att ligga på verandan med den otroliga utsikten och läsa ICA Kuriren och bryta av med enstaka dopp i sjön.

Rufsig och väldigt trött midsommarmamma. Superpigg energisk tvååring som ropar uppfodrande kommandon till alla i sin närhet!

Här finns världens bästa badsjö. Klart vatten, sandbotten och ofta får man vara helt själv dessutom!

Vi håller på att lära Essa att tycka om att bada. Går sisådär. Men är ju så kul att bada ihop om man kan!

Ulf har varit ovanligt mammig efter att ha varit bortrest några dagar. Det har gått jättebra men när jag frågat honom hur han haft det menar han att han ändå varit “nesslen”. Det är han ju å andra sidan på den här bilden också – helt svullen och uppäten av knotten som är hemska i år.

De lite större spillevinkarna har dock levt livet utan tjatiga föräldrar!

Jakob kunde för ovanlighetens skull följa med. Även bönder bör få fira midsommar.

Innan jag fick barn låg jag alltid på den här bryggan och solade mellan doppen. Bryggor är överlägset sandiga stränder och gräsmattor fulla med knott tycker jag. Men nu får man vara glad om man hinner sitta där en stund mellan utryckningarna.

När vi badat klart lunkade pojkarna hem i förväg. Man vet att det är sommar när fotsulorna blivit så tåliga att barnen kutar barfota på grusväg.

Det är väldigt fint hos Jakobs mormor. Kuperat med många vackra gamla hus.

Som detta fina

Detta

Och det här!

Gammors trädgård är uppvuxen och lummig och full av roliga nivåskillnader, vinklar och vrår.

Bra utsikt har man också. Husen nedanför är deras olika logar, lador och ladugårdar

Barnen och jag gav oss på att plocka blommor

Att klä midsommarstången med

Fast sedan blev barnen själva var mer intresserade av att gunga!

Och till middag åt vi en supergod midsommarbuffé som Jakobs mormor fixat. Kom dock bara ihåg att fota charkbrickan

Och den suveräna glasstårtan

Och sedan Ulf somnat stack jag, Bertil och gammor ner till sjön för ett kvällsdopp

Simglasögonen på

Och bomben i!

Kvällen avslutades med varm choklad vid köksbordet och jag gick en runda i trädgården och doftade på syren och rosor.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
26 juni, 2021

När lillebror cyklar hem från skolan och tagit med sig storebrors kvarglömda favoritpinne i ryggsäcken

När de varje kväll frågar varandra “Visst kan vi sova ihop inatt?” och lillebror bäddar på golvet bredvid storebrors säng. Som att någon av dem skulle få för sig att säga nej.

När jag tjuvlyssnar på kvällen och hör dem prata om Minecraftstrategier, sina fantasiplaneter och vad de ska göra när badhuset äntligen öppnar igen.

När de ligger och gosar i soffan och ser på film ihop

Hur de kärleksfullt ser på sin lillebror och med plågade röster ropar -Han är fööör gullig!!!

När minstingen och jag är ute i rädgården och vi hör deras röster närma sig borta på vägen. När han släpper allt och rusar mot dem för en kram. Hokka, Betty! Och stoltheten hos någon som är så älskad av en liten.

När de skrattar åt varandras skämt så att de kiknar

När de turas om att imitera pappa när han är sträng

När jag stoppar ner alla tre i badkaret samtidigt och ser dem sådär ihop. Att alla tre är mina

Den gränslösa beundran för en storebror och vad det gör för storebrorsans självkänsla

När den gränslösa kärleken för en lillebror får honom att bli trygg och hitta en plats

Deras olika personligheter. Han som utan tillsägelse lägger fram sina skolavslutningskläder nedanför sängen. Påminner mig om att shortsen behöver tvättas och skjortan strykas. Och han som efter många påminnelser rafsar fram sina finkläder – batikskjorta, shorts och mockasiner med fransar, samt en slängkappa som han ska ha utanpå alltihop.

Hur den ena inte står ut med en knölig strumpa och den andra ständigt glömmer sina skor och åker barfota.

När den ena sitter i ett träd och spelar didjerido och mediterar och den andra drar runt med ett kompisgäng och hittar en ny bästis i varje barn han möter.

Hur en jämt petar i maten och är kräsen till och med kring godis. Den andra äter som en häst och gärna skrapar ner brorsornas kvarlämnade mat på sin tallrik. Och den tredje som helst kastar maten rakt upp i taket och skrattar högt.

Att hur arga de än är på varandra kan de alltid kan lita på brorsans stöd när någon annan unge är dum.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
25 juni, 2021

Hoppas ni får en fantastisk midsommarhelg. I år firar vi i liten skala – behöver vila efter en veckas maratonjobbande. Planerar att spendera dagen på rygg i gräset med blicken fäst på molnen. Och är SÅ glad att äntligen få ha midsommarklänningen jag klickade hem redan i mellandagarna och som bara legat på vänt!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 juni, 2021

Tack, tack TACK!

För världens finaste respons på vår fyratimmars livesändning av Susannes Skafferi i SVT. En riktig mastodontuppgift som vi njöt av att få utföra – alla 240 minutrarna! När man får vara med i en tevsoffa och prata om sin bok eller pyssla får man kanske åtta minuter om man har tur – oftare mellan 4-6 minuter att prata på. Och det kan vara nog så uttröttande. Med det i åtanke får jag också lite perspektiv på vad en livesändning på 240 minuter egentligen innebär. Är helt matt och knäsvag och koko nu.

Dessa bilder knäppte vi direkt efter att vi stängt kamerorna och gett varandra och hela teamet en rungande applåd. Jag och Susanne har så himla roligt ihop när vi jobbar, vårt arbetet flyter ihop helt organiskt och så får vi ofta fnitterattacker som småtjejer. Ibland räcker det med en blick för att bryta samman i skratt som inte går att stoppa. Inte ens när det är en minut kvar tills vi ska gå live och det dessutom är krångel med myggan.

Tack för alla peppiga kommentarer, utrop, hälsningar och allt inskickat material! Jag kan nästan lova att vi syns igen till jul – om inte tidigare än så 😉

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 juni, 2021
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 juni, 2021

Idag i Susannes skafferi blir det fyra timmar direktsänd tv hemifrån min gård i Västerbotten. De bästa recepten för midsommar, knepen för att bekvämimpa, härliga blomsterdekorationer och pyssel. Först 16-18 i SVT 1 och sedan 18-20 i SVT 2. Såklart kan du också titta i SVT-play – nu och i efterhand.

Vi är så peppade, pirriga och förväntansfulla och hoppas ni vill hänga med oss. Det fotbollsfria alternativet i rutan 😉

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
22 juni, 2021

Hurraa idag är vi tillbaka med En Underbar Pod! Tre fullmatade sommaravsnitt som är extra långa då många har önskat just det!

Erica kirrade picknick

Jag kirrade krans och vi tog en fika på ett regnigt Gammlia

En snarstucken picknick är vad som står på agendan och vi tvingas omvärdera vilka vi egentligen är. Vilka epitet som inte längre passar in – och vilka som envist hänger sig kvar!

Musik Olov Antonsson

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
21 juni, 2021

Jag fick hem ett brev från Patent och Registreringsverket som meddelade att det nu är dags att förnya mitt varumärke Underbaraclara som jag registrerade för tio somrar sedan. Det fick mig att tänka tillbaka och minnas året 2011 när det liksom hände för mig på jobbfronten. Det var också då jag blev mamma för första gången, så kombinationen var rätt omtumlande.

2011 exploderade bloggen. Jag sommarpratade i Sveriges Radio, frontade mina första tidningsomslag (Mama och Family Living) började göra TV (SVT Go’kväll) samt Husmorsskolan i P1 och så fick jag fick bokkontrakt på min första bok Vintagepimp och hemmafix. Men dessutom sa jag upp mig från min tidningsanställning för att starta eget. Trots att jag var familjeförsörjare och vi var beroende av att jag drog in pengar.

Först tio år senare har jag förstått vilken flygande start jag fick. Hur folk kan kämpa ett helt yrkesliv för att vara relevanta medan det bara sa pang för mig det där året. Och jag hade inte ens vett att se det! Mycket har jag att tacka den husmorsdebatt som rasade just då. För folk var som galna. Min blogg blev symbolen för en rörelse av unga tjejer som gillade vintageklänningar, småkakor och loppisinredning. Och vi betraktades som feministernas fiender nummer ett. För tio år sedan var det nämligen oerhört bakåtsträvande att flytta ut på landet, vilja arbeta mindre, odla sin egen mat och gilla loppade klänningar. Jag fick hela tiden svara på frågor om hur det kändes att vara hemmafru trots att det ju var jag som försörjde hela familjen medan Jakob pluggade! Och att jag från dag ett faktiskt lyft feministiska frågor på min blogg var det ingen som noterade. Debatten rasade och eftersom jag är diskussionslysten kastade jag mig oförfärad in. Tio år senare hyllar vi folk som köper en gård och börjar odla och hålla på med byggnadsvård. Kanske för att många män i offentligheten ägnar sig åt det nu? Då höjs ju statusen direkt.

Sommaren 2011 startade jag mitt eget företag och klev ut i ovissheten. Med tanke på hur stor bloggen var då borde det ha varit enkelt att tjäna pengar. Men det var det verkligen inte. Idag finns säljbolag som plockar upp influencers och parar ihop dem med annonsörer. Men jag sålde själv med varierande resultat. För en otroligt omogen marknad som inte heller visste någonting om influencer marketing. Där varje säljsamtal först innebar att man skulle utbilda kunden i vad en blogg var.

Det var rätt läskigt men det som gjorde att jag vågade satsa var våra extremt låga levnadsomkostnader. Samt att jag i bakhuvudet alltid vetat att jag vilken dag som helst skulle kunna ta ett vanligt jobb och trivas med det. Skulle den här influencergrejen inte funka skulle jag gärna bli lärare eller bibliotekarie. Den inställningen hjälpte mig att ha is i magen och våga fatta obekväma beslut.

Jag har haft många olika intäktsben genom åren. Såklart annonsbiten med samarbeten som är det absolut mest lönsamma. Men därutöver har jag hållit föreläsningar i varenda håla och socken i detta land, skrivit fjorton böcker, drivit Miss Clarity, haft fasta tv- och radiojobb, gjort En Underbar Pod, varit krönikör i Expressen, haft stående sidor i Family Living och Amelia och fotat och skrivit hemma hos reportage. Jag har drivit ett frilanskontor och jag har coachat nybakade företagare. Jobbat med matstyling och receptkreerande. Tagit renodlade fotojobb, sålt illustrationer och skrivit texter till antologier. Jag har njutit av att spänna båggen och testa massor av olika saker under dessa tio år. Och nu njuter jag av att smalna av igen. Fokusera och zooma in.

Bloggen är fortfarande det roligaste jag gör. Instagram är också trevligt även om det såklart inte kan mäta sig med att äga en egen plattform. Bloggarnas död har förutspåtts sedan de slog igenom men jag tror inte att min blogg kommer dö. Inte förrän jag själv väljer att sluta. Jag har byggt något långsiktigt och gediget och även om läsarvanor skulle ändras och folk skulle tröttna så kommer jag kunna använda den här plattformen så länge jag vill. Jag vet inte om den alltid kommer vara mitt främsta inkomstben – för sånt kan ändras. Men den kommer fortsätta vara den plats där jag får uttrycka mig fritt och kommunicera utan mellanhänder.

Och är det något jag lärt mig så är det att trägen vinner. Jag är kanske inte bäst – men jag är förmodligen segast. Jag har ju orkat hålla på i femton år! De flesta som var stora bloggare då har slutat för länge sedan. Jag har blivit bra för att jag bitit mig fast och hela tiden fortsatt. Jag var varken särskilt duktig på att fota eller skriva när jag började men efter femton år har jag lärt mig en hel del. Jag har också tagit det på allvar. Haft en plan för vad jag gjort och investerat i att bli bättre. Skaffat bättre kameror, lärt mig mer om bildredigering, övat mig på att skriva och arbeta fram tydligare koncept. Jag har investerat mycket tid och pengar för att få coachning av kompetenta personer. Och det här tror jag är nyckeln både till framgången och att det fortfarande känns så kul.

Och självklart har jag nu betalat den där fakturan från Patent och Registreringsverket. För jag ser fram emot att få göra det här i minst tio år till!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
20 juni, 2021

Aldrig känner jag mig så dramatisk som jag gör när jag är klädd i svart! I helsvart känner jag mig visserligen bara utklädd men i det här känner jag mig djärv. Hittade klänningen (ett gammalt felköp) oanvänd i en låda och plötsligt kommer jag i den. Och gillar vad jag ser!

Attityden fick jag på köpet.

Förresten innan någon fler frågar – ja jag har struma! Och ja, jag har koll på knölen och mina sköldkörtelvärden. Ingen behöver oroa sig även om jag uppskattar den vänliga omsorgen. Den här knölen började växa när jag precis fött Ulf och hela min kropp blev samtidigt knas och jag gick upp tio kilo på en sommar. Men nu håller den sig i schack och jag gör regelbundna undersökningar och har gjort flera biopsier på den.

Det enda som är störande med den är att den är så himla FUL! Överväger att operera bort den men är rädd för att behöva medicinera resten av livet, eller att mina stämband ska ta skada. Tills vidare står jag bara ut. Brukar alltid få massor av kommentarer om knölen när jag gör Susannes Skafferi och är i bild i fyra timmar. Så jag tänkte att jag säger det nu innan så behöver ingen undra!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
19 juni, 2021

I torsdag var det äntligen Dagen D. Dagen då barnen fick träffa morfar och gammelmoster Mia igen. Morfar har inte träffat barnen på ett helt år och för Mia var det ännu längre sedan. Så ni kan förstå att vi var peppade. Men vi tar det från början.

Jag och Uffe vaknade först och åt frukost ihop. Han slevade i sig fil och flingor och jag drack kaffe i vanlig ordning.

När Folke och Bertil vaknat och ätit frukost tog de fram Banduspelet och började bygga av de skojiga klossarna.

Kan verkligen rekomendera Bandu – både för spel och för klossbyggnad

Hips vips knackade det på dörren och barnens kompis stod utanför. De försvann ner på åkern för att fortsätta på sin koja. Av gamla tegelstenar, plank och hö bygger de en egen liten värld…

Så här snabbt springer den som blivit utlovad varmkorvslunch!

Jakob kom nämligen hem från åkern och kirrade det till barnen.

Ändå den godaste snabblunchen jag vet.

Sedan bakade jag en kaka och vispade grädde och förberedde lite inför kvällens middag. Det är så trivsamt i mitt kök nu

Ute hade jag gjort fint med nystrukna dukar och buketter av ängsblommor här och var

Ni skulle se barnens händer. Helt täckta av blåsor efter allt klättrande, gungande och hängande i repstegar

Ulf vill också gärna klättra men behöver hjälp. Det går till så att man står och håller fast honom under en gren och så nyper han tag och hänger i den helt blickstilla och knäpptyst. Kul lek.

Stina sa att Bertil börjar likna John Lennon och jag håller faktiskt med. Det kanske är ansiktsformen och de runda brillorna? Han är också väldigt lik min syster, faktiskt.

Så äntligen var det dags för morfar och gammelmoster Mia att komma. Visste inte ens om Ulf skulle komma ihåg någon av dem. Men det gjorde han. -HEJ MOFFA gastade han!

Finaste bilden jag tagit tror jag. Återföreningen.

Genast skulle barnen visa sina bästa ställen, kojor, gungor och allt de kan och lärt sig.

Finns ju en hel del om man säger så. För en nog villig publik kan det hända att listan av saker att visa faktiskt aldrig tar slut.

UIf beordrade moffa att följa honom att titta på bastun som tillkommit sedan sist.

Och storbarnen visade pilbågen och kojan

Sedan var det fika. Vit rabarberkladdkaka och sockerkaka

Mmmm…den här godingen finns i vår nya bok…

Nu står syrenen i full blom liksom någon slags blåklint (?)

Jag älskar vår trädgård med alla mysiga små rum, vinklar och vrår.

Och det är så roligt att genom andras ögon få upptäcka hur den faktiskt förändrats genom åren.

Ulf var inte minsta blyg. Han kröp upp bredvid morfar, drog till sig armen och gosade in sig med slutna ögon och ett utdraget mmmmmm…..

Sedan proppade han munnn full av körsbär. Obrydd om kärnor. Jag har förresten lärt mig knyta en körsbärsstjälk med tungan nu! Det gick på andra försöket.

Men att ha gäster tär på krafterna så vissa pojkar fick gå och lägga sig en stund och bara ta det lugnt.

Medan morfar och Mia underhölls av barnen satte jag igång med middagen.

Tände grillen och gjorde potatissallad

Och dukade fram.

Så enkelt och så himla gott. Vår egen lammentrecot med bara lite salt och peppar.

Vi var såklart tvungna att korka upp en flaska bubbel och utbringa en skål för Moderna, Pfizer och Astra Zeneca. Ulf satt i högsätet och klirrade värst av alla i glasen.

Sedan tog vi efterrätten på verandan

Ulf satt på sin snowracer på gräsmattan och körde bil

Och sedan var det dags att vinka hejdå till Mia och Morfar.

-Hejrå harrrresåbrrra! Sa Ulf med sina välartikulerade r. Och sedan medan han vinkade hejdå sa han till Jakob.

-Pappa ja älska dom.

Och det inte ett öga var torrt!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
18 juni, 2021

Jag blir så rörd av studenttider och att se alla vackra ungdomar. Om de bara kunde inse hur värdefulla de är. Som vuxen ser man mest friheten och framtidshoppet och glömmer hur stressande och otäckt det också är att kastas ut i verkligheten.

Jag tänker mycket på min egen gymnasietid. Jag utvecklades i en omskakande takt. Fick vänner för livet, fick äntligen hålla på med musik, teater och litterär gestaltning. Jag blev kristen, ännu mer feminist och hann (lågt räknat) vara kär i tretton killar per termin. Jag gjorde erfarenheter som jag har nytta av varje dag i mitt vuxenliv. Och jag träffade Jakob. Jag var som en blomma som stått i en för trång kruka men plötsligt planterades ut i en solig, varm rabatt. Jag blomstrade!

Samtidigt präglades gymnasiet av att mamma blev sjuk. Sommaren mellan ettan och tvåan upptäcktes tumören, bröstet opererades bort och hon påbörjade en strålbehandling. Ett par månader innan jag tog studenten upptäckte de att cancern spridit sig.

Det finns så få bilder från gymnasietiden och min vardag – jag håller hårt i dem jag har kvar. Här sitter jag i skolcafeterian iklädd mammas gamla t-shirt med texten Jokkmokks Korrespondensgymnasium. Platinablont hår och pipilotter med lockade toppar. Klistrigt Juicy Tubes på läpparna och stora örhängen. Alltid stora örhängen.

Den här bilden togs på balen någon månad innan studenten. Då hade jag precis blivit ihop med Jakob men redan hunnit bestämma att jag skulle gå med min klasskompis Adam. Minns att jag hade väldigt roligt den kvällen och kände mig så fin.

En tid innan balen åkte jag ner till min syster som på den tiden bodde i en skabbig andrahandslägenhet i Vasastan. Utan badrum men med pälsängrar, silverfiskar och fläskbaggar som husdjur. Vi letade igenom varenda tänkbara affär efter en lämplig balklänning och strax innan stängning fick vi napp i en vintagebutik. Det var den här åttiotalsblåsan för 800 kronor som mamma lovade att betala åt mig efter att jag ringt hem och kollat. Skorna var min systers reafyndade Pradaskor som jag fick låna om jag lovade att inte “fotsvetta ner dem”.

En balbild av mig och min kompis Sanna. Vi hängde ihop hela gymnasiet i ett gäng på sju tjejer och vi umgås fortfarande när vi kan. Vi har gått på varandras bröllop, dop, barnvälsignelser och försöker ses varje jul och varje sommar om vi råkar vara i krokarna samtidigt. Våra messangertrådar är långa och vindlande.

Alla som kände mig innan allting förändrades har jag ett särskilt band till.

Champagnefrukosten på studenten. Bar samma klänning igen och i min dagbok skrev jag om framtiden “Jag vill jobba som kreativ mångsysslare, men hur fan ska jag kunna försörja mig på det?”

Elina känner ni säkert igen. Hon är ju min närmsta vän och syns ofta på bloggen. Hon hade också en gullig lillasyster som hette Stina – en småtjej som hängde med oss ibland och delade chipspåse framför teven. Idag är det istället våra barn som delar chipspåse framför en skärm. Vi har ju matlag ihop <3 Elinas svägerska Charlotte bodde i England vid den här tidpunkten, så henne kände jag inte alls. Men idag bor hon en bit bort längs samma grusväg som mig och är min högra hand i jobbet som kreativ mångsysslare.

I mitt fotoalbum från studenten finns många bilder. Mamma och pappa dukade långbord på verandan. Mormor och morfar kom hela vägen från Jokkmokk. Faster Inger och Ulf var med och moster Mia med familj dök också upp. Det var världens finaste dag och jag minns att jag kände mig så firad.

En bild berör mig särskilt. Den är tagen tidigt på studentmorgonen. Jag är sminkad inför champagnefrukosten, Anna står i morgonrock. Och mellan oss står mamma med ett snett leende och en sjalett kring hjässan. Några veckor tidigare hade hon tappat allt hår. Stora tussar som hon kammade loss, lutad över badkaret. Mamma vars fantastiska lockiga hår var hennes signum. Jag gjorde henne sällskap till sjukhusfrisören och vi försökte hitta en peruk som hon kunde stå ut med.

Våren när allting skulle handla om frihet, fest, utspring och kompisar. Handlade det lika mycket om cytostatika, perukprovning och en mamma som tappade aptiten. Som förstod att hon skulle dö ifrån sina flickor.

Allt det tänker jag på när jag ser nybakade studenter och deras glädje, hopp och rädslor. Jag tänker på det stora, svåra och vackra livet som bara ligger och väntar på dem.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
17 juni, 2021

Vissa saker vet man bara. Som att man vill bo längs en grusväg. Se horisonten från sitt köksfönster. Ha byxor med vida ben och en hund man kan ha okopplad.

Andra saker vet man inte alls. Som hur dålig man faktiskt var under graviditeten, att man kanske inte alls älskar lakrits längre eller att man skriker för mycket åt sina barn. Det är ingenting man planerar eller vill. Plötsligt en dag inser man bara hur det verkligen förhåller sig.

Vissa saker vet andra bättre än en själv. Att man är en sån som driver igenom det man bestämt sig för. Att man visst är bra på att lyssna. Att man ältar oförätter och att man är så pass dålig på att höra av sig att det egentligen inte är okej.

Ibland vet man mer än man själv förstår. Fattar ett beslut som går rakt mot ens vilja och längtan. Ja rakt emot ens förnuft och tro. Fattar det motvilligt och klentroget och upptäcker sedan att det var rätt. Fast det kändes fel, man inte hade lust och magkänslan sa nej.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
16 juni, 2021

Jag överväger starkt att införskaffa en sådan där blå skrivbok som Alma Svensson i Lönneberga hade. Skulle kunna fylla en ny var fjortonde dag med alla små hyss Ulf gör. Man kan verkligen inte vända ryggen till i en sekund utan att någon slas mindre katastrof sker. I veckan har han:

  • Målat med vattenfast solskyddskräm på vardagsrumsmöblerna och den antika mattan
  • Hällt ut närmare 1 liter japansk soya. Över soffan, över de stoppade stolsitsarna, över matbordet, kuddarna och över golvet. Med en pensel han hittade gick han sedan loss för att måla. När jag blev arg och skällde på honom gömde han sig bakom gardinen och skrek “JAG ÄR RÄDD” samtidigt som han såg misstänkt glad och uppspelt ut!
  • Regelmässigt använt Elfa-hyllorna i hallen som ribbstol och stege
  • Hällt ut min fulla tekopp i sin storebrors gummistövel. -MEN VAD GÖR DU, UNGE?! besvarades med ett trösterikt “De ä inte min stövel”. Jamen då så!
  • Målat med tandkrämstuben på väggarna i punschverandan.
  • Kastat ner pappas airpods i tvättnedkastet. Vi letade efter dem en bra stund innan Ulf meddelade att han slängt bort “hörängena”. Förpackningen klarade dock fallet på fyra meter förvånansvärt bra.
  • Målat med en grön tuschpenna i trapphuset, trappan och på väggarna i vårt badrum.
  • Tömt i sig ett halvt ölglas. Visserligen alkoholfri öl men ändå.

Det är roligt med folk som är helt så här “Men herregud vem lämnar ens unge utan uppsikt länge nog för att kunna hitta på sånt där?” Jo det kan jag berätta. Det gör någon som behöver gå och kissa, som går och hämtar ett glas vatten, som tar in tidningen från brevlådan eller har syskon som ibland behöver få lite uppmärksamhet. För på de 1-2 minuter det tar hinner overkliga mängder ofog uträttas. Det kan jag meddela alla er som aldrig själva provat fostra en sån här försigkommen Emil-typ.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
16 juni, 2021

Jag försöker jobba undan idag för Ulf är äntligen på förskolan efter att varit sjuk i en hel evighet. Men jag är så seg och mina barn är ännu segare. Jag minns ju hur dubbelt det var när man fick sommarlov. Hur håglös, rastlös och uttråkad man plötsligt kunde känna sig när lovet väl kom.

Så där är det ju förresten för mig själv när jag går på semester. Det är verkligen ingen rät linje in i vilan. Tvärtom är vägen dit rätt skumpig (som jag skrivit om här) och man måste ge sig lite tid att komma ner i varv. Det värsta är att jag också kan känna mig så fruktansvärt otillfredsställd över att inte ha hunnit med exakt allt jag velat hinna innan semestern. Att vissa jobb jag hade tänkt avsluta spiller över till hösten. Hösten som ska vara som en ren, blank sida. Hur ska man kunna vila med vetskapen om att man kommer börja nästa termin på minus?!

Men det är ett OTROLIGT dumt tankefel att tro att man ska ha avslutat allt för att få känna sig ledig och vila. Att man inte får ha några lösa trådar kvar eller ofärdiga projekt. Det är ju samma beteende som gör att man inte får vila på helgen om inte bostaden är ordentligt städad eller att man inte får gå och lägga sig efter en middagsbjudning om man inte tagit undan disken. Varför ska alltid arbete gå före vila? Man är väl trött för att man behöver vila? Att då förneka sig ledighetskänslan trots att man på pappret dessutom är ledig – nä fy!

Det enda man säkert vet om to do-listan är att den är oändlig och fylls på i den takt man betar av den. Att ge sig själv tillåtelse att vila och känna sig ledig är något som måste komma inifrån. Det är en tillåtelse du ger dig själv. För ställer du den som en fråga till omvärlden kommer du aldrig att få klartecken.


Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
15 juni, 2021

Nu sover hela huset. Men jag sitter här och redigerar bilder och tänker tillbaka på dagen som har gått. Idag gick barnen på tio veckors lov. Äntligen. Som de kämpat! Skolavslutningar är så speciella. Det är som att slå på en kran. Gråter nonstop. Gråter när jag tackar fröknar som utmanat mina ungar, hjälpt, peppat och uppmuntrat. Gråter över fina sommarlovsbarn med inbakade flätor och nystrukna shorts. Usch jag önskar att jag någon gång kunde prata om mina barn med deras lärare utan att börja grina? Men tyvärr kan jag inte det. Känslorna är FÖR starka.

Så här såg vår dag ut i alla fall.

Barnen vaknade 06.30 och drog på sig sina nystrukna skjortor och nytvättade shorts. Och fick plita ner hälsningar till sina fröknar.

Så gulligt att se små rader av kommunikation med viktiga vuxna i deras liv.

Vi hade plockat små trädgårdsbuketter och band ihop med korten.

Barnen tågade som vanligt från skolan till kyrkan för avslutning, med den enda skillnaden att vi vuxna inte fick närvara. Nästa år – då jädrar!

Medan barnen hade avslutning var jag och Ulf hemma och gjorde iordning fika och slog in små sommarlovspaket. En av oss tjurade för att hen inte fick tjuvsmaka tårtan.

Sedan åkte vi och mötte barnen på skolgården. Ulf var gullig i sjömanskostymen. Samma som både Bertil och Folke haft.

Självklart hittade jag Bertil så här. Alltid försvunnen i någon trädkrona. Eller uppe i någon lyktstolpe för den delen.

Bertil, Ada och Elle kramade hejdå till sina fina fröknar.

Jag är så tacksam för det år som gått. Alla vuxna som lyssnat på mina barn, tagit dem på allvar, tröstat, peppat och skojat. Även när det varit en lite krånglig, gropig resa.

Sedan åkte jag hem och satte på kaffe och dukade fika på verandan. Det blåste fasligt så vi satt inte ute i trädgården.

Jag hade gjort en tårta med blåbärsfyllning och jordgubbar

Plus lite annat smått och gott

Älskar att verkligen fira ut barnen som kämpat så hårt under hela terminen. Utmanat rädslor, tragglat sig igenom tråkigheter, lärt sig nya saker varje dag och tagit sig upp alla tidiga mornar.

Bertil och Folke fick varsitt set med simfenor, cyklop och snorkel som de länge pratat om att de vill ha. Tidigare år när vi firat med morfar brukar han sticka till dem en slant att göra något roligt med på sommarlovet. Eller ge dem vattenpistoler, hoppbollar eller något annat som en morfar tänker ut så bra till pojkar som påminner om honom själv som barn.

Hela vår högt älskade barnaskara samlad.

Stökigt, stojigt och ganska höggljutt

Som alltid när vi umgås

En hel hög extrabarn med extraföräldrar

Jag bar min nya rygglösa klänning dagen till ära

Som Ulf genast använde som servett för sin blåbärskladdiga mun

Och fast jag tyckte jag kirrat så mycket fika fanns inte ett smul kvar när vi ätit färdigt.

Och härj utbröt. Tur han har snälla storebrorsor som låter honom hållas

Sedan var det dags för uppställning familjevis för fotografering i trädgården.

Somliga ville förevigas med snorkel

Inte undra på så stilig som man är med en sådan mellan framtänderna

Essa och Popsy hade fullt upp med att leka

Efter fyrtiotvå sorger och fyrtiotre bedrövelser lyckades vi få till en bild där ingen blundade men alla frös och frisyren bara till hälften blev förstörd av blåsten. Som ni ser kom Jakob direkt från åkern där de som bäst höll på att plantera gurkplantor.

Jag försökte också fota barnen

Men det var knappt jag hann med det innan det såg ut så här

Till och med hundarna fick ställa upp på bild

Hoppas varje dag att Popsy inte ska bli godkänd som polishund utan få bo kvar här istället!

Efter fikat pep alla hem. Men Folkes kära vän Dahlia avlöste och det utbröt ett klättrande och rusande utan dess like! Barnen sprang runt som yra höns och lekte lite här och lekte lite där. Precis så rastlöst och ovant som man gör första dagarna på sommarlovet när man inte riktigt vet hur man ska göra av all frihet som överrumplar en.

Och jag städade bort fikat, hängde upp en ny gunga och en ny repstege i trädet och tog fram snowracern till Ulf som prompt ville “köra bil” på gräsmattan.

På kvällen kom matlaget förbi med en laddning pizzor från Roots i Tavelsjö. Är det skolavslutning så är det.

Barnen vräkte i sig

Och vi vuxna med. Helt orimligt goda pizzor!

Så satt vi ute sent och pratade på verandan medan barnen betedde sig som en apflock i det vilda! Och sedan åkte alla hem till sig. Och nu sitter jag här helt vimmelkantig av trötthet. Glad över en riktigt fin dag. Och över att imorgon blir en vanlig dag med aningen mindre sinnesrörelse för mig.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
15 juni, 2021

Vi hade ett litet familjeråd i helgen inför barnens sommarlov. Så viktigt att sätta sig ner och prata så att man bestämt hur man ska göra med allt. Innan konflikter uppstår. Särskilt viktigt ju äldre barnen blir. Upptäcker ofta att vi av gammal vana bestämmer över huvudet på dem trots att de är stora nog att få tänka och tycka till. Som det här med skärmtid. Hur länge ska barnen egentligen få ha skärm på sommarlovsdagarna? Spela Minecraft är något de älskar och gärna gör – men det måste ju finnas begränsningar. Så barnen fick säga hur mycket de önskar spela och sedan fick vi säga vad vi tyckte var rimligt. Och sedan jämkade vi ihop oss till något som alla kunde acceptera.

Vi gjorde också en lista på sånt barnen vill ha hemma för att kunna göra frukost, lunch och mellis själva. De får ordna sin egen frukost och Jakobs uppdrag är att se till att diskmaskinen är tömd när han åker till jobbet på morgonen. Så att vi kan ställa in vår disk obehindrat hela dagen och jag kan börja laga mat utan stök på eftermiddagen. Vi bestämde också en middagstid när vi försöker äta varje dag och som vanligt är deras uppgift att duka fram och duka av och ställa in all middagsdisk i maskinen.

Jag hoppas och tror att vi nu förankrat lite trivselregler så att sommaren blir så bra som möjligt. Inför förra sommarlovet skrev jag ett inlägg om hur jag skulle ta mig igenom det då jag till största delen var själv med tre barn:

“Jag kommer försöka ha väldigt bestämda rutiner. Storbarnen ska få fixa sin egen frukost varje morgon. Duka fram och duka bort. Och lunchen ska vara standardiserad. En filtallrik och smörgåsar. Ingen varm lagad mat två gånger per dag, inte. Jag ska ha en miljard frukter redo i kylen så att barnen kan hämta sitt mellanmål när de behöver. Och så ska falukorven, pannkakan, nudelsoppan och spagettin och köttfärssåsen bli min bästa vän. Och barnen ska få duka fram och duka bort middagen varje dag. Jag ska ha en minutiöst packad badväska redo på verandan där allting viktigt finns och inte måste springa runt och letas. Dessutom ska jag umgås mycket med mina kompisar som också har barn – och göra barnvänliga aktiviteter tillsammans”

Ja, du hör ju. Den här sommaren blir alltså ungefär likadan, förutom att Ulf går mer på förskola. När jag skrev det här inlägget förra året fick jag så många bra tips av er läsare – så nu sammanställer jag dem här.

Smarta hack för en sommar med barn!

Malin: Kan varmt rekommendera både en packad badväska men också en bas-picknickväska! Jag har en stor korg klar med duk (ett måste), toapapper, våtservetter, en tom soppåse, en kniv, tändstickor och lite annat som kan behövas och dom man ofta glömmer stoppa i. Då är det bara att packa ner mat och dryck då det är dags för utflykt och det blir enkelt för barnen att hjälpa till med det.

Elisabeth: När mina barn var små, packade jag alltid två badväskor så när badkläder och handdukar inte hann bli torra till nästa dag tog jag badväska nummer två med mig. Och dag tre var den första väskan torr och klar…

Lo : Jag är uppvuxen på fil- och mackluncher och jag ÄLSKAR det! Hela knepet ligger i att ha flera olika sorters bröd igång samtidigt och lite olika pålägg, så att man inte käkar samma sorts mackor till frukost som till lunch. HÄPP! Helt olika måltider ju! 

Maria: Jag gillar idén om den färdiga badväskan samt picknickväskan. Tänker mig en checklista för dessa också, för det är alltid nåt som har glömts, typ kaffemjölk eller extra blöjor eller nåt. Ett tips är också att göra dubbelt upp när du ändå gör mellanmålet/frukosten. Jag har haft min 6-åring hemma många veckor nu på slutet och det var verkligen värt det att göra två mackor och stoppa en i en glasbruk i kylen till nästa “Mamma jag är hungrig”.

Terese: Jag vill verkligen slå ett slag för risgrynsgröt till lunch. Vi kan koka en stor kastrull på fredagkvällen som får svälla över natten, sen har vi lunch till hela familjen lördag och söndag. Våra barn vet nog inte om att det finns familjer som äter lagat mål till lunch på helgen.

Helena: Om man vill få riktigt många “wow” och “mamma du är bäst” från sina barn kan jag tipsa om glass i mattermos. Vi har en på ca 0.5 liter som jag lägger i frysen ca 30 min (utan lock) och sedan fyller med glass. fatta vilken lycka när man tar fram den på badplatsen!

Anna: Jag vill tipsa om tomma förskolegårdar! Inhägnat så ingen kan rymma och fullständigt barnsäkrat utan att man själv behöver lyfta ett finger (förutom att stänga och låsa grinden efter sig). Skolgårdar kan också vara riktigt kul, men där finns ju sällan staket dessvärre. Vi bodde inne i storstan förut och när alla andra trängdes på överfulla lekplatser var vi i princip alltid ensamma på förskolegårdarna.

Agnes: På en resa i mellanöstern fick vi ett tips för varma dagar… dela en gurka på mitten, på längden, och salta ”snittytorna” litegrann. Lägg ihop gurkan igen och dela gurkan på mitten och plasta in ordentligt. Barnen kan sedan äta/suga på gurkan och får i sig både salt och vätska. Viktigt är naturligtvis att man är noga att successivt ta bort plasten runt så att de inte får i sig något av den. Våra barn älskade dessa gurkor när de var små.

Anna: Jag har en nätkasse till alla sandleksaker så sanden ramlar ut istället för att samlas på botten av väskan

Och så avslutar jag med några egna tips på billig utflyktsmat att packa till barnen: Kalla makaroner, kalla stekta småplättar, smörgåsar med salt pålägg (vira in traven i smörgåspapper och fäst vid en kylklamp med hjälp av ett gummiband). En mattermos med varmkorv och lite bröd bredvid i en påse. Frukt skuren i bitar i en burk med lock så att den inte mosas. Kokta oskalade ägg och en liten saltströare. Stekta, kalla prinskorvar. Morotsbitar, gurkstavar, vitkål och blomkålsbuketter.

Fyll gärna på om ni har fler smarta sommarlovshacks!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.