Månad: augusti 2021

31 augusti, 2021

Hejhopp denna uuuuunderbara tisdag! Vaknade utvilad, peppad och glad.

Så härligt att vi går in i september imorgon och att jag har en så sjukt bra känsla i magen. Ni vet när man känner att man är på rätt väg? Den känslan har jag! Min assistent Charlotte gick igenom höstens jobbschema med mig och jag kände bara ett stillsamt. Jaha? Det här är så himla…lagom?! Förra hösten var det mer trevande men ändå hoppfullt. Men nu vet jag det med säkerhet – jag KAN ha ett balanserat, lagomt arbetsliv! Det finns inom räckhåll.

Det är jobbet som till stor del dikterar hur det går med träningen, hemmet, psyket, relationerna. Och när jag jobbar för mycket fallerar resten. Så lagom är något att verkligen sträva efter. Sedan kommer det såklart ändå infalla stressigare perioder. Men det får jag ta då. Den övergripande känslan nu är ändå att jag kommer ha en skön lunk.

Känner mig allltid så dum när jag skriver sånt här eftersom att jag – till skillnad från många andra – faktiskt har möjligheten att styra min arbetsbelastning. Jag vill inte låta helt aningslös och ba “Du som jobbar på IVA borde sträva efter att jobbet ska vara mer lagom. Du som rättar sextio nationella prov – testa att göra som jag och minska din arbetsbelastning!”

Å andra sidan. Det vore väl förfärligt om jag som nu har den möjligheten inte begagnade mig av den utan bara fortsatte stressa och beklaga mig? Det är väl om något mer aningslöst?

Klädde mig som en karamell dagens humör till ära. En gammal Miss Clarityklänning, orange lack från Depend i färgen “catchy coral” och mina Supergas på fötterna. Och sedan drog jag in till stan för att jobba.

Hejhej från tuttfian med humöret på topp!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
30 augusti, 2021

Rasande: Att cykla i motvind i en uppförsbacke utan mössa.

Glad: Att sitta i bilen på vägen till min sommarstuga.

Fascinerad: Fyrkantiga pedagoger som försöker göra fyrkanter av alla bubbliga, mjuka och oregelbundet formade barn. Vilka tror de att de är? Med vilken rätt?!

Illamående: Att äta tidigt på morgonen.

Generad: Om Jakob skulle lägga sig i bråk eller diskussioner på bloggen eller andra sociala medier. Alltså typ kommentera och försvara mig. Så fruktansvärt pinsamt beteende. Ibland skämtar Jakob och säger att han ska göra det och då rodnar jag från hårfästet till tånaglar.

Rädd: Att vakna i vargtimmen. Inte för själva vaknandet utan för att jag får katastroftankar och till viss del också ångest av det. Lyckas jag somna om är det helt försvunnet när jag vaknar på morgonen.

Föraktfull: När folk är okunniga utan att bry sig eller känna att de har en skyldighet att upplysa sig.

Pirrig: Första gången jag ska ha på mig nya, snygga kläder

Panikslagen: Små hål i en klunga. Alltså när trypofobi visar sitt fula tryne.

Irriterad: När folk försöker tillskriva mig egenskaper, humör eller åsikter jag inte har.

Energifylld: Ensamhet i kombination med godis.

Flamsig: Att vara uppe och arbeta sent. Kanske med något fysiskt som att städa, röja eller rigga. Då finns det ingen hejd på hur flamsig jag kan bli ihop med en kollega eller vän. Skrattar tills jag tappar styrseln i kroppen och blir lite mer som överkokt spagetti. Kanske måste jag lägga mig ner på golvet till och med.

Avundsjuk: Folk som äter vad de vill och ändå aldrig går upp i vikt.

Hysterisk: Att leta efter nycklar/börs/telefon när jag har ont om tid och ska iväg. Min familj kan göra en spot on imitation av mig i det här tillståndet. Tonfallet, stirrandet, stegen, dörrsmällandet….

Lycklig: Att ha massa roliga planer att se fram emot men ingenting som ska ske just nu. Så att bara det roliga existerar – men ännu inget av besväret.

Otålig: Folk som inte lyssnar ordentligt

Kär: En stor snygg näsa, värdighet, mörkt hår i mängder, ådriga underarmar, självdistans.

Förskräckt: Min egen långsinthet. Jag kan vara så fruktansvärt långsint om jag bestämt mig för det. Men jag har herraväldet över det för jag kan ändra mig när jag vill. Men jag vill inte! Greven av Monte Cristo får gå och kamma sig vid en jämförelse.

Bjussig: Bjussiga personer

Likblek: Att tänka på dumma saker jag gjort och skämmas över dem så att jag tappar ansiktsfärgen.

Avtänd: Machomän. Fallet blir så högt om de råkar ha en synlig snorkråka i näsan, uttala chèvre chevré eller missförstå vad ett svårt ord betyder. TiIl varje pris vill man rädda ansiktet på en machoman som gör bort sig. För det finns inget som är så socialt smärtsamt. Ingen kan vara så pinsam som Ola Rapace, Mikael Persbrandt eller Gordon Ramsay. Man blir helt nervös i närheten och det är verkligen inte på det bra sättet.

Småaktig: När någon influencer blir hyllad för något som jag själv sagt eller gjort i tio års tid utan att få det minsta credd för.

Snål: Mot snåla människor.

Snygg: När jag är gravid. Trist att peaka under några få månader i livet.

Trött: Människor som är överdrivet noga med formalia och detaljer. Säkert viktigt men jag blir alltså jättetrött.

Utmattad: Sociala tillställningar där jag inte bara kan vara mig själv.

Förlägen: När någon frågar ut mig om mitt jobb

Stolt: Barnen

Skamsen: Listan med obesvarade sms till vänner och släkt. Ibland låser det sig och så dröjer det en månad innan jag kan svara.

Förnärmad: Att nästan alla i offentligheten som jag betraktar som mina förebilder (i den mån de alls nämner mig) bara säger negativa saker. Vilket misslyckande. För dem alltså. De har ju haft en jättedålig inverkan på mig.

Förvånad: Över att jag precis hittade på och plitade ner den här listan och tänker publicera den utan att tänka efter två gånger ens

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
29 augusti, 2021

Söndagarna är då jag samlar allt som inte rymts i något annat inlägg under veckan som gått. Riktiga mastodontinlägg brukar det bli. Som är roliga att skriva men tar sin lilla tid att få ihop. För att inte tala om korrekturläsningen. Läser fjorton varv tills jag blir vindögd och dagen därpå läser jag igen och hittar alltid en ny drös korr jag missat.

Nå, håll till godo med det som bjuds. Här kommer första veckan på höstterminen.

Tisdag morgon började vår termin. Barnens första skoldag. Väckte mig själv snällt genom att praktisera hacket jag började med i våras – nämligen att ta den första koppen kaffe i sängen iklädd nattlinne, nedkrupen under täcket. Får jag börja dagen så blir den så mycket mjukare mot mig.

Garderobsspegeln som reflekterade med min Västerbottensdräkt på dörren och en knölig hög med kläder på fåtöljen. Utanför fönstret var det dimma så att man inte såg ut.

Blev inte mycket bättre för att man kom utomhus.

Men det anades i alla fall sol genom diset.

När det är riktig tjocka känns vårt hus som en ö i havet eftersom man inte ser någonting av den omkringliggande naturen eller grannhusen.

06.40 var klockan när Bertil och Folke hojade iväg till den första skoldagen efter sommaren. Men först efter att jag traditionsenligt tagit en bild på syskonen.

Iklädd näbbskinsstövlar och allt.

Ulf fick åka med bil istället, Jakob svängde förbi och lämnade honom på vägen till jobbet.

Jag hade in i det sista hoppats och gjort plats i kalendern för att kunna få följa med Folkes på hans första dag i skolan. Årskurs ett. Men nej, det var tvärstopp. Så min dag spenderades istället vid datorn. Jag plöjde mail, gjorde bokföring och riktigt manglade igenom allt som hopats under sommaren. Det som kändes så motigt dagen innan kändes så befriande när jag äntligen fick sätta igång. Men någon bild hann jag inte ta.

På eftermiddagen kom barnen hem helt exalterade över att ha mött en räv på skolvägen. Typiskt bra sak att göra! Sedan var det matlag hos Stina och Emil

Vi gick dit i samlad trupp. Så skönt att bli bjuden på middag efter den första utmattade arbetsdagen. Ulf höll med. Han hade inte alls någon lust att stå vid spisen. Han ville bli bjuden på något gott och slippa kämpa med disken som han annars alltid gör.

Tacos till middag och barn som åt topless efter att ha studsat studsmatta något våldsamt innan maten. Vi är inte så knussliga med sånt där i matlaget. Inte hemma heller för den delen.

Sånt som gör en glad: hederlig tacos med extremt finhackade ingredienser.

Gjorde knepet som Stina lärt mig och som ser ganska otrevlig ut men smakar gudomligt. Alltså att man lägger alla ingredienser på tallriken så här. Sedan rör man ihop dem till en grisröra. Sedan fyller man brödet med röran. På så sätt slipper man att ingredienserna skiktar sig på ett trist sätt i brödet. Allting blir perfekt blandat. Nu är det det ända sättet jag äter tacos på.

Halv nio på kvällen avrundade vi. Då hade Ulf slocknat i min famn och resterande barn i skaran var blankögda och bleka.

Onsdagen skulle egentligen ha börjat med ett träningspass men det blev tur i oturen inställt. Jag kände mig sliten och trött när jag vaknade och ute vräkte regnet ner. Så jag tog en långsam frukost istället. Plockade in lite svarta vinbär och strösslade på min kvarg, tillsammans med granola och bananskivor. Mättande och gott. Och även den här dagen spenderades vid datorn.

Förutom på lunchen då jag slängde ihop kanelbullemuffins för att överraska barnen när de kom från skolan.

Barnen hade en kompis med sig hem så det passade extra bra med finfika.

Ulf hjälpte mig att laga middagen. Genom att proväta alla ingredienser och särskilt broccolihuvudena. Tackartackarrr.

Så blev det middag.

Jag hade gjort en indisk gryta som alla vräkte i sig av. Och efter maten när barnen försvunnit upp på övervåningen låg både Jakob och jag dubbelvikta över bordsskivan. Helt utpumpade. Ingen orkade ens stiga upp och göra kaffe.

Det tar på krafterna att börja arbeta efter semestern. Och innan semestern. Jakob har ju jobbat som en tok hela sommaren så han längtar till sin ledighet som inträder i vinter.

I torsdags var jag hemma med ett krassligt barn och kände mig själv rätt vissen. Men på fredagen mådde hela familjen bra igen. Jag skrev ihop några jobb som skulle in, fortsatte med ett illustrationsuppdrag vars deadline rycker närmare på ett skrämmande vis. Och däremellan satt jag i soffan och planerade, med Essa som sällskap.

På eftermiddagen var det soligt och varmt och jag gjorde tacos eftersom det var det enda vi kunde enas om att vi var sugna på.

Åt på verandan såklart. Passar på varje gång det är soligt.

Efter maten satt vi ute i trädgården och då kom vår grannkatt Svea förbi. Essa är så nyfiken – hon älskar katter. Och eftersom vi inte vill ha en kattjagande hund tog vi det som ett ypperligt tillfälle att träna lydnad. Essa fick ligga blickstilla och inte gå fram till kattungen. Hon riktigt darrade av upphetsning men lydde perfekt.

Det är så rörande att se hennes överjag kämpa med att kontrollera de djuriska instinkterna. Melker hade inget överjag alls vad jag kan minnas? Det var bara 100% leva livet och njuta max! Medan Essa är en duktig, plikttrogen flicka som vill vara till lags. Jag kan inte ta åt mig ett dugg av äran för detta eftersom Jakob stått för all fostran. Han kan dock inte heller ta åt sig hela äran eftersom Essa är en Border Collie. Självkontroll är trots allt deras paradgren.

Essa fick sig en smäll på nosen stackarn. Fast hon bara låg blickstilla och såg snäll ut.

Sen blev det kvällssbad för de minsta lortgrisarna och jag var så trött och frusen att jag också hoppade i. Kvällen avslutades med att vi såg Karate Kid med storbarnen. Håhå jaja. Hade inte sett den innan men många gånger hört referensen wax on – wax off. Så skönt att äntligen få den satt i sitt sammanhang!

På lördagmorgonen var det dimmigt och varmt när vi vaknade.

Kände glädjepirr i hela kroppen av att vi fick tillbaka sommaren efter en riktigt kall och regnig period. Tog frukostkaffet på trappen och hängde sedan i trädgården resten av dagen.

Fick äntligen upp den här hängstolen som jag haft liggande sedan i juni. Prokrastinering deluxe. Bertil satte sig genast för att meditera och “samla chi”.

Medan jag slog in paket tillsammans med Folke som skulle på kalas hos en vän. Lämnade av honom och gled hem genom en sensommarvacker by med betande kossor och glada helglediga människor som reagerade yrvaket på den plötsliga värmen.

Sedan hämtade vi farmor på tåget. Då kändes det som vanligt igen, på det bästa sätt. För i princip varje lördag under terminerna kommer farmor med tåget och hälsar på över dagen. Har med sig lördagsgodis och glatt humör och gör helgen lite mysigare och festligare för hela familjen.

Ulf var lite trumpen över något. Oklart vad.

Men sedan fick vi annat att vara trumpna över. HUGGORM! Räknade efter och det här var det nionde huggormsmötet den här sommaren. Det är ett helt otroligt huggormsår och jag är så orolig för Essa. Inte så mycket för Ulf eftersom han “inte gillar mask” utan håller sig på avstånd. Vi försökte få ner den i en hink och köra bort som vi brukar men istället kröp den in under vår farstubro och försvann. Huuuurven.

Nå, jag fick helgfeeling och bakade en persikopaj av några frukter som började bli mosiga.

Tycker om att baka en helgkaka. Det känns så trevligt att ha att bjuda på om man får besök eller bara vill skämma bort sig själv vid eftermiddagsfikat.

Fönster stod öppna för korsdrag och doften av flox och luktärt letade sig in i huset.

Sicken snygg kaka! Trots att jag inte fick till några jämna, fina persikobitar.

Och medan kakan stod i ugnen tände jag grillen. Grillade revben av lamm

Och kolen var lite sur så det blev värsta fina dimman i trädgården

Perfekt fotoljus!

Så åt vi på verandan

Lammspjäll och smashad potatis med färska örter.

Och för er som dånade när jag skrev om fårskinnen och slakten här i veckan (någon liknade mig vid Hannibal Lecter) vill jag bara triggervarna för fortsättningen. För barnen tog rätt på revbenen efter middagen, karvade bort allt kött, tvättade av dem och planerar nu att göra smycken. De är väldigt inne på forntiden och och då smyckade man sig ju med ben och horn.

Varsågod. Svimma.

Medan ni återhämtar er sticker jag in en bild på den färdiga pajen

Som slank ner fortare kvickt.

Mmmm…gott! Men jag måste omarbeta receptet innan jag delar med mig här. Blev inte helt nöjd med botten nämligen.

Så blev det kväll och jag fortsatte plågas av Karate Kid-filmer. Tillslut lyckades jag i alla fall smita undan och gå och lägga mig tidigt. Det var tur eftersom natten blev stökig. Barn med växtvärk och en mamma som inte klarar av att bli väckt i vargtimmen utan att katastroftankarna ska börja skena.

Tillslut blev det i alla fall morgon. Ännu en kolasås-seg morgon med kaffe på farstubron och Godmorgon värden på radion. Folkes kompis kom förbi och de byggde kojor

Av våra syrener och några avhuggna pilgrenar vi gallrat bort. Blev riktigt mysigt.

Sedan stekte jag småplättar i långa banor…

och langade ut genom fönstret…

till ungarna som fick duka i trädgården.

Svartvinbärssylt, grädde och socker. En sån kalaslunch!

Råkade av misstag koka svartvinbär istället för blåbärssylt till plättarna i vintras och sedan dess är detta min favoritkombo.

Den här långa sommaren har vår trädgård myllrat av barn. Det räcker ju att barnen tar hit någon kompis vardera för att det ska bli en klase sisådär. Det gör mig så glad! Den här trädgården är till för att lekas i och jag vill alltid att det ska finnas plats för några extra vid vårt bord. Behöver bara lära mig att dimensionera mina matinköp efter det också.

Det funkar ganska smärtfritt att bli fler eftersom alla barn får hjälpa till. Även barnens kompisar får duka fram/duka av och plocka in i diskmaskinen. Det vet ungarna om så det är inga konstigheter!

Efter lunch ville storbarnen gå till skogs så då tog jag med mig en mjölkhämtare till bärplock och så hakade Essa på. Vi blev borta i närmare två timmar. Promenerade, lekte, plockade bär och vittjade mina kantarellställen.

Det verkar vara ett jädra bär- och svampår i år. Eller hur?

När vi kom hem igen var det dags att börja med middagen. Men jag fara fick förbi Albin och Ulrika på Marstorp och låna lite creme fraiche som jag glömt köpa och samtidigt hämta hem grönsaker. Kolla vilken fin farstubro de har byggt förresten. När det blir dags att reparera farstubron i vårt sommarhus (den är helt murken) ska de få rita den åt oss!

Hem igen. Tända grillen. Skrubba morötter och riva gurka till en gurkraita till middagen.

Jag gjorde nämligen Tandoori Chicken med ris och gurkraita och det blev LÖJLIGT gott!

Och efter maten började jag och Svea rensa svampen.

Och alla bär. Men det tröttnade jag snart på.

Så jag tog istället en liten kvällspromenad med kameran och förevigade augustikvällen.

Och tänkte på vilken fin vecka vi fått börja terminen med. Är så tacksam för att det blev sommarvärme och sol igen. Tänker ta vara på varenda smula sånt som ges.

Och nu sitter jag här i sängen och skriver det här inlägget medan barnen sover och Jakob badar bastu med Albin.

Kanske jag avlöser dem när de bastat klart? Vore ett fint sätt att runda av veckan på och hämta kraft inför den som kommer!

Hoppas veckan var fin för dig med. Och om inte så kommer det ju en ny chans imorgon igen.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
27 augusti, 2021

Åh så var den första riktiga skol- och arbetsveckan till ända för oss. En kortvecka bara, ändå känner jag mig omtumlad av trötthet. Alltid så svårt att trampa igång mig själv efter semestern. Känns som att starta en cykel i en uppförsbacke. Och givetvis blev det tvärnit redan i torsdags med krassligt barn som behövde vara hemma.

Nå idag mår alla bra igen och helgen ska bli solig och varm så jag planerar att grilla och hänga i trädgården. Kanske rafsa ihop lite blåbär om orken infinner sig. Kanske ta ett dopp. Definitivt rasta hammocken som behöver få gunga.

Idag har jag på mig en kjol jag fått av syrran, min mysiga ulltröja från Lindex och sommarens sneakers från Superga.

Några snälla saker man kan göra mot sig själv, för att rulla lättare. När det känns som att försöka starta cykeln i en seg uppförsbacke:

Värna om de lediga kvällarna och helgerna som trots allt finns.

När möjligheten bjuds – fortsätta göra saker du gjorde när du var ledig. Kanske bada, grilla, ta kaffet i solen som plötsligt visar sig. Lös korsord, gå barfota och bläddra i veckotidningar.

Istället för att GASA och köra över tröttheten med flåshurtiga uppmaningar – ta det lite försiktigt och låt tröttheten få finnas. Det är okej. Man kan jobba även när man känner sig trött.

Tänka ut roliga, vilsamma, mysiga eller spännande saker att se fram emot. Till kvällen. Till helgen. Till nästa vecka. Till nästa månad. Så det finns något att längta till.

Öva på att känna som det känns – även om det är “dåliga” känslor. Känner du sig vemodig så är du det. Känner du dig sur över att behöva arbeta så är du det. Känner du dig ledsen över att din sommar är slut så är du det. Det är bara känslor. Tids nog kommer andra känslor.

Kort sagt. Sluta försöka starta cykeln i uppförsbacken. Bara gå av och styr den ett tag tills du är på plan mark igen. En påminnelse till dig men kanske mest till mig själv.

Trevlig helg!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• innehåller reklam för vårt jordbruk Marstorps Mat •
26 augusti, 2021

Vi hade nattfrost härom dagen. Hjälp! Tur att det verkar bli varmare igen närmare helgen för jag blir så nervös när jag tänker på alla våra odlingar. Svängde förbi Marstorp idag och skördade lite till middagen.

Grönkål och purpurkål att göra en matig sallad utav. Tur att kålen tål minusgrader utan problem!

Vi har fyra långa odlingstunnlar där gurkan växer i mängder. Vi ska sätta upp en till tunnel snart där vi ska odla pak choi och sallad nu på sensommaren/förhösten.

Egenodlad gurka. Den sort vi odlar är nästan mer som avokado i konsistensen. Tät, mörkgrön, krämig och krispig på en och samma gång. Skönt att vi har några ton gurka så man inte behöver hålla igen på den fronten i alla fall! Barnen kan få en var och gnaga på när de kommer hem vrålhungriga och inte står ut med att vänta ända till middagen.

Oavsett hur kallt och blåsigt det är ute känns det alltid fuktigt, varmt och skönt i odlingstunnlarna.

Vi har precis börjat sälja våra grovsakslådor nu! Vi har ju både grönsaks och grovsakslådor på prenumeration men grovsakslådorna kommer igång senare på säsongen av förklarliga skäl. Men nu skickar vi iväg några hundra i veckan till våra prenumeranter i Umeå och alla små byar runtomkring.

Om Jakob kommer ihåg tar han hem en låda till mig med. Annars får jag cykla förbi och skörda själv. Som idag. Skomakarns barn ni vet…

Idag har vi leveransdag och det har packats grönsakslådor och lastats in i bilen.

Jakob kom hem på lunchen och däckade av trötthet. Han pratar med drömmande blick om november när odlingssässongen tagit slut…haha. Även jag kan se en charm i den tanken faktiskt. Att det lugnar ner sig igen.

Vi är så gott som fullbokade nu, men några lådor till ska vi väl kunna stuva in i vår elskåpbil tycker jag! Så vill du bli prenumerant kan du läsa mer här.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
25 augusti, 2021

Jag har ett jobb med stora möjligheter att lyssna på podd. Det är i princip bara när jag själv skriver som jag inte kan lyssna på något. Annars är podden med mig jämt. Det är ett sätt att känna mig social fast jag är så mycket ensam om dagarna.

Jag älskar podden som format men trots att jag lyssnar på mycket är jag i grunden rätt kräsen. Gillar till exempel inte poddar som är så här:

-Nämen hur fin är inte den här kjolen? 

-Nämen SÅ fin?

-Ot-e-roligt fin!

-Nämen urstäkta?! Den är ALLT!

Sånt klarar jag inte av och det är en slags poddjargong som väldigt vanlig. Klarar heller inte av när personerna i podden bara håller med varandra och stryker medhårs. En podd är inte två kompisar som sitter och håller med varandra. Snarare håller mot och hjälper sin poddpartner utveckla sitt resonemang. Det får gärna bli lite tjafs till och med – så länge det höjer stämningen!


Här är i alla fall listan med allt jag prenumererar på i poddväg. Hämtad från ACAST som är den app jag använder för att lyssna. Några poddar behöver man betala för att höra. Då har de färgen färgen orange i rubriken så att ni vet. Alla poddar med en asterisk efter räknar jag till mina absoluta favoriter.

Det definitiva listan med alla poddar jag prenumererar på

Allvarligt Talat*

Här finns en guldgruva av nya och gamla avsnitt. Två tänkande profiler svarar på läsarnas inskickade frågor och klurigheter. Som vad som gör en människa god? Varför är det så jobbigt att åldras? Har mammor alltid rätt? Senaste säsongerna har Liv Strömquist och Bengt Olsson svarat på frågor på ett utmärkt sätt. Tidigare favoriter har annars varit Kristina Lugn, Lena Andersson och Horace Engdal. Tycker så mycket om att de tar lyssnarna på allvar och vänder och vrider på frågeställningarna. Får ofta med mig nya perspektiv.


Bianca och Jonatan gifter dig judiskt

En podd jag både stör mig på och gillar. Pladdrig, rörig, tjatig och rolig. Bianca och Jonatan svarar på läsarnas inskickade frågor om framförallt relationer och kärlek. Kan dock sakna någon som styr upp, följer trådarna till dess slut och håller styr på samtalen. Nåja. Lyssnar såklart på allt ändå!

Crazy Town

Josefin Johansson och K Svensson har börjat podda igen efter några års uppehåll. Det bästa jag vet är när ens favoritpoddare rör sig mellan olika konstellationer. Det är så tydligt att olika personer lockar fram olika sidor hos varandra. Tycker om deras tjafsiga pod där Josefin hela tiden retas med K på ett sätt som bara ett riktigt gammalt kompispar kan göra. En podd som egentligen inte handlar om någonting men som ändå är himla underhållande.

Della Arte

Komikerna Simon Chippen Svensson, Jonatan Unge och K Svensson driver kulturpodden som jag prenumererat på i fyra år. Roliga knäppa spaningar om kultur och aktuella fenomen. Inte politiskt korrekt någonstans. När jag var höggravid och hade nattlig ångest var det dessa poddar som lindrade oron och malandet i huvudet.

Della Herstory

Samma gäng som ovan men den här gången är temat historiska kvinnor.

Della Papa*

Gänget bakom alla andra Della-poddar hörs här i min favoritpodd där de pratar om föräldrafrågor, barn och relationer på ett okonventionellt och kul sätt.

Della Sport

Dellakoncernens sportpodd. Som jag som är FULLKOMLIGT ointresserad av sport ändå lyssnar på eftersom jag tycker att den är så trivsam. Under sommaren när det ordinarie gänget haft sändningsuppehåll har det sänts en gästpodd som heter Bakom ryggen och den kan jag också rekommendera. Ligger i samma feed.

Det politiska spelet

Klassisk politikerpodd som håller mig uppdaterad på allt som händer. Jag saknar Henrik Torehammar vid rodret – gillade hans retiga stil med de värdiga politiska reportrarna på SR. Men Parisa Höglund rattar också programmet bra. Perfekt podd för att få syn på spelet bakom politiken och höra de intressantaste spaningarna och teorierna om hur det ska utveckla sig.

Dumma människor*

En vetenskapstörstande podd om populärkultur, psykologi och mänskligt beteende, med psykologen Björn Hedensjö och programledaren Lina Thomsgård. Jag har lärt mig så många hacks och tips av att lyssna på den här podden och inte sällan skickar jag iväg något avsnitt till en vän som jag tror behöver höra. Dumma människor har vi också haft med i vår poddcirkel – minns du?

Ekots Lördagsintervju

Den här podden lyssnar jag på rätt sporadiskt när jag tycker att det är en extra intressant gäst. Men jag älskar ju när stränga Monica Saarinen sätter någon extra hal makthavare på pottkanten.

En varg söker sin pod*

En av mina favoritpoddar – helt klart! Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli snackar fin och fulkultur, analyserar samtiden och pratar på bästa vänninevis i munnen på varandra. Trots att ljudkvalitén ofta är kass är det här jag hittar de bästa, roligaste analyserna. ÄLSKAR att få vara med på ett hörn och inbilla mig att vi är kompisar. Skrattar ofta rakt ut och blir så glad av en podd där man känner att det är högt i tak därför att de som pratar faktiskt vill förstå varandra – utan att nödvändigtvis hålla med varandra om allting.

Filosofiska Rummet

En klassisk myspodd att stå och laga söndagsmiddag till. Filosofiska diskussioner om allt viktigt här i livet. Jag prenumererar, men är en otrogen lysssnare.

Godmorgon Världen

Orkar inte längre höra Studio Ett och P1 Morgon eftersom det dagliga malandet av nyheter gör mig deprimerad. Men P1s söndagsmagasin Godmorgon Världen är ett måste för att stilla det nyhetssug som fortfarande finns. Nyheter från hela världen, annorlunda vinklar på aktuella ämnen och så panelen med ledarskribenter i olika färger. Den sistnämnda är mitt favoritinslag. Särskilt när Göran Greider är med. Enda gången jag snabbspolar är under Public Service. Snacka om ett segment som passerat sitt bäst före datum.

Haveristerna

Poddarna som gjorde epitetet ”horunge” högaktuellt. Har en jädra jargong mellan sig men om man orkar lyssna finns det ofta intressanta spaningar och granskningar av människor som i Haveristernas ögon är  ”klandervärda”.

Kropp & Själ

Bästa hälsopodden för kropp och själ. Alltid balanserat, alltid intressanta experter. Har lärt mig så mycket och lyssnar ofta om avsnitten för att påminna mig om innehållet. Detta är public service när det är som bäst.

Lära från lärda

En faktabok en författare är undertiteln på denna podd. Enkla, bra intervjuer av Fredrik Hillerborg – som lyckas med konststycket att aldrig sätta sig själv i centrum, vara fånig, ställa dumma frågor eller gör annat irriterande. Har lärt mig mycket av den här podden. Och min kära vän Annakarin är faktiskt med i ett av de senaste avsnitten och pratar härskartekniker utifrån hennes och Erica Dahlgrens nya bok på ämnet. Även den här podden har varit med i vår poddcirkel.

Mediepodden

Emanuel Karlsten och Olle Lidbom analyserar den komplexa digitala förändringen som samhället står inför. Här blandas initierade analyser av medievärlden, med granskning och rapportering om influencers och appar som trendar. Ett måste för att hålla mig uppdaterad på medievärlden.

Medierna

P1s program som är vigt till att granska medier. Lyssnar alltid men tröttnar ibland för att det känns så himla duktigt. Vill dock inte missa något viktigt så självklart prenumererar jag.

Odla med P1

En gång i tiden mitt favoritradioprogram – nu tycker jag ofta att det är tråkigt. Stör mig bland annat på de fasta experterna i programmet som ofta skrockar nedlåtande åt de som skickar in frågor. Förstår inte hur man kan misslyckas med en odlingsprogram? Det borde ju vara omöjligt! Men tyvärr. Den här åker nog snart bort från listan. Snyft.

Pod save the world

Amerikansk politikpodd som granskar världens politiska skeden. Samma gäng driver också Pod save America som var självklar på min lista när Donald Trump var president, men som jag nu bara lyssnar på sporadiskt. (Avföljde säkert fem amerikanska politikpoddar när Trump avgick). Pod save the world är amerikanskt, snackig och stundtals väldigt brölig. Men intressant att få höra “woke” amerikaners take på omvärlden. Den kan vara rätt nedlåtande…

Skugge och Wollin

Linda Skugge och Malin Wollin har två av Sveriges vassaste pennor – och numera också en podd ihop. Den är rolig och störig och man blir GALEN på Linda som jämt är så tvärsöver. Samtidigt som det också är en del av hennes charm. Visste ni till exempel att hon redan ställt sig i kö till ett ålderdomehem?! Sånt sjukt får man reda på när man lyssnar. Och Malin är lika rolig och dräpande som vanligt.

Snedtänkt med Kalle Lind

En supernördig podd som pratar om det inga andra pratar om. Smalt, initierat och grundligt om ämnen man inte viste att man hade ett dugg intresse för (dansbandsprofiler, svenskproducerade serietidningar och postorderkatalogens historia) men som man sedan finner sig djupt fascinerad av.

Spanarna

En av mina absoluta favoritprogram ända sedan tonåren. Perfekt att lyssna på en fredag eftermiddag när man råkar sluta lite tidigt och kanske står och rör i något långkok på spisen. På sista tiden har jag dock märkt att jag bara lyssnar på ett fåtal avsnitt. Det känns som att flera spanare tappat stinget? Jag röstar för MER Jessica Gedin, Calle Norlén och Sissela Kyle, tack. (Triggervarning för skryt men mitt livs stoltaste ögonblick var när jag själv fick frågan om att gästa som spanare. Tyvärr var jag höggravid och sjukskriven så det blev inget med den saken.)

Stormens Utveckling *

Ola Söderholm, Liv Strömquist och Jonatan Unge gör spaningar på samtiden, kultur och politik. Är allmänt roliga och smarta och jag tycker alltid att de hittar någon ny take på aktuella ämnen. Varannan vecka sänds betalpodden och varannan vecka ett avsnitt som är gratis. Frågelådan som kommer en gång i månader och enbart är för betalande prenumeranter är fruktansvärt kul!

Studio DN

En aktualitetspodd från DN som släpper nya avsnitt fyra dagar i veckan. Korta poddar om dagsaktuella ämnen. Perfekt när man inte har så mycket tid men ändå vill höra en podd som borrar djupare i ett specifik frågeställning.

Söndagsintervjun i P1

Martin Wicklin intervjuar kända svenskar och gör nästan bara bra intervjuer. Roligast är att få upp ögonen för personer jag inte riktigt haft koll på tidigare.

The Daily

The New York Times söndagspodd beskriver sig själv med orden ”the biggest stories of our time told by the best journalists in the world”. Lite så är det faktiskt.

The office ladies

Podden för alla fans av amerikansa The office. Drivs av två av de stora stjärnorna i serien – Jenna Fischer and Angela Kinsey – och genom poddens gång bjuder de in manusförfattare, skådisar och regissörer från The Office. Amerikanskt gälla, exalterade röster och en överdos av superlativ. Men ofta mysigt och kul. Lyssnar sporadiskt.

USApodden*

Lyssnar på varje avsnitt och älskar Ginna Lindbergs och Saras Stenholm trygga röster i etern. Initierat varmt och kunnigt. Saknar dock Roland Poirier Martinsson som med sin superrepublikanska hållning kom in och rörde om i grytan.

(avslutar med ett gäng andra poddar jag lyssnar på ibland men inte prenumererar på nämligen: Radiopsykologen, Stil i P1, Alex & Sigge, Filip & Fredrik, Keeping up with Jennie och Malin, Flashback Forever samt You’re wrong about och Känsligt läge).

Phu. Där sätter jag punkt för det definitiva inlägget om alla poddar jag prenumererar på.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• innehåller reklam för Nu bakar vi •
25 augusti, 2021

Det är en riktigt ruggig, höstlik dag idag. Barnens första riktiga skoldag och det var två lite omtumlade barn som hojade iväg imorse. Jag har suttit och jobbat undan vid datorn hela dagen och på lunchen slängde jag in en form kanelbullemuffins i ugnen. Tänker överraska barnen med när de kommer hem.

Receptet är hämtat ur vår nya bok Nu bakar vi. Det fina med det här receptet är att man får smaken av en god kanelbulle men med mycket mindre arbete eftersom den bakas som en muffin.

Det har varit så roligt att se alla DMs och stories i sommar på barn som bakat ur vår kokbok. Många har också bara legat och läst i den vilket för mig var ett otippat användningsområde. Men å andras sidan är det ju precis så jag själv använder kokböcker. Ligger och bläddrar och drömmer mig bort till allt jag vill prova laga…

Något Annakarin och jag verkligen tagit ett större grepp om i de här böckerna är kunskapsinslaget – med mer fakta för vetgiriga barn. Om alltifrån hur jordnötter växer, vad man kan använda rabarber till och hur man egentligen framställer mjöl.

För att fira skolstarten och uppmuntra små bagaren och läsare har vi en tillfällig kampanj ihop med Bokus med 25% rabatt. Gäller bara från idag 25 augusti till på söndag den 29 augusti. Så passa på.

Beställer gör du här! Använd koden nubakarvi

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 augusti, 2021

Äntligen har vi fått hem fårskinnen från den senaste slakten. Direkt efter slakten låter man skinnet svalna och sedan saltar man in det med stensalt. Vi brukar köpa det i säckar från Granngården. Sedan får det ligga och vattnas ur i en vecka innan man strör på mer salt och låter det gå ytterligare sju dagar. Därefter kan man skaka ur skinnet, rulla ihop det och skicka till beredning.

Garvare är en av världens äldsta yrken och ett hantverk som kräver sin yrkesman. Vi skickar alltid iväg skinnen för att få dem garvade och det brukar ta ett bra tag innan man får tillbaka dem.

Jag får ibland frågor om hur våra barn känner kring att vi har djur hemma som vi slaktar och äter. Men det har aldrig varit någon stor grej. Barnen är ju vana! Vi har haft grisar, höns och får och alla har vi med tiden slaktat och ätit upp. Det är klart att de inte tycker att det är roligt precis – och det tycker ju inte vi heller. Ändå är det ju precis sånt här kött man ska äta om man nu vill äta kött. Djur som haft det bra under hela sin levnad.

Vi har dessutom en slaktare som granne som avlivar djuren direkt i hagen så att de inte behöver stressas av några transporter.

Här ligger Snabbaste fåret i Ryssland. En kär gammal vän som nu är ett fluffigt mjukt skinn som ena barnet bäddar sängen med när han ska sova. Varmt och gosigt.

Vi börjar ha en ansenlig samling fårskinn. Jag lägger dem i fåtöljer och kökssoffa, nedanför sängen för Essa att sova på. I barnvagnen på vintern och i snödrivan på utflykten. Både praktiskt och vackert är det.

Köp gärna vackra, svenskgarvade fårskinn från svenska djur om du är på någon marknad eller fin butik som säljer. Det är både ett hantverk och en inkomstkälla för någon fårbonde som ser till att hålla våra landskap öppna och på så sätt bidrar till den biologiska mångfalden.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 augusti, 2021

En nyplockad bukett luktärter på en skrynklig duk. Ett snett stearinljus funnet i botten av en låda, nedtryckt i en stake som inte sett ett levande ljus på månader. Alldeles för sent lyckas vi samla ihop oss. Bre smörgåsar, sätta oss ner, pusta en stund efter en kväll av städande, ommöblering och packande av skolväskor. Alltihop på en och samma gång. Allt vi haft tio veckor på oss att ordna – ordnas just ikväll.

Imorgon börjar vardagen igen. Bara att hålla för näsan och hoppa.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
22 augusti, 2021

Här kommer en bildbunt från vår sista sommarlovsvecka. På tisdag börjar nämligen barnen i skolan och jag börjar känna mig gaaaanska sugen på vardagen igen! Är mätt på barnens sommarlov på samma sätt som jag känner sig mätt efter ett julbord. Det var njutbart och svingott men nu när jag fått vräka i mig i tio veckor vill jag nästan storkna…

Håll till godo!

I rötmånaden blir frukten dålig på nolltid. Jag brukar ta rätt på plommon, nektariner och annat som börjar bli mjukt och göra en liten fruktkompott. Så det gjorde jag en av dagarna den här veckan

Här var det mjuka nektariner som jag ska till bitar

Och värmde med lite socker, vanilj och några droppar vatten. Det fick sjuda försiktigt under lock i ungefär tio minuter. Den här gången använde jag lättströ istället för socker och det går lika bra. Sedan det svalnat äter jag ihop med lite kvarg, keso eller yoghurt. Man kan också ta den som efterrätt med vispad grädde.

Vädret har varit svalt och fuktigt. Jag har tagit vedspisen i bruk igen efter en varm sommar. Så jädra mysigt att tända en brasa till frukosten.

Och göra lite varm choklad åt barnen. Jag brukar göra egen – då kan man justera sockermängden. Lättströ funkar också fint att göra varm choklad på förresten!

Två morgontrötta vid köksön

Och jag la beslag på den här varma hörnan.

En annan frukost jag gillar är att gå ut och plocka in lite färska bär och strö på vaniljkvargen.

Bär är bästa snackset. Plockar också in på kvällen när jag är sugen på något att tugga på. Inte konstigt att det är så lätt att äta nyttigt på sommaren när man har sånt här istället för klabbsnö i trädgården.

Passade på att fota mig själv i min älskade arbetsklänning från Zara. Mjuk som den skönades gamla kökshandduk och perfekt snitt i midjan.

I februari kommer jag se magsjuk ut i den här färgen så jag passar på medan jag är brun.

Annat man får passa på med just nu är att njuta av kvällssolen efter en regnig dag när fukten lägger sig som en dimma över åkern.

Det är mycket sånt här nu för tiden. Brottningsmatch mellan brorsorna. Oftast är det Ulf och Hokka mot Bertil. Det är ett jädra liv. Om det inte var så härligt att se dem ihop skulle jag vara väldigt irriterad över stöket och ljudnivån. Nu är jag bara ganska irriterad.

Vi har haft matlag också. Den här veckan var vi hemma hos oss. Jag plockade in sallad från trädgården och dekorerade med krasseblommor.

Lika trevligt som det är att äntligen ses i dagsljus på våren är det att få börja tända ljus till matlagsmiddagarna igen.

Ablin som alla våra barn kallat honom innan de lärt sig prata ordentligt.

Och Emil

Också en favoritperson

Det är så röjiga matlag nu för tiden. Vi började som tio. Sedan kom Ulf och Ylva-Karin och nu är vi tolv. Plus tre hundvalpar. Och snart blir vi tretton i gänget!

Måste ordna ett större köksbord för just nu får vi trängas något förfärligt.

Den här gången fick storbarnen äta lite senare för de hade fullt upp med att leka och vi tyckte det var skönt att slippa trängas så mycket.

Men småbarnen är förstås med och härjar hela tiden

Särskilt den här ligisten. Jag behöver införskaffa ett större matbord och det är omedelbart kvickt.

Jag gjorde palak paneer

Och det blev svingott!

En eftermiddag svidade jag om till den här kjolen jag köpte på Åhlens förra sommaren, mina loppade skor och en tröja från &otherstories.

Och så drog vi till stan för att göra oss skolstartsredo!

Det här är tredje året vi mammor i matlaget gör en stadsresa med storbarnen för att köpa bänkpapper, nya byxor i rätt längd och andra nödvändigheter. Den här gången fick Folke följa med också eftersom han börjar ettan. Vi tog en peppad selfie. Jag ser ut som en jättinna bredvid resten.

Så himla mysig storbarnsaktivitet att åka till stan, prata om storbarnssaker, äta på restaurang och utvärdera sommarlovet. Barnen delade lumparhistorier om hur det var att börja ettan och Folke lyssnade med ögon som tefat. Men jag insåg efter en stund på Lindex att Folke aldrig handlat i en klädaffär förut. Vad är ett provrum? Varför sitter det en hård plastknapp på alla grejer. Det var väl inte så snyggt? Shoppa – vad är det? Åh gud! När man har flera barn kan det verkligen uppstå sådana här utbildningsluckor. Jag drar liksom inte iväg med mina barn till stan och handlar kläder annat än vid skolstart. Och nu blottades detta fatala misstag och fick mig att fundera på vilka andra kunskapsluckor jag glömt fylla i till mina barn? Store tid!

Sedan blev det helg och vi bestämde oss för att fira ut sommaren på samma sätt som vi firat in den – genom att åka till barnens gammor och hälsa på. Bertil fick ta med sig sin kompis Ada

Vi åkte på loppis, käkade ohulta mängder glass och klappade kossor

Och så badade vi i sjön där temperaturen nu sjunkit till kanske sjutton grader. Men sånt ska man inte låta stoppa en!

Vi gjorde upp eld

och grillade korv

Lekt på flotte och eldade upp i bastun så att vi fick värma oss efter kallbadet

Och självklart besökte vi museet i byn

Sånt får man inte missa!

Jag avslutar med en dagens outfit från veckan – med en loppad klänning jag fyndat med en riktigt gammal H&M etikett i nacken, så den är förmodligen från tidigt 80-tal och i en suverän kvalitet som de sällan gör kläder i längre.

Och det var det sommarlovet. Och Ulfs högerben. Tack som tusan.

Imorgon ska ena barnet till frisören och andra till optikern och vi ska stryka skolstartskläder, packa väskor och förbereda oss mentalt på att börja fyran, ettan och andra året på förskolan. Vad kul det ska bli!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
21 augusti, 2021

Jag har gått och fnulat på ett inlägg som rör dig som “bara går hemma”. Alltså kanske är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig. Jag har varit både sjukskriven och föräldraledig med små barn och det finns gemensamma nämnare – även om anledningen till hemmavarandet skiftar. En av de jobbigaste sakerna tycker jag är orkeslösheten. Att startsträckan till att ta sig för något är så himla lång när man går hemma och är lite låg. Men här är i alla fall några små knep jag lärt mig genom åren. Sånt som gör hemmalivet lite enklare och trevligare. Alla de här tipsen ska förstås justeras efter hur man mår. Ibland orkar man inte ens göra det bra för sig själv och då måste det ju få vara så också!

  • Gör dig iordning varje dag. Alltså inget märkvärdigt – men ta på ny deo, borsta tänderna, byt till en ren tröja. För om någon skulle komma med ett roligt förslag eller du själv plötsligt får lite ork och lust att göra något (ta en fika, gå en promenad eller kanske hälsa på någon) är startsträckan ofta för lång om du går i pyjamas och fett hår och måste börja från noll.
  • Frånvaro av rutiner kan vara skönt till en början – men efter ett tag är det nog bra med lite struktur på dagarna. Jag föreslår att man håller styvt på lediga kväller och helger även om ens vardag är ett enda blurr. Försök om du orkar göra bort tvätt och städ och sånt på “arbetstid” så kan det vara lättare att känna att det är okej att ta det lugnt med trevliga saker på kvällar och helger.
  • Både som sjukskriven och föräldraledig ligger man mycket i sängen. Som mammaledig blir den dessutom fort nedfläckad med bröstmjölk, bebiskräk och läckande blöjor. Det finns något mysigt i det där – det måste jag tillstå. Men det är viktigt att få ha åtminstone en plats hemma som känns trevlig. Särskilt om resten av bostaden är kaos. Att orka vika ihop täcket, dammtorka nattygsbordet, kanske ställa fram ett doftljus eller en bukett med små anspråkslösa blommor plockade i någon dikesren. Det gör så mycket för trevnaden och minskar känslan av misär som lätt kan uppstå.
  • Ordna en bricka med allt du behöver nattetid. Vare sig det är handkräm, våtservett, napp, alvedon, öronproppar eller vad det nu än är. Ställ ihop allt så att det finns tillgängligt. Nätter kan vara stökiga och ångestladdade och kan börja emotses med fasa om man en bebis som hela tiden väcker en. Att dagtid försöka hjälpa sitt natt-jag är en god idé.
  • Försök – om det går – att vila på olika platser dagtid och nattetid. Ha ditt läger i soffan dagtid och i sängen nattetid så hjälper du hjärnan på traven att förstå när det är nattsömn och när det bara är dagsvila det är frågan om
  • Försök äta något vettigt. Riktigt frukost och riktig lunch. Även om det bara är snabbnudlar och en morot som du orkar ordna. Gör då det och ät det som en riktig måltid istället för att gå och småäta och kolla i skafferiet och känna dig håglös och tom på energi. Även den som äter i ensamhet förtjänar att äta under lite trevliga omständigheter. Ett glas vatten fullt med isbitar. En fin tallrik och bästa muggen till kaffet. Sån kärleksfull omsorg kan göra skillnad.
  • Försök få dagsljus. Är du riktigt utmattad kanske en promenad runt huset är allt du förmår. Ska du baxa dig ut med en vagn kanske du inte kommer längre än ner på gården. Det är okej. Men lite dagsljus brukar hjälpa humöret och särskilt på förmiddagen då du får hjälp att vakna till liv.
  • Det här tipset gäller enbart för föräldralediga – men jag måste smyga in det ändå! Och det är att aldrig göra något tråkigt medan barnet sover, som man lika gärna kan göra medan barnet är vaket. Barnets sovtider är heliga för mig. När mina barn sovit har jag försökt göra 100 procent roliga/trevliga saker. Det är då jag fyllt på energin! Och har jag haft syskon hemma så har jag sett till att de har skärmtid just då. Av samma anledning skulle jag heller aldrig gå promenad med ett sovande barn. Det skulle kännas som att vaska min egentid. Promenader har jag tagit när barnet är nyvaket och ändå behöver roas på något sätt. (Brasklapp för att en del barn inte kan sova annat än under vagnrullande – och då är ju promenader snarare ett bra sätt att ta vara på tiden eftersom man i alla fall får motion samtidigt!)

Har du fler tips får du gärna fylla på!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
20 augusti, 2021

Här är en bild på vår gård, tagen på lite avstånd. Jag fotar från berget som ligger bakom huset. Vägen som slingrar förbi där nere är en liten grusväg som går genom byn. Vår tomtmark fortsätter nedanför husen och grusvägen.

Jag letade förgäves efter en sommarbild på hur min trädgård såg ut när vi flyttade hit. Jag har tråkigt nog inte så många bilder på det. Men här är i alla fall en från 2012. Då hade vi en liten rabatt med mormorsblommor vid huset. Sedan fanns det några stora träd och en syren och en gräsmatta som var full av ogräs. Bit för bit har vi dock mejslat fram någonting helt annat.

Här är ungefär samma vinkel tagen förra veckan. Som ni ser prunkar det i varje vrå. Idag är trädgården en snårig, hemlighetsfull liten oas där man måste går runt en stund för att hitta alla vinklar och vrår. Jag har byggt upp trädgården som ett hus med många rum där man leds från det ena till det andra.

När vi anlade trädgården var det flera som undrade om det inte skulle kännas väldigt kalt och hårt med allt grus närmast huset? Men jag tycker att jag motbevisat dem rätt bra! För gruset bildar en lugn bas och ger struktur till alla rabatter anlagda med cortenstål och tegel.

Fråga mig inte om vilket grus vi köpte dock. Vi fick tag i något tumlat gårdsgrus i naturliga färger som är inte gör så ont att gå på. Tror vi beställde det via Bilfrakt. Barnen springer barfota över det men själv tassar jag lite försiktigare.

Den mormorsrabatt vi anlade först har nu blivit helt fantastisk. Rosor, flox, prästkragar, stockrosor, smultron, astillbe, humle, kantnepeta, löjtnantshjärta, lammöron och säkert tio sorter till…

Det blåser ganska mycket hos oss och en häck är ett måste för att få en ombonad, vindstilla trädgård. När vi gjorde om på gården 2015 försökte vi flytta en gammal häggmispelhäck och plantera om den. Det funkade dock väldigt dåligt och 2018 grävde vi bort den helt, tillsatte massa ny jord och så köpte jag 30 meter häck.

Jag valde en bärhäggmispel där varje planta var typ 1,20 cm hög. Det blev ganska dyrt men jag kände att jag inte ville vänta fler år när jag redan väntat så länge. Sedan dess har jag släppt upp den bit för bit. Nu är den 2,30 på sina håll men den ska nog få bli närmare 3 meter i alla fall innan jag sätter stopp. På våren är den full av vita blommor och på hösten ger den massvis med ätliga bär innan den slutligen byter färg och blir vackert vinröd.

Den här paradrabatten framför punchverandan blir jag inte riktigt sams med. Aklejan tar över och efter juli månad är den mest en enda grön röra. Måste fundera på vilka blommor jag ska byta ut och komplettera med. Älskar dock rosorna New Dawn, Polstjärnan och Adelaide Hoodles som prunkar här.

För att skapa väggar i trädgården arbetar jag med krukor på höjden, spaljéer och störar som luktärter, humle, klematis och sånt kan slingra sig kring. Genom att gruppera flera krukor ihop kan man skapa skyddade lähörn som blir vackra att se på från alla håll. Stora krukor är dyra så jag har hållit utkik efter baljor, tunnor, hinkar och sånt på loppis.

Det viktigaste med trädgården har varit att inte göra avkall på leken bara för att det ska vara fint. Och SOM det har lekts i trädgården i sommar! Nivåskillnaderna skapar spännande möjligheter. I den här repstegen brukar barnen kasta sig ut, slungar sig över åkern och landar på kullen bakom rönnträdet.

Vi har också två stora stenblock i trädgården. Det ena fanns sedan förut och det andra hittade vi när vi grävde. Med en traktor placerades det mitt på gräsmattan och så planterade jag en kanelros bredvid. Kring dessa två stenblock är det så mycket lek, bus och kojbyggande.

Är det inte lite spännande så är det knappast en lek!

Vi har ju en jättefin utsikt på vår gård. Och man tänker ofta att man ska röja rent framför utsikten för att se ännu bättre. Men en vacker utsikt framträder ju mer om man behåller några saker som hjälper till att se den i “djupled”. Vi har planterat en guldhägg mitt på gräsmattan som så småningom kommer bli ett bra klätterträd.

Och sedan har vi till synes planlöst kastat ut vinbärsbuskar och syrener. Men de skapar djup i trädgården och är perfekt att att leka tagen runt.

Jamen titta bara!

Pilträd är snabbväxande och underbara klätteträd. Ganska billiga även om man köper större exemplar.

Olika små sittgrupper är viktigt. Och helst inte kloss mot husfasaden utan en bra bit ut i trådgården. Då får man ju både sittfunktionen och kan njuta synen av den fina sittplatsen inifrån huset. Den här gröna i järn är antik och köpt på Ett hus blir ett hem i Holmsund.

Den här vita gruppen är modern och kommer från Brafab. Den står i kvällssol medan den gröna gruppen på förra bilden är i morgonsol. Är det sol ska man alltid kunna följa den!

Och så har vi såklart vår stora gröna grupp från Brafab. Köpte den trären och målade med kromoxidgrön linoljefärg. Förra sommaren kompletterade jag den med fler delar så nu består den av två rektangulära bord som står bredvid varandra och bildar en stor fyrkant. Samt två gröna soffor. Och sedan ett hopplock av olika grönmålade stolar till det. På det här sättet sitter man väldigt rymligt 12 personer och har samtidigt en stor yta i mitten av bordet att ställa maten på.

Det senaste tillskottet i sittplatser är hammocken. Här har jag ammat bort många timmar i sommar.

Men en sittplats i trädgården behöver inte vara mer märkvärdig än en liten bänk, en mjuk sten eller en stubbe. Eller varför inte en hängstol från någon stadig trädgren?

Eftersom vi har jordbruket där vi odlar grönsaker har vi inget sånt i trädgården närmast huset. Bara kryddor i mina murade pallkragar. Samt lite sallad förstås. I övrigt satsar jag helt på blommor!

Jag gillar både sånt som klättrar på hus och stuprör – och sånt som hänger ner från luften.

Träd i olika storlekar skapar känslan av tak. På framsidan har jag anlagt en liten rabattrundel med några olika perenner och ett aroniaträd med ätliga bär. Här har jag vattnat och gödslat slarvigt i sommar så allt ser lite ledset ut. Men innan jag grävde ut den här rabatten var framsidan bara en stor tråkig grusplan. Nu finns ett blickfång – och när trädkronan växer till sig blir den också ett bra vindfång.

Här ser ni de lager av rabatter, buskar och träd som finns i vår trädgård just nu. Det jag kan sakna är lite mer barrträd. Har bara 1 (!) vintergön växt i hela trädgården och det är thujan. Funderar på att formklippa den riktigt stram så småningom – strama former är fint till allt det vildvuxna. Överväger också några gröna formklippta klot eller kanske en tät liten formklippt häck någonstans som skänker lite estetisk stadga.

Den mest uppskattade delen av trädgården är den här höga planteringen som anas till höger. Bilden tog jag för precis ett år sedan och jag ser nu att syrenerna och bollpilen nästan blivit dubbelt så höga sedan dess. Jag har gödslat som en dåre i två år och det verkar ha gett effekt.

I det här hörnet av trädgården finns alltså en bollpil, tre syrener, en doftschersmin och en snöbollsbuske. Plus rosor och tåliga perenner. Alltihop omgärdat av en häggmispelhäck. Egentligen alldeles för tätt planterat men OJ som den här platsen prunkar. Och används! Där i buskaget tar jag mina badkarsbad om morgonen. Där gömmer sig fåglarna och äter och så har barnen sina hemliga gångar under buskarna – så att de kan krypa in och gömma sig. Bertil brukar sitta maskerad i trädet och spela didjerido för intet ont anande bybor som promenerar förbi.

Cortenstålet vi köpt till rabatterna kommer från Hagaplåt i Umeå – och de begagnade tegelstenarna funkar som rabattavdelare.

Alla uteplatser till trots är farstubron den kanske mest omtyckta platsen att sitta på. Här är sol från morgon till tidig eftermiddag. Och så har man utsikt mot berget och skogen bakom huset. Det berg som jag tog den första bilden i inlägget från.

Försökte hitta en bild men fann bara denna av hur berget ser ut från farstubrohållet.

Alla bilder jag visat i inlägget kommer från tomten närmast huset. Men vår gård är ju mycket större än så! Och jag ser så mycket fram emot att få vidareutveckla den.

På den ena sidan av huset är vår lite mindre dekorativa och lite mer funktionella gårdsdel där vi parkerar traktorn och har bilen sommartid. Det finns också en åker där vi tidigare odlade. På den här marken ska vi så småningom ha ett växthus och så kommer Jakob bygga åtminstone två hus till när vi får tid och råd – varav ett ska bli en gäststuga. Och på den obrukade delen av tomten drömmer jag om att plantera en fruktträdgård med olika sorters träd. Anlägga en liten damm, utöka jordgubbslandet och göra en enkel köksträdgård inhägnad med kastanjestaket. Sedan vill jag gärna sätta 1-3 riktigt stora träd här. Som kanske en silverpil – som kan bli bortemot 20 meter hög. Tänk vad mäktigt när man blir gammal och vet att man var den som plantera trädet?!

Tur att det finns mycket mark kvar att leka på och utveckla när tid och energi finns. Men just nu är jag ganska nöjd som det är, puh!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
19 augusti, 2021

Det första simtaget i en len sjö

Ljusa pojkröster som har kuddkrig i natten. Fnittret och flamset innan jag bankar strängt i väggen

När man gör snabbkaffe och häller hett vatten över pulvret

Ett tåg som försvinner

Storpojkarnas låga mumlande över kvällsfikat

Oomnomnomet när han kryper intill och ammar

Reservoarpenna mot tjockt skrivblock

Is i ett högt glas

Knäppet i väggarna och gnekandet i golvet

När man badar badkar och fyller hörselgångarna med vatten

När man släpper ut en humla och hör surret tona bort

Väggurets tickande

En stor, bred hårborstes tag genom håret

Barnets jamande när han sträcker ut sig på morgonen

Klucket av porslin som diskas för hand

Pepparkvarnen

Smör som fräser

Båtmotorns dunkande

Och hjärtljudet hos barnmorskan

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
19 augusti, 2021

Jag säljer aldrig mina gamla kläder. När jag lessnat skänker jag till Röda korset, PMU eller Myrorna. Främst är jag nog för lat tror jag – men så tänker jag också att det är en form av välgörenhet att skänka kläder i bra skick till seconhandaffärerna. Som får in stora mängder kläder – men väldigt mycket som är skräp. Många saker har jag dessutom köpt begagnat, använt några år och sedan skänkt tillbaka till samma affär. Dubbelvinst!

Men denna långa utläggning är egentligen inte alls vad jag vill säga. Egentligen vill jag slå fast att jag är dålig på att alls göra mig av med mina kläder. Älskar nästan varje plagg och även om jag inte passar i dem längre vill jag gärna tro att mina barn, barnbarn eller syskonbarn någon gång kan få glädje av dem – precis som jag upplevde en otroligt stor glädje när jag rotade i mormors klädkista som tonåring.

Men sedan har jag insett att det också är rätt praktiskt att spara på saker. För jag har pendlat en hel del i vikt mellan barnen och då har det varit härligt att i klädförråden hitta något fint som passar varje vikt. Den här kjolen är ett sådant plagg. Köpt på second hand i Norsjö för 45 kronor och det var tre år sedan jag bar den sist. Men nu blev jag plötsligt sugen och tog fram den för att se om den kunde passa. Satt som en smäck!

Hade på mig den i tisdags när jag var inne i stan och jobbade. Ihop med min stickade tröja från Lindex, mina Zaraballerinas och den gamla seconhandväskan jag lånat av min syster. Kände mig så fin.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
18 augusti, 2021

Jag älskar gamla grejer men för mig är det viktigt att de verkligen används och inte bara fungerar som dekoration. Jag vill inte bo i ett hembygdsmuseum – här ska man kunna leva! Så allt som syns på bild här i mitt kök är sånt som används. Jag väljer bara en äldre och i mitt tycke finare modell av helt vanliga husgeråd.

Som här till vänster alla grytunderlägg i luffarslöjd, ett durkslag från Kockum, en gammal kökshandduk och en sikt. På bänken vid spisen står en riktigt gammal trälåda med olja, soja och sånt ihopsamlat.

Med den här siktar jag mjöl och silar torrvaror.

Kökshyllan ovanför diskbänken med kopparna som är vårt vardagsporslin. I plåtburken har vi havregryn till gröten. På en krok hänger malmklockan jag ringer in barnen med när det är middag. Och i de små plåtburkarna för kryddor finns givetvis just de kryddorna som det står utanpå!

Brickband med brickorna jag använder flitigast samt en gammal mattpiska i metall som jag tar fram när jag dammar mattor!

En gammal ampel fungerar som lökhållare och i det gamla tråget i trä från tant Märta huserar frukten. Ägghållaren håller reda på äggen och är fin på samma gång.

Är svårt förtjust i mina små redalådor. I den rektangulära burken märkt med Slotts Thé ligger tepåsar tätt packade. I den gula keramikskålen finns strösalt till matlagningen och sockerströaren innehåller förstås socker. Den guldiga plåtburken förvarar vi snabbkaffet i.

I lådorna finns småplock som kryddor, klämmor, gummisnoddar, snörstumpar, tändsticksaskar och annat nödvändigt småbjäfs.

Och i den här plåtburken på bänken förvarar vi diskmaskinstabletter

På väggen bakom karmstolen hänger en ficka för dagstidningar där lästa tidningar hamnar i väntan på att sorteras ut. Plus ytterligare ett bra durkslag i emalj som rymmer massor. Tratten används när jag tex fyller utflyktstermosen med varm choklad och skärbräda i porslin brukar jag servera pålägg på. I den lilla vita emaljkoppen på vedspisen förvaras fler tändstickor.

I den gröna plåtburken finns kakao och i de små skålarna finns lite smått och gott som inte har någon riktig plats. Kanske ett örhänge som väntar på att limmas eller en pulsklocka som behöver laddas.

Ovanför diskbänken hänger diskborstarna som jag skrubbar rotsaker med. Durkslaget använder vi när vi bara ska skölja något litet som körsbärstomater eller så. Här hänger också en liten tesil, flaskborstar och två små skärbrädor.

I det stora kruset trängs redskap av trä och metall för matlagning. Spagettislevar, soppslevar, potatispressar och sånt stort. I den gula burken har vi småredskap i trä som smörkniv, brödpensel och annat oundgängligt. Och i den vita lilla kannan förvarar vi större serveringsbestick och skedar. Nästan alla små husgeråd och bestick har jag köpt på loppis.

Och ja! Det var alltså några av alla pryttlar som finns i köket och som används i princip dagligen.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
18 augusti, 2021

Läsaren med signaturen Zara / Nyfiken introvert lämnade en kommentar med åtta frågor inbakade. Allihop var intressanta så jag tänkte att jag svarar på dem här rakt upp och ned!

Jag skulle vilja veta mer om hur det är att ha sig själv som varumärke?

Det är såklart rätt speciellt och samtidigt allt mer normalt i det här tidevarvet? Även folk som har mer “vanliga” jobb profilerar sig ju på Linkedin, FB och Twitter. I mitt fall dras det dock till sin spets. Men jag har gjort det lite tydligare för mig själv genom att faktiskt ha ett separat varumärke som är Underbaraclara. Jag har aldrig velat byta det mot mitt vanliga namn eftersom jag tycker att det är skönt att det finns en tydlig skiljelinje mellan vem jag är och bloggen. Det betyder dock inte att Underbaraclara är någon påhittad karaktär – jag tycker till exempel att det är jätteviktigt att mina vänner känner igen mig på bloggen och inte tycker att jag förställer mig. Och samtidigt visar jag bara en tårtbit av mitt liv här. Hela tårtan är det bara de som står mig nära som har tillgång till.

Vad är dina inre drivkrafter?

Min inre drivkraft är nog en ganska ful sida? Jag drivs nämligen jättemycket av känslan att vilja “visa dem minsann” och ta revansch för gamla oförätter. Det är ju inte skitcharmigt. Men jag vet att den känslan inte är något som sitter djupt i mig – utan snarare något jag plockar fram för att ta spjärn emot. Ett grepp jag leker med för att bli motiverad.

Blir du inte trött på det hela ibland?

Jo, det blir jag. Jag kan känna mig jättetrött på mig själv och då är det så skönt att min blogg inte bara handlar om mig. När jag är less kan jag ju skriva något politiskt, dela ett recept, lära ut ett lifehack eller ge ett poddtips. Jag tycker att det verkar svinjobbigt att vara en influencer när man inte “kan” någonting. Många har ingen direkt talang utöver att vara vackra, bli bra på bild eller vara skandalösa. Det är förvisso inga talanger att förakta – men jag tänker att det måste vara så pressande att vara influencer när det enda sättet att skapa mer content är att vrida ytterligare några droppar ur sig själv och sitt privatliv och låta allmänheten slurpa i sig. Särskilt jobbigt att åldras också eftersom det finns en oändlig tillströmning av yngre, vackrare och fräschare kvinnor än en själv. Som också blir bra på bild.


Hur känns det att vara känd…

En trevlig sak med att bo i en by är att alla är kändisar. Det är klart att folk vet vem jag är men de vet också vem min grannfru är, hon som jobbar i affären och han som plogar alla vägar. Det finns absolut hierarkier men jag upplever att de snarare baseras på vem som äger mycket mark, vems släkt som funnits i byn längst och vem som har dyrast skoter. Där ligger jag ju i lä.

Jag känner mig inte direkt känd. Jag är välkänd i vissa grupper och helt okänd i andra. Jag är ju inte som Carola som ALLA vet vem det är. Även om jobb i SVT, SR och Expressen under åren gjort mig kändare för en bred massa. Men nästan alla som är intresserade av det jag skapar är snälla. En massa fina tanter och kvinnor i min egen ålder som inte har tid eller intresse av att sitta och vara elaka på nätet utan lever livet för fullt!

Det enda som jag kan komma på är jobbigt är när folk krypkör förbi vår gård och glor och tror att det inte märks (det märks!) eller som den gången när Ulf var nyfödd och jag var på simskola med Bertil och stod där i typ badkläder medan en annan mamma smygfotade mig. Det var väldigt psykande och jag fantiserade om hur hon skickade bilderna till alla sina kompisar och bara -JAG SÅG UNDERBARACLARA LIVE OCH HON ÄR SVINFUL I VERKLIGHETEN!

..och att random personer vet en massa saker om dig och din familj?

Alltså jag tänker ofta på hur pass LITE folk verkligen vet om mig och min familj! Inte för att jag pratar osanning på bloggen men eftersom det bara är en tårtbit jag visar. Några av de svåraste saker som hänt mig under de år jag bloggat har jag inte nämnt med ett ord. Jag har en väldigt stark integritet och det tycker jag också märks i bloggen.

Sedan har jag jobbat aktivt med att tänka ut begränsningar kring vad jag delar med mig av. Jag har gärna bloggat om mina graviditeter och alla känslor jag genomlevt. Däremot har jag aldrig berättat när ungen är beräknad eller vilken vecka jag är i. När förlossningen väl har skett har jag inte uppdaterat om den på en gång, inte heller berättat kön och namn på barnet. Och det är för att få känna att jag har något som är mitt eget.

Får du många beundrarbrev/hatbrev?

Jag har fått väldigt få elaka brev under alla år. Mest får jag snälla brev och paket med loppisfynd, stickade strumpor, antika julgransfötter och annat som man blir svinglad av att få. Tycker att folk generellt är väldigt snälla. Den sorts kommentar jag tycker är jobbigast att få är de som inte är öppet otrevliga, men insinuerar massa otrevliga saker. För det är så svårt att bemöta – och andra kanske inte ens uppfattar elakheten. Sådana får jag en hel del av men antingen ryter jag ifrån eller så raderar jag.

På instagram får jag så otroligt många fina DMs. Vänligast och minst kritiska är kanske mina utländska följare? De gillar mina bilder och vad jag skriver har ju ingen aning om alla gånger jag rutit ifrån eller skapat kontroverser eller haft åsikter som avviker från vad man “ska” tycka. Det är lite skönt. Men samtidigt känns då fina kommentarer från trogna svenska följare lättare att ta till sig och bli glad av.

Hur tror du att du hade levt om du inte hade barn/familj?

Jag brukar tänka på det ibland och undra. Men jag hade nog sökt mig mot journalistiken och skrivande i någon form. I fantasin hade jag väl varit utrikeskorre på Sveriges Radio. Bott i en kappsäck, haft vänner över hela världen, tre älskare och väldigt snygga magrutor.

Sen gillar jag när du skriver om klassperspektiv, det brukar vara insiktsfullt. Hur ser du på eventuella ökande glapp mellan dig själv och dina följare?

Det tänker jag jättemycket på. Alltifrån att inte göra recept med svindyra, krångliga ingredienser till att tipsa om jättedyra saker som vanliga människor inte kan köpa. Å andra sidan köper jag ju sällan heller sådana grejer så det är lätt gjort. Jag har billiga, enkla vanor på de flesta områden. Nästan alla pengar går åt till att bygga upp vår gård med djur och odlingar samt renovera den så att den håller i hundra år till!

Samtidigt vore det fånigt om jag skulle lajva fattig tjugoåring än idag. Jag har ju fått bättre ekonomi under åren och det har många av mina läsare också. Jag har bloggat i femton år och många som följt mig är jämnåriga som precis som jag har gått från att leva på studiebidrag och bo i korridor till att ha fasta anställningar med en vettig lön. Alla som följer mig lever ju inte på fisens mosse, så att säga.

Åh, men det här var ju kul! Om du också kommer på en kommentar med åtta intressanta frågor kan den väl få ett eget inlägg den med!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
17 augusti, 2021

Det är så mysigt med kvällsfikat. Då sover ju Ulf sedan länge och vi kan sitta ner lite civiliserat och prata. .

Under uppväxten tyckte jag att kvällsfikat var det bästa. Inte alls så trött och stressigt som det kan bli till middagen när alla precis kommit hem och har hela dagens osorterade mentala bagage med sig. Vid kvällsfikat däremot – då finns ro att prata om saker som inte hinns med annars.

Ikväll tände vi ljuskronan för första gången sedan i april. Vintertid brinner den till frukost, eftermiddagsfika, middag och kvällsfika.

Jag kokade varm choklad och gjorde knäckesmörgåsar att doppa i. Barnen var hungriga och jag var nedkyld och trött efter en sen skogspromenad.

De konstaterade att det var härligt att tända ljus igen och ta på sig sockar. I synnerhet eftersom det ena barnet gått barfota sedan Valborgsmässoafton.

Och jag håller med. Rotade igenom höstolen i jakt på de sista strumporna mormor stickade åt mig och det kändes så skönt att dra på dem igen!

När jag bodde hemma var det jag, Anna och mamma som kvällsfikade. Pappa tofflade på någonstans där i bakgrunden. Inflikade kanske något i vårt samtal eller muttrade om att det väl var dags att lägga oss snart? Jakob har en liknande funktion. Istället för varm choklad och mackor sitter han på kanten av sin stol och äter kvarg direkt ur en burk och är med på ett hörn. Som att han vill vara med men inte riktigt unnar sig att sitta ner i lugn och ro och fika något gott.

Och det känns så hemvant och tryggt och mysigt på en och samma gång.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
17 augusti, 2021

Långa, sedliga och småmönstrade bomullsklänningar verkar vara på modet i höst. Det är en smula amish och en smula Madickens Alva när jag tänker närmare på det. Och jag tycker att det är en suuuuprfin klänningmodell. Har ägt flera stycken i den modellen men gjort mig av med dem under åren. Därför blev jag glad när jag hittade den här godbiten på loppis för ynka 80 kronor – om jag inte missminner mig.

En mjuk axelvadd, snörning i midjan som får den att sitta perfekt och lite rynk bak som ger en vacker sillhuett.

En lång rad knappar där ingen trillat av och alltihop sytt i en stadig bomull.

Bra snurr har den också. Nämnde jag att jag älskar den?! Nej men det gör jag i alla fall.

Nu har jag ballerinas till men snart blir det kanske klänningen ihop med ett par boots. Den fina bruna skinnväskan är också den en gammal second hand-goding som åkt många varv mellan mig och min syrra. Nu var det min tur att ha vårdnade om den.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
16 augusti, 2021

Här kommer ett recept på matjessillsallad. Om man inte är så van vid sill är matjes en bra variant att börja vänja sig med. Den är mild smaken och med rätt tillbehör så blir den fantastisk. Till och med tioåringen äter den!

Den här salladen komponerade jag själv utifrån en bild jag såg i någons instagramflöde och sedan gissade jag mig till vad den kunde tänkas innehålla. Gott blev det! Perfekt som en fräsch lunchmat när du får främmat’.

Eftersom jag bara höftade lite minns jag inte proportionerna riktigt. Så de får du bestämma helt själv. Men ingredienserna jag använder var

Matjesillsallad med kavring och gröna äpplen

Ingredienser

  • Kavring

  • Ägg i halvmånar

  • Matjessill i bitar

  • Grönt äpple i tärningar

  • Rödlök, fint hackad

  • Gräddfil

  • Dill

  • Salt och peppar

Gör så här

  • Riv kavringen i mindre bitar och stek dem frasiga i en stekpanna med en rejäl klick smör. Låt svalna
  • Hårdkoka äggen och låt svalna
  • Hacka äpple, lök och dill och eventuellt också matjessillen i mindre bitar
  • Ta fram ett stort fat och varva kavring, ägg, äpple, lök, dill, matjesill och klickar av gräddfil på fatet. Avsluta med att peppra en aning och eventuellt också salta!
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
15 augusti, 2021

Visst njuter jag av hur mycket finare det blivit av den här vårens renoveringar av kök, tvättstuga och groventré. Men framförallt njuter jag av funktionen. Hur stöket minskat. Hur svinnet minskat. Hur vardagliga sysslor som känts oöverstigliga nu rinner på riktigt smidigt. Hade jag för några år sedan – när vi levde i fullskaligt kaos på många områden – sett mig själv idag hade jag inte fattat någonting! Låt mig ge ett exempel från gårdagen när det skulle veckohandlas.

Innan jag åker till affären städar jag ur kylen som jag försöker göra inför varje storhandling. Det går lättast då eftersom den nästan är tom. Det går dessutom snabbt eftersom jag med dymo har märkt upp vad som ska stå på varje hylla och i varje låda. Jag inventerar vad som finns kvar och torkar rent de hyllor som blivit sunkiga och noterar vilken mat som håller på att bli dålig och behöver tillagas först. Och det tar inte fullt tio minuter att göra allt detta. Eftersom jag har en färdig, standardiserad inköpslista i telefonen stryker och kompletterar jag bara i den innan handlingen. När det är klart tar jag alla mina tygkassar och små nätpåsar för frukt och grönt som hänger iordning på en särskild krok i källartrappen. Går ner med barnen i groventrén där allas ytterkläder hänger och utan att behöva leta en enda borttappad sko så får Folke och Ulf på sig skor och jacka och jag hittar börsen direkt i min låda.

Väl på affären handlar vi ganska raskt det vi behövde och på hemvägen stannar jag till på Marstorp och i kylrummet hämtar jag veckans ranson av grönsaker och rotsaker. Sedan hem och parkera vid groventrén. Jag bär in kassarna och paketen som jag hämtat ut. Paketen som nu kan stå i lugn och ro i groventrén utan att vara i vägen. Utan att ligga som farthinder i den vanliga hallen där de annars blir kvar i väntan på att öppnas och sedan i väntan på att någon hinner sopsortera undan packmaterialet. Nu sker allt det i groventrén istället och sopsorteringen gör vi direkt i garaget som har en särskild plats för det. Folke och Ulf kan under tiden själva klä av sig och hänga upp kläderna på sina egna platser. De har varsin hängare precis som på förskolan med egen krok, hatthylla och skohylla i lämplig höjd.

När jag packat upp maten känner jag något slags glädje-il i magen av att sortera in maten. Allting har sin plats. Jag tömmer över snabbkaffepulvret i sin vanliga guldiga plåtburk med guldig tesked. Äggen i sina ägghållare i kylen och dijonburken hamnar i senapslådan, dymomärkt med ett tydligt SENAP. Jag tömmer ur brödskrinet på gamla smulor och damm och sorterade in knäckebrödet i prydliga rader. Tar fram den stora blommiga müsliburken med sin silvriga skopa och gör iordning müsliblandningen vi gör här hemma. En förpackning av den torraste tråkigaste ekologiska muslin som mest är som hästfoder plus en förpackning med lite sockriga crunchies som smakar som kaksmulor. Tillsammans blir det en lagom sötad musli som alla kan acceptera.

Jag stoppar direkt in all mat och hänger sedan bort påsarna i källartrappan igen. Och så sätter jag på kaffevatten. Men upptäcker att dukarna i matrummet är smutsiga och behöver tvättas. Så jag slänger ner dem i tvättnedkastet. Där hamnar all tvätt från båda våningarna och så tar Jakob hand om allt en dag i veckan. Tidigare kunde tvätten bli liggande i trappan i flera dagar innan den slutligen bars upp till den provisoriska tvättstugan på övervåningen. Inte längre. Jag går på toa och sprayar lite diskmedel på handfatet i badrummet eftersom det står en sprayflaska på en hylla där inne. Torkar rent med handdukarna och slänger sedan ner dem i tvättnedkastet. Tar direkt fram nya. Det går lätt eftersom handdukar och badlakan numera ligger i en trådback direkt utanför badrummet och inte längst bort på övervåningen.

Sedan går jag ner i tvättstugan och stoppar i strykjärnet som står redo på brädan som alltid är uppfälld och framme. Öppnar trådbacken märkt med “SMÅ DUKAR – SPETS OCH BRODERI” och trådbacken “RUTIGA DUKAR” och tar fram två lämpliga dukar som jag stryker på tre minuter. När jag kommit upp, lagt ut dem på bordet och ställt dit en nyplockad bukett med luktärter är kaffevattnet klart. Då sjunker jag ner i min fåtölj och dricker det andaktsfullt och känner mig så nöjd med mig själv. Tror fasenimej till och med mormor skulle varit stolt över min prydlighet och mitt rationella förfaringssätt. Och så sänder jag en tacksam tanke till Jakob som är den som tänkt ut och drivit igenom nästan alla dessa praktiska förändringar som jag förut tyckte lät så tråkiga och onödiga men som nu förenklar livet avsevärt!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.