Jag säljer aldrig mina gamla kläder. När jag lessnat skänker jag till Röda korset, PMU eller Myrorna. Främst är jag nog för lat tror jag – men så tänker jag också att det är en form av välgörenhet att skänka kläder i bra skick till seconhandaffärerna. Som får in stora mängder kläder – men väldigt mycket som är skräp. Många saker har jag dessutom köpt begagnat, använt några år och sedan skänkt tillbaka till samma affär. Dubbelvinst!

Men denna långa utläggning är egentligen inte alls vad jag vill säga. Egentligen vill jag slå fast att jag är dålig på att alls göra mig av med mina kläder. Älskar nästan varje plagg och även om jag inte passar i dem längre vill jag gärna tro att mina barn, barnbarn eller syskonbarn någon gång kan få glädje av dem – precis som jag upplevde en otroligt stor glädje när jag rotade i mormors klädkista som tonåring.

Men sedan har jag insett att det också är rätt praktiskt att spara på saker. För jag har pendlat en hel del i vikt mellan barnen och då har det varit härligt att i klädförråden hitta något fint som passar varje vikt. Den här kjolen är ett sådant plagg. Köpt på second hand i Norsjö för 45 kronor och det var tre år sedan jag bar den sist. Men nu blev jag plötsligt sugen och tog fram den för att se om den kunde passa. Satt som en smäck!

Hade på mig den i tisdags när jag var inne i stan och jobbade. Ihop med min stickade tröja från Lindex, mina Zaraballerinas och den gamla seconhandväskan jag lånat av min syster. Kände mig så fin.