Den här tiden vill jag förlänga och sträcka ut i all evighet. Livet känns så enkelt och vackert. När klockan ringer 06.20 och sovrummet badar i solljus. Hela familjen sömndrucken tumlar ner för trappen. Mjuka, milda röster. Svettlockiga hår. Tålamod som räcker till, för ovanlighetens skull. Mina stora, vackra pojkar som själva borstar håret, smörjer solskydd och packar frukt. Innan de tillsammans trampar iväg till skolan. Redan varmt och skönt i luften.

Igår var det en ovanligt exalterad tioåring som cyklade till skolan. De vankades nämligen friluftsdag. Hans fantastiska fröken skulle ta med sig klassen upp till tjärnen på berget och leva som på järnåldern. Laga mat i kokgrop, fiska, tillverka sina egna pilbågar. Det är den typ av äventyr som passar min lilla historienörd.

Jag bestämde mig för att dokumentera min dag i bilder. Men glömde sedan bort att fota någonting ända fram till lunch. Jaja.

Grötlunch är så himla bra tycker jag. Satt i skuggan och slevade i mig i under lunchpausen.

Raskade mig för att under lunchen också hinna det här – att stryka den ena farstubron med roslagsmahogny. Det gör jag varje vår och doften signalerar sommar! Gäller att passa på att göra det medan det är varmt och torrt och torkar snabbt

Hela arbetsdagen igår gick åt att sitta på verandan och måla – fast inte roslagsmahogny utan ett illustrationsuppdrag jag har. Det är SÅ kul och går SÅ långsamt. Jag kan verkligen inte måla snabbt. Känner hur tiden bara rinner iväg när jag sitter hukad över akvarellblocket och lyssnar på podd.

Hej från mig! Så här sitter jag och arbetar ytterst oergonomiskt med båda verandadörrarna öppna för korsdrag

När skolan slutat för dagen packade jag picknickkorgen och hämtade barnen och traskade rakt över skolgården till byns badplats för ett premiärdopp

Ulf och Ylva-Karin var peppade!

Så småningom anslöt hela matlaget. Så UNDERBART att vara här igen tillsammans! Att slå läger och hänga en hel eftermiddag och kväll. Äta medhavd middag och bara ligga och surra om allt och ingenting.

Jag gjorde standardmaten jag alltid gör – en stor pastasallad med barnvänliga smaker.

När klockan närmade sig halv åtta begav vi oss hemåt. Och medan Jakob nattade barnen var jag ute i trädgården och donade.

Just nu bor jag i mina dockstatofflor och omlottklänningen i hellinne från Indiska. Så sval och skön i värmen! Självklart var det första som hände när jag premiärbar den att Ulf kom och torkade av sin svartvinbärssmoothie-kladdiga mun på den. Suck. Jaja.

Älskar att påta här kvällstid! Det är så fridfullt. Förutom när jag snavar över alla pinnar. Mina tre pojkar är pinnsamlare av rang och det fullkomligt DRÄLLER av pinnar i olika storlekar och modeller här och gudinåder om någon slänger bort någon. Och sedan gör Essa inte pinnsamlandet bättre precis.

Barnen satt och ritade och jag fick ett brev från Folke som han skrivit med omständig handstil. MAMMA JAG ELGSKAR DEJ FOLKE KO. Jag fick förklarat för mig att det där med ko var för att han också älskar kor. Okej.

När barnen somnat kom Jakob ut för att träna med Essa hack i hälarna

Gullhuset! Ser pyttelitet ut från den här vinkeln

Mmmm!

Sedan när klockan blivit tio gick jag ner på åkern och knipsade stora fång häggblommor

Larvigt vacker just nu!

Det är så fint att göra bautastora buketter! Liksom förändra perspektiven en aning. Karaffen är en tillbringare modell XL och syrenerna fyllde hela famnen på mig.

Gjorde en likadan bukett till köket också. Får ibland frågan om hur man gör för att inte häggen ska lukta kattpiss när man tar in den (ett vanligt och oangenämt problem).

Men jag har funnit att det luktar värre om man bara har lite hägg. Tar man däremot in ett REJÄLT fång så blir doften något annat – mer lik den utomhus. Och så ska man förstås inte låta den stå inne för länge, för då börjar den absolut att lukta! Två-tre dagar max. Sedan får man ta en ny bukett.

Viid tolvtiden drack jag en stor kopp te och en smörgås och sedan kraschade jag i säng och snarkade i vanlig ordning som en hel karl

Och det var den onsdagen, det!