MĂ„nad: oktober 2021

‱ Reklamsamarbete Telia ‱
31 oktober, 2021

Wow. SĂ„ mĂ„nga tips, vĂ€rdefull erfarenhet och vettiga tankar kring barn och mobiler jag fĂ„r av er lĂ€sare – ni lĂ€r mig massor!


HÀrom veckan berÀttade jag att Bertil, min Àldste son, nu fÄtt sin första egna mobil och det har gjort mig nervös. Han gÄr i mellanstadiet och trots att mÄnga jÀmnÄriga redan har mobil sen lÀnge kÀnner jag ett motstÄnd. Den dÀr klumpen i magen. Jag vill sÄklart skydda mitt barn frÄn allt lÀskigt pÄ nÀtet, ovÀlkomna sms och Gud vet vad!

FrĂ„gade alltsĂ„ er lĂ€sare och har fĂ„tt bra rĂ„d. Allt frĂ„n boktips till handfasta “det hĂ€r funkar hemma hos oss”. Jag lĂ€ser alla rĂ„d och funderar. SĂ€rskilt de som utmanar mitt eget sĂ€tt att tĂ€nka. SĂ„ hĂ€r skriver Carina om barn och mobiltelefoner:

“Jag tĂ€nker att man inte kan eller bör hindra anvĂ€ndandet, det finns mycket roligt och kreativt utöver det som oroar en förĂ€lder. Prata med barnen om vad man kan rĂ„ka pĂ„. Det gĂ€ller ju Ă€ven surfandet pĂ„ dator hemma, inte bara pĂ„ mobilen”

Det har hon förstÄs rÀtt i! Mina Àldsta pojkar har redan surfat pÄ paddan hemma, men det Àr först nu nÀr Bertil ska ha surf pÄ fickan som jag tycker nÀtet kÀnns lÀskigt. Det handlar nog om att slÀppa kontrollen, klippa en bit till av den navelstrÀngen som jag gÀrna hÀnger kvar i.

Trots min oro mÄste jag erkÀnna att det Àr en kick att se Bertils namn dyka upp pÄ min display. Hej mamma! Eller se honom pÄ eget initiativ ringa videosamtal till kusinerna och visa hur mycket snö vi har fÄtt. Vi anvÀnder Telias familjeabonnemang och min man Jakob Àr abonnemangets huvudanvÀndare. Vi andra i familjen kopplar in oss i samma abonnemang som extra anvÀndare. Vi har förstÄs egna telefonnummer och lika mycket surf som Jakob. Telia har Sveriges populÀraste familjeabonnemang och Àr du intresserad av att testa det kan du just nu lÀgga till en extra anvÀndare för 99 kronor/mÄnad.

Ni lÀsare pÄminner om att barn Àr olika. Det hÀr Àr Emmas rÄd till mig apropÄ Bertils ny mobil:

Avvakta och se hur pass intresserad han Ă€r av att anvĂ€nda sin mobil och se vad han vill anvĂ€nda den till. Min dotter pĂ„ 9 Ă„r Ă€r rĂ€tt ointresserad och hennes mobil Ă€r oftast urladdad“.

Aha! Det scenariot har förstÄs inte funnits med bland de hotbilder jag mÄlat upp i huvudet. Vi förÀldrar Àr ocksÄ olika och jag ser att flera av er hittat egna sÀtt för att fÄ vardagen med barn och mobiler att funka. Mia skriver till exempel att hon fÄr lov att lÀsa alla sms som hennes son fÄr. PÄ sÄ sÀtt kan hon filtrera ifall nÄgot blir dumt. Hon har ocksÄ pratat om sms-kultur och telefonkultur med sonen:

“Det tog min son ett tag att hitta en bra balans för hur mĂ„nga sms man kan skicka, hur man kan formulera sig, hur saker kan uppfattas osv”

I Telias familjeabonnemang finns en familjehub. HÀr kan jag dels lÀsa om aktuell forskning kring barn och skÀrmtid, och dels fÄ tips frÄn andra mammor och pappor som ligger snÀppet före mig. HÀr lÀser jag om ÄldersgrÀnser, respekt för barnens privatliv, olÀmplig reklam och andra frÄgor som börjat snurra i huvudet. Pappan Kwame Boaten, berÀttar till exempel hur han hanterar frÄgan om nya spel. Han provspelar helt enkelt alla spel sjÀlv först innan barnen fÄr köra.

I familjehubben har jag ocksÄ hittat Mobilkörtkortet som Bertil och jag har tagit. Det funkar som ett lekfullt kunskapstest för barn i hans Älder och jag som förÀlder fÄr vara med. PÄ vÀgen mot mobilkörkort fÄr barnen och deras förÀldrar svara pÄ frÄgor om hur man beter sig schysst mot andra i sociala medier och vad som Àr bra att veta nÀr man ska spela eller chatta. Telias mobilkörkort Àr ett samarbete med barnrÀttsorganisationen Friends. Lite som vett- och etikett för att fÄ igÄng snacket mellan barn och deras förÀldrar. NÄgon fler som tagit detta tillsammans med sitt barn?

Annars vill jag VERKLIGEN rekommendera att du gör det! FrÄgorna Àr ju sÄ bra samtalstartare. Och nÀr man resonerar kring dem fÄr man ju ocksÄ ett hum om hur ens barns kunskapsnivÄ Àr. SjÀlv blev jag förvÄnad över hur mycket Bertil redan visste och hade pratat om i skolan.

Vi satt efter middagen och gjorde hela testet ihop frÄn början till slut. Bertil var besviken nÀr det tog slut och det pÄminner mig om att prata mer om sÄdana hÀr saker. Att det faktiskt Àr en bÄde meningsfull och spÀnnande aktivitet att göra ihop.

Tack alla ni som delat med er av tips och rĂ„d. Ni verkar resonera lite olika, kanske för att ni har olika erfarenheter. En sak Ă€r dock genomgĂ„ende i era kommentarer – ni rekommenderar att vi vuxna ska prata med vĂ„ra barn om vad de möter i sina mobiler. Vi ska vara ett stöd dĂ€r likavĂ€l som i resten av livet. Det tar jag fasta pĂ„ och har plötsligt upptĂ€ckt att Bertil Ă€r ett bra stöd för mig. KĂ€nner igen mig i det Helen skriver:

“Det finns sĂ„ mycket pĂ„ nĂ€tet, i sociala medier-appar och i spel, som barnen upptĂ€cker och lĂ€r sig sĂ„ himla mycket snabbare Ă€n vi vuxna. Det Ă€r svĂ„rt att hantera, men jag tror att det Ă€r bra att utgĂ„ frĂ„n att vi alltid Ă€r minst ett steg efter nĂ€r det gĂ€ller vilka plattformar och funktioner barnen anvĂ€nder. UtgĂ„r vi frĂ„n det blir det naturligt att prata med barnen om deras anvĂ€ndande pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r mer naturligt nyfiket, att vilja lĂ€ra sig och intressera sig, mer Ă€n undervisande och pekpinnigt.”

29 oktober, 2021

Vi har sÄ lyckliga dagar hÀr att vi aldrig vill Äka hem. Trots att det Àr mycket arbete med boken kÀnner jag mig sÄÄÄ ledig. Varje morgon nÀr jag vaknar ligger jag och tittar ut pÄ den snötÀckta hÀggen som Àr full en nötskrikor som Àter bÀr. Lyssnar pÄ hur det susar och sjunger i elementen frÄn dagens första brasa, den som Anna stiger upp och gör redan vid femtiden. Jag gÀspar och drar mig och kÀnner mig sÄ lugn och glad och trygg. Sedan stiger jag upp och gör frukost till oss. Varsin balja te, mjukkaka med griljerad julskinka och senap pÄ.

Vi har inte firat jul hÀr sedan jag var gravid med Bertil och bÄde mormor och morfar levde. Det Àr elva Är sedan och jag saknar det sÄ! Men eftersom vi ska hit en svÀng pÄ jullovet och gÀrna vill komma till ett fÀrdigpyntat hus gör vi alla förberedelser nu med gott samvete. Jag stÀller tomtarna pÄ spiselkransen precis som mormor gjorde och placerar julkyrkan i fönstret precis dÀr den alltid stÄtt.

Och sÄ har vi huggit oss en julgran.

Morfar brukade hugga granen i oktober, november nÄgon gÄng och sedan ha den stÄende inne i veboden, redo att tas in dagen före julafton. Eftersom det redan nu Àr en halvmeter snö ute Àr det ingenting att skjuta pÄ. Det blir bara svÄrare lÀngre fram.

Anna fick Àran att plumsa. Snö nÀstan upp till skrevet men förra Äret var det nÀrmare tvÄ meter nÀr det var som mest. SÄ det hÀr Àr bara början.

En sÄn rar liten gran fann vi pÄ det som nu Àr vÄr mark. KÀnns sÄ overkligt att det Àr vi som Àger det hÀr nu.

Och sÄ gick vi hem och stÀllde den i vedboden i vÀntan pÄ jultider! Den ska fÄ stÄ i en fin gammal julgransfot som en blogglÀsare skickat mig. Kommer passa perfekt!

FörlÄt om det blir lite vÀl mycket vinter hÀr nu, nÀr södra Sverige just precis fÄtt höst. Men det kan inte hjÀlpas. Alls.

‱ annonssamarbete LĂ€karmissionen ‱
27 oktober, 2021

-I sovsalen pÄ nutritionsavdelningen Àr det tid för mat och mammorna fyller stora plastmuggar med nÀringsrik mjölk. De sjukaste barnen har svÄrt att Àta och grÄter nÀr mammorna försöker mata dem. Det Àr tydligt vilken förÀndring som sker under behandlingstiden. Barnen som börjat tillfriskna har ÄterfÄtt fÀrgen pÄ kinderna och dricker sjÀlva av mjölken

SÄ skriver journalisten Martina Holmberg om sitt besök pÄ Panzisjukhuset i Kongo, vars nutritionsavdelning stöttas av LÀkarmissionen. En svensk bistÄndsorganisation som arbetar för alla mÀnniskors rÀtt till ett vÀrdigt liv. Fokus ligger pÄ att hjÀlpa kvinnor och barn i utsatthet och med tanke pÄ hur vÀrlden ser ut förstÄr ni att det behovet Àr stort. SÄ stort att det Àr lÀtt att misströsta.Nej, man kan inte hjÀlpa alla. Men för varje barn som trots allt blir hjÀlpt kan det vara skillnaden mellan liv och död.

I vÄras blev jag sjÀlv mÄnadsgivare och ni var mÄnga som hakade pÄ och gjorde samma sak. Det var fantastiskt att se sÄ nu tÀnker jag tillsammans med LÀkarmissionen göra samma sak möjlig igen.

OM DU VÄLJER ATT BLI MÅNADSGIVARE och skĂ€nker 100 kronor eller mer sĂ„ kommer du ocksĂ„ fĂ„ min nya bok Nu bakar vi som ett litet tack för ett sĂ„ viktigt beslut. Jag hoppas att ni Ă€r mĂ„nga som vill ta det steget! Du anmĂ€ler dig hĂ€r

LÀkarmissionen stöttar program som behandlar undernÀrda barn

Men hur lÄngt rÀcker egentligen 100 kronor? Gör det nÄgon skillnad? Jo, för 100 kronor i mÄnaden fÄr tretton undernÀrda barn varje Är hjÀlp att överleva. Det hisnar för mig att en sÄ pass liten summa i mitt liv kan utgöra skillnaden mellan liv och död för nÄgon annan. Jag Àr tacksam att det finns nÄgot jag kan göra som sÄ pÄtagligt bidrar.

Barnen vÀgs och mÀts och fÄr stanna pÄ sjukhuset tills de Àr fÀrdigbehandlade

LÀkarmissionen arbetar i mÄnga lÀnder, med insatser pÄ flera fronter. Utbildning, akutsjukvÄrd, socialt arbete. NÄgot som ligger mig nÀra hjÀrtat Àr att stötta kvinnor att hitta egen försörjning. Ni minns kanske att jag under flera Är var med och drev ett företag som sÄlde handstickade gosedjur frÄn kvinnor i Zambia? VÄr drivkraft var precis detta. För man vet att kvinnor som börjar tjÀnar sina egna pengar inte bara lyfter sig sjÀlv utan ofta hela sin familj ur armod. Det förÀndrar samhÀllet i grunden.

LÀkarmissionen stöttar projekt som ger kvinnor hantverk- och yrkeskunskaper som gör det möjligt för dem att försörja sig. I Uganda och Burundi görs till exempel insatser för utsatta kvinnor ute pÄ landsbygden. De fÄr lÀra sig lÀsa, skriva och rÀkna, trÀning i att planera sin hushÄllsekonomi, de fÄr lÀra sig att driva ett litet företag och möjlighet att spara och lÄna i en sjÀlvhjÀlpsgrupp. De fÄr ocksÄ förebyggande information om sjukdomar som hiv/aids och malaria. Jag har svÄrt att tÀnka mig nÄgot mer meningsfullt Àn att fÄ vara med och bidra till detta!

Som mĂ„nadsgivare till LĂ€karmissionen kan du vara trygg med att LĂ€karmissionens pengar nĂ„r fram dĂ€r de behövs bĂ€st. Ta gĂ€rna steget och bli mĂ„nadsgivare – anmĂ€l dig hĂ€r! Och vill du veta mer om hur undernĂ€ringen drabbar barn och hur hjĂ€lpen nĂ„r fram vill jag tipsa om att lĂ€sa artikeln av Martina Holmberg.

26 oktober, 2021

Det pĂ„gĂ„r en sĂ€llan skĂ„dad odlingsboom i landet. MĂ€nniskor trĂ€ngs pĂ„ GranngĂ„rden för att köpa gödsel, sĂ€ttpotatis och hönsfoder. Vi bygger pallkragar, skaffar bin och planerar kökstrĂ€dgĂ„rdar. GĂ„r kurser i mjölksyrning och konservering och hur man slĂ„r med lie. Allt det hĂ€r Ă€r fantastiskt sĂ„klart, men som gift med en bonde skĂ€r det samtidigt i hjĂ€rtat. För den som Ă€r bonde “pĂ„ riktigt” Ă€r det nĂ€mligen ingen lek.

Ni vet vĂ€l att bönder Ă€r ett av Sveriges sĂ€mst betalda yrken? Typiska lĂ„glöneyrken som vĂ„rdbitrĂ€de och stĂ€dare har högre lön Ă€n mĂ„nga bönder. Dessutom innebĂ€r yrket att man jobbar Ă„rets alla dagar – mycket lĂ€ngre dagar Ă€n en vanlig heltid sĂ„klart. Det Ă€r slitigt, det Ă€r dĂ„ligt betalt och det Ă€r farligt. Det Ă€r mĂ„ngdubbelt fler som dödas eller skadas inom skogs- och jordbruket Ă€n genomsnittet för övriga yrken. Tunga maskiner, lĂ„nga arbetsdagar, stora djur – allt innebĂ€r en fara. LĂ€gg dĂ€r till den brottslighet bönder utsĂ€tts för – som stölder av drivmedel, maskiner, bluffakturor – för att inte tala om de hot och trakasserier mĂ„nga bönder som har djur fĂ„r utstĂ„.

-Bli inte bonde! skulle man vilja sÀga till den som gÄr i de tankarna. Och det verkar mÄnga ocksÄ hörsamma. För de svenska jordbruken försvinner i allt snabbare takt. PÄ 50 Är har antalet jordbruksföretag mer Àn halverats i Sverige. Det Àr de stora gÄrdarna som överlever. SmÄ gÄrdar med kanske trettio kor eller smÄskalig grönsaksodling har ingen plats. Det Àr dessutom vÀldigt fÄ svenskar som Àr villiga att arbeta inom jordbruket. De flesta odlare Àr beroende av utlÀndsk, billig arbetskraft för att kunna fÄ ekonomi i verksamheten. Och sÄ motarbetas och missgynnas bönderna pÄ mÄnga plan rent strukturellt. NÀr UmeÄ kommun vill anlÀgga vÀgar eller bygga ett nytt köpcenter anvÀnder de sig av UmeÄomrÄdets bÀsta odlingsmark, RöbÀcksslÀtten. Samtidigt som lantbrukarna bara fÄr ersÀttning för en brÄkdel av vÀrdet pÄ matjorden som de förlorar nÀr de tvingas sÀlja.

Idag anvĂ€nder en familj 12 procent av inkomsten till mat – för femtio Ă„r sedan var den siffran omkring 25 procent. Maten har blivit billigare, bönderna har blivit fĂ€rre, sjĂ€lvförsörjningsgraden i Sverige har blivit lĂ€gre. Bara nĂ„gra fĂ„ rĂ„varor Ă€r vi i Sverige sjĂ€lvförsörjande pĂ„ – samtidigt som vi Ă€r helt beroende av export frĂ„n andra lĂ€nder för att lyckas bruka marken med moderna maskiner och metoder. Samtidigt pĂ„gĂ„r en stark parallell trend med hobbyodling i den egna trĂ€dgĂ„rden. Ofta utförd av samhĂ€llsgrupper som har god ekonomi och har rĂ„d att hĂ„lla höns för romantik (ja, de Ă€gg man ordnar sjĂ€lv Ă€r mĂ„ngdubbelt dyrare Ă€n de man köper i butik) eller odla tomater som har ett lika högt kilopris som saffran.

MissförstÄ mig inte. Jag tycker odlingstrenden Àr toppen och applÄderar ALLA som försöker hitta fler sÀtt att framstÀlla sin egen mat. Det borde mÄnga fler göra. Men samtidigt Àr jag rÀdd att det invaggar oss som samhÀlle i en falsk trygghet. Som att vi Àr pÄ rÀtt vÀg nÀr vi i sjÀlva verket Àr Ät helskotta fel ute. Genomsnittssvensken Àr ÀndÄ inte beredd att betala sÄ pass mycket för mat att en vanlig bonde kan överleva pÄ den lönen. Knappt ens med EU-bidrag.

Bönder tillhör den samhÀllsviktiga verksamheten men rÄdet till den enskilda personen som funderar pÄ ett jobb borde vara: bli aldrig bonde. Du kommer jobba Ärets alla dagar och utföra farliga moment till en rekordlÄg lön och med stora ekonomiska risker. Ja du tjÀnar faktiskt bÀttre och har det tryggare om du svabbar korridorerna pÄ nÀrmsta högstadieskola eller kör hem aspackade mÀnniskor frÄn krogen.

24 oktober, 2021

Jag Àr sÄ lycklig! För i fredags hÀmtade jag syrran i LuleÄ och körde till vÄrt fritidshus utanför Jokkmokk för att ha vÄr Ärliga arbetsvecka tillsammans. Anna skriver pÄ din doktorsavhandling inom modedesign och jag jobbar med min nya bok och med nya illustrationer. Tio dagar tillsammans dÀr vi Àter sÄnt som vi gillar, sover ostörda nÀtter, har kreativa, produktiva dagar med arbetsro. Och dÀremellan massa tid att prata om högt och lÄgt.

Vi kom fram pÄ fredagkvÀllen.

Som tur var bara tre minusgrader ute – men en halvmeter snö! Totalt utkylt i huset fick vi behĂ„lla ytterklĂ€derna pĂ„. Vi gjorde eld i alla eldstĂ€der

Och drack balja efter balja med hett te och snacksade pÄ ost, korv och oliver till kvÀllsfika. Jag hÀngde upp sÀngklÀderna vid elden för att de skulle bli varma och nÀr det var dags att gÄ och sova la jag mig i ullunderstÀll med tjocksockar och dubbla vintertÀcken.

Anna stiger upp strax efter fem pÄ morgonen, gör upp en brasa och börjar jobba. Det Àr hennes mest kreativa stund pÄ dagen. Vi har varsitt sovrum. Hon har det med skrivbord framför den hÀr utsikten.

Vansinnigt vacker morgonsol i gryningen.

SjÀlv sitter jag pÄ nedervÄningen i matrummet och tittar ut över sjön och skriver.

Den hÀr lekhörnan ska tas itu med nÄgon dag den hÀr veckan. Flyttas upp pÄ övervÄningen sÄ vi fÄr lite bÀttre plats hÀr nere. Typiskt bra sak att göra under en skrivpaus.

Jag kikade ut genom fönstret och sÄg sju snöripor gÄ runt och picka pÄ marken. SÄ otroligt vackra och svÄra att upptÀcka i kamouflagedrÀkten. Jag har fÄngat alla sju pÄ den hÀr bilden. Ser du dem?

Hela gĂ„rden Ă€r full i djurspĂ„r – hĂ€r Ă€r ett paradis för djuren nĂ€r ingen mĂ€nniska kommer och stör.

Jag var ju hÀr sjÀlv med barnen i september och försökte utan framgÄng vÀnda bÄten för vintern. Men eftersom jag visste att vi skulle hit i oktober tÀnkte jag att det knappast skulle vara nÄgot problem. Klipp till oktober och det ser ut sÄ hÀr. Jag och Anna höll pÄ en hel timme med att först skotta ut snön ur bÄten, sedan försöka hacka loss isen i skrovet (utan att ta sönder nÄgot) och sedan vÀnda elÀndet. BÀttre Àn ett stenhÄrt trÀningspass pÄ gymmet.

Vi har hÀngt ut talgbollar ocksÄ. Det mÄste man göra nÀr man Àr hÀr. Det Àr att hedra mormor och morfars minne tycker jag. De matade fÄglar för fullt hela vintern och visade sÄn omsorg om allt levande. Ett Är hade de en rÀv som de matade pÄ gÄrden.

HÀr hÀnger vi badlakan pÄ sommaren. Nu hÀngs ingenting.

Ni kan förstÄ att man fÄr extrema julkÀnslor av att vara hÀr! Jag och Anna kunde inte hÄlla oss ifrÄn att julpynta lite. Vi gör det under förevÀndningen att det ska vara pyntat och klart nÀr vi kommer tillbaka pÄ jullovet. Men i hemlighet njuter vi vÀldigt mycket. Vi tar fram mormors gamla pappkartonger med stakar, stjÀrnor och allt sÄnt fint.

Och julgrisen som alltid ska hÀnga ovanför vedspisen till jul.

Vi dricker ocksĂ„ glögg utan att ens försöka skylla ifrĂ„n oss eller bortförklara. Men det Ă€r ju SÅ gott!

Det hĂ€r Ă€r det mysigaste. Anna sitter pĂ„ morfars plats och handarbetar. Jag halvligger pĂ„ mormors plats och tittar ut i den blĂ„ skymningen. Glögg pĂ„ vĂ€rmning, pepparkakor och min julspellista i högtalarna. KĂ€nns sĂ„ förbjudet och busigt och HUNDRA PROCENT RÄTT.

Det fina med att det bara Àr jag och Anna Àr att vi Àter exakt det vi gillar. Surströmming, charkbricka, Pak Choi-soppa med ingefÀra. Knappt nÄgon disk och ingen som petar missbelÄtet i maten heller.

Sent igÄrkvÀll tog jag en promenad i mÄnskenet. KÀnner ni igen vyn? Sommar, höst och vinter. HÀr i femton minusgrader.

Vi har sÄdana toppendagar med kass mobilteckning, god arbetsro pch en liten smula tjuvjul. Bara för att det kÀnns bra.

23 oktober, 2021

Ibland fÄr jag frÄgan av nÄgon lÀsare -Hur vet jag om jag Àr pÄ vÀg att bli utmattad?

Jag vet inte. Men att frÄgan ens kommer upp Àr ett varningstecken.

Jag brukar sÀga att om det kÀnns bra sÄ Àr det förmodligen bra. Och om du frÄgar mig om du Àr pÄ vÀg att bli utmattad sÄ gör du det för att nÄgot kÀnns dÄligt. Och dÄ Àr det ett varningstecken att lyssna pÄ.

TÀnk om mÀnniskor kunde ta sina varningstecken pÄ allvar? Jag var ofta orolig över om jag var pÄ vÀg att bli utmattad. Jag kÀnde oron, jag sÄg varningstecken men jag agerade inte pÄ dem. För jag visste inte hur. TÀnkte att det skulle bli bÀttre av sig sjÀlv sÄ fort mina omstÀndigheter blev bÀttre. Men eftersom jag var sÄ stressad och vilsen gjorde jag istÀllet allting sÀmre. Skapad mer kaos och arbete och mer stress för mig sjÀlv. Efter min egen utmattning har jag sett sÄ mÄnga vÀnner och bekanta krascha. Endast tvÄ personer lyckades bromsa i sista minuten. Den ena genom att sÀga upp sig och byta arbetsplats. Den andra anvÀnde tvÄ mÄnaders sjukskrivning till att ta hjÀlp frÄn en terapeut och ta tag i beteendeförÀndringar och osunda mönster. SÄ att hon kunde börja arbeta igen men pÄ ett bÀttre sÀtt. Hon blev aldrig sÄ pass dÄlig att hon blev sÀngliggande. Hon hann bromsa nÀr det fortfarande fanns ork kvar att sÀtta in ÄterhÀmtande ÄtgÀrder. Som att skogspromenera, trÀna och handarbeta. MÄnga som kraschat Àr alldeles för sjuka för att kunna göra sÄnt och ligger kanske som en grönsak i flera mÄnader.

Bara tvÄ lyckades bromsa men Ätminstone tio kraschade hÄrt. Och nÀr man kraschat Àr det sÄ mycket vÀrre för dÄ mÄste man bÀrga och skrota fordonet, fÄ intensivvÄrd och sedan pÄbörja en lÄng rehabilitering med ofta livslÄnga skador. Det gÄr faktiskt att upptÀcka skador pÄ hjÀrnan efter en utmattning. FörlÄt för den fÄniga bil-liknelsen men det Àr sÄ sÄ sÄ onödigt att krascha om man kan bromsa i tid.

Jag kÀnner att jag Àr pÄ rÀtt vÀg med mitt eget liv eftersom det kÀnns bra. Inte bara i topparna (man kan ju ha mÄnga euforiska toppar pÄ vÀgen mot en utmattning) utan för att det kÀnns bra i dalarna. Jag Àr inte sÄ ojÀmn. Jag Àr inte sÄ hög och hyperfokuserad som jag brukade vara men heller inte sÄ lÄg som jag kunde bli.

NÀr det kÀnns bra Àr det oftast bra. NÀr det kÀnns dÄligt behöver man undersöka det nÀrmare. Vad Àr det som kÀnns? Varför? Att du vÄgar fundera pÄ om du Àr i riskzonen Àr vad som kan rÀdda dig. Lyssna pÄ dina farhÄgor. Prata med nÄgon. NÄgon som sjÀlv varit utmattad. NÄgon pÄ personalhÀlsan. En kurator, en prÀst eller första bÀsta lÀkare pÄ din hÀlsocentral. Hinner du bromsa i tid kan du bespara dig sjÀlv sÄ mycket lidande.

21 oktober, 2021

Soppa Àr bra fattigmansmat. SÀrskilt om man gör den pÄ rotsaker. Jag gör en köttsoppa pÄ grönt frÄn vÄr Äker och en bit renkött som fanns kvar i frysen. BÀst före 2018. Vart tog tiden vÀgen? TÀnder ett ljus och sÀtter pÄ lite försiktig Jan Johansson i bakgrunden. Visa frÄn RÀttvik och frÄn Utanmyra. Blir sÄ vemodigt stÀmd men kan inte lÄta bli.

Höstens sista solstrÄlar letar sig in i köket. Om nÄgra veckor orkar solen inte lÀngre upp bakom berget utan blir borta Ànda till februari.

Tiden gÄr sÄ fort och sÄ lÄngsamt. Dagarna Àr lÄnga men veckorna Àr korta. Barnen vÀxer medan jag dricker upp mitt avsvalnade kaffe och nyper bruna blad frÄn pelargonen. Det hisnar i magen nÀr jag ser Folkes axlar som blivit sÄ breda. NÀsta Är Àr Bertils sista Är i byaskolan innan han börjar Äka in med skolbuss till nÀrmsta samhÀlle.

De hÀr Ären nÀr vi bara bott hÀr och levt och varit glada, trötta, arga, kÀra, frustrerade, trygga, osÀkra och försökt fÄ ihop livet. Förlorat nÀrstÄende och fÄtt nya bekantskaper. De Ären Àr ju hela deras barndom. Har jag tagit hand om den tiden ordentligt?

Ovanför köksdörren har jag lindat lummer kring stÄngen. Ett första försiktigt vinterpynt. Ser fram emot att göra mer.

NĂ€r barnen mĂ„r bra kan man sjĂ€lv mĂ„ bra. Det Ă€r det fina med att ha barn – man kan lĂ„na deras glĂ€dje och vila i deras förnöjsamhet.

Men det Àr tvÀrtom ocksÄ nÀr barnen mÄr dÄligt. DÄ fÄr man hÀrbergera. Jag undrar om det Àr halva arbetet med att vara förÀlder? Att orka hÀrbÀrgera allt som barnen kÀnner. BÀra det stoiskt och inte lÄta barnet mÀrka att det som gör ont i dig gör ont i mig. Ibland kanske mer till och med. Orka, orka, orka och sedan hela tiden fylla pÄ med kÀrlek.

Köttsoppan Àr klar. Jag gjorde den med extra mycket klimp för att barnen Àlskar klimpen. Precis som jag gör. Fattigmanssoppa som rÀcker hela veckan och köttet smakade bra. Trots att det nog smakade bÀttre före 2018.

20 oktober, 2021

Den hÀr grÄkalla arbetsdagen svÀngde jag ihop chokladscones till eftermiddagsfikat. Ibland mÄste man bara unna sig.

Rykande hett te, fötterna i höglĂ€ge under en filt, varma scones med smĂ€lt smör och chokladbitar i. Det Ă€r sĂ„nt som gör en vardag lite lĂ€ttare att ta sig igenom. SĂ€rskilt nĂ€r man fikar dem i sitt eget kĂ€ra sĂ€llskap – tomstirrande ut pĂ„ allt det grĂ„.

Man ska inte vara sÄ rÀdd för det grÄ. Jag tycker det Àr vilsamt och vackert i sin fulhet.

Scones man kavlar ut gillar jag allra mest. Det blir liksom lite mer tjusigt!

Hackade ner en bit av en chokladkaka som fanns hemma.

Snodde ihop degen och kavlade ut den. Tog ut rundlar med ett glas som mÄtt.

Upp pÄ en plÄt och pensla med lite mjölk


Sedan kan man bara njuta! Jag glömde dock ta i allt bakpulver sÄ det blev lite vÀl kompakta scones. Men smaken var det inget fel pÄ.

Visst har jag en förtjusande förfÀrlig teservis förresten? Den förstÀller smÄ stubbar i mossa och Àr engelskt porslin min syster köpt Ät mig pÄ loppis i BorÄs. Tycker om den sÄ vansinnigt.

GrÀsligt förfÀrligt förtjusande helt enkelt

HÀr kommer receptet pÄ chokladscones om du ocksÄ behöver förgylla nÄgon mulen vardag framöver.

Chokladscones

Antal

12 SmÄ scones

Tillagningstid

2o minuter

Ingredienser

  • 3 1/2 dl vetemjöl

  • 2 tsk bakpulver

  • 50 g kallt smör skuret i smĂ„ kuber

  • 3 msk socker

  • 100 gr choklad

  • 1 dl mjölk, lite drygt

Gör sÄ hÀr

  • Blanda vetemjöl och bakpulver i en skĂ„l
  • SkĂ€r smöret i kuber och nyp ihop med mjölet.
  • Hacka chokladen och hĂ€ll ner i smeten. TillĂ€tt socker och mjölk och rör ihop till en deg.
  • Kavla ut degen och ta med en form ut smĂ„ rundlar och lĂ€gg pĂ„ en plĂ„t
  • Pensla med mjölk och grĂ€dda i ca 10 minuter pĂ„ 225 grader. NĂ€r de Ă€r gyllenbruna Ă€r de fĂ€rdiga.
20 oktober, 2021

Idag flickor blir det skönhet för hela slanten, flickor. Genom kroppskultur, skönhetsvÄrd och skönhetsmedel. Visdomarna Àr Ànda frÄn 1946 sÄ ni förstÄr att det som nu förtÀljs Àr vÀl beprövat. Till vÄr ledsagarinna har vi Vivan Huber som framstÀllt denna hjÀlpsamma skrift.

En kvinnas utseende spelar i vÄr tid en avgörande roll i hennes kamp för tillvaron och framgÄng i livet. Det betraktas fastmer som en kvinnas förpliktelse att bevara sin fÀgring. En skön och vÀlskött kvinna Àr sÀkerligen nöjd med sig sjÀlv och alla andra. En idolent och vanskött Àr ofta bitter och avundsjuk. För att inte tala om att det Àr varje mÀnniskas plikt att verka sÄ behaglig som möjligt att se pÄ för sin omgivning.

Skriver Vivan i bokens företal och jag Àr beredd att hÄlla med.

För att rĂ€tt hjĂ€lpa oss att förstĂ„ huruvida vĂ„r kroppsliga konstitution Ă€r normal har vi mĂ„tten frĂ„n filmstjĂ€rnor att utgĂ„ ifrĂ„n. Och om du nu ser att dessa mĂ„tt inte överensstĂ€mmer med dina – om du till skillnad frĂ„n Greta Garbo inte vĂ€ger 60 kilo till dina 160 centimetrar – ja dĂ„ fĂ„r du taga itu med fetman.

NÀr en person begynner bliva alltför fet uppfattas det oftast ej sÄsom ett sjukligt tillstÄnd. TvÀrtom, de flesta hÄlla före att ett gott hull Àr tecken pÄ en blomstrande hÀlsa. Den som fetmar kÀnner sig ocksÄ till en början vÀlmÄende och levnadsglad, men snart upptrÀda en mÀngd generande obehag. För att inte tala om att den överflödiga fetman begynner verka oestetisk.

Taga och följ dÄ den kostregimen som föreslÄs nedan

Dag 1

Frukosten bestÄ av 1 tomat, 300 gr sallat med citron, kokt potatis och griljerad biffstek.

Middagen 1 kopp bensoppa, 2 förlorade Àgg, 300 g sallat och tvÄ Àpplen.

Till kvÀllen bjuds 1 glas kokt vatten

Dag 2

Frukosten bestÄ av 300 gr grönssallat, 125 g medelfet rostbiff och 1 pÀron

Middagen 1 kopp grönsakssoppa, 2 kokta Àgg, 300 gr sallat och 2 Àpplen

Till kvÀllen bjuds 1 glas kokt vatten

Upprepa för avmagring

Men för att skapa och bibehÄlla skönhet skall man inte bara reglera sin kost utan ocksÄ gymnastisera flitigt.

Gymnastik Àr glÀdje och liv. TyvÀrr Àro de flesta mÀnniskor omÄttligt slöa dÄ det gÀller gymnastik. Huru energiska och flitiga de Àn för övrigt kunna vara.

I denna skrift erbjuds vi ett komplett rörelseprogram varav övningen Frigjord Komposition efter musik som syns pÄ bilden ovan kan sÀgas vara en av mina egna höga nöjen.

HÀr synes ett diagram över huru olika slag av sport verkar pÄ mÀnniskokroppen.

SÄ till benen och fötterna

Vackra ben och fötter Àro ett tecken pÄ ras och kultur. Fötterna Àro dessutom en otroligt viktig detalj för den mÀnskliga organismen. De hava en förmÄga at förstöra sÄvÀl humör som utseende ifall de pina och plÄga oss.

Den som lider av fettanhopningar vid vristerna ser hÀr hur man med tÄhÀvningars hjÀlp kan minska förekomsten. Men det Àr inte bara feta vrister som Àr osmickrande för en kvinna. Att gÄ riktigt Àr en konst.

Det pÄstÄs att nio tiondelar av alla kvinnor gÄr illa. Fötterna bör vid gÄendet vara parallella med 5-10 cm avstÄnd frÄn varandra. Det Àr det enda riktiga. Att man ej gör lÄngpromenader i höga, franska klackar Àr ju ganska klart. Att dÀremot för alla dekretera en alldeles lÄgklackad herrmodell Àr naturligtvis icke heller rÀtt. Vissa kvinnor verkar direkt lida bÄde estetiskt och fysiskt av att promenera med allt för lÄg klack.

Nu arbetar vi oss frÄn vristerna uppÄt mot brösten och hÀr finns anledning att uppehÄlla sig.

BetrĂ€ffande kvinnobröstens skönhet spelar Ă„lder en förvĂ„nansvĂ€rt liten roll. Huru ofta ser man ej unga flickor med slappa hĂ€ngbröst eller alltför kraftigt utvecklade “behag”? MĂ„ngen mogen kvinna kan dĂ€remot uppvisa fasta spĂ€nda bröst vilket skulle uppvĂ€cka yngre medsystrars avund.

Ni som vet med er att ni hava allt för vÀl utvecklade behag eller rentav slappa hÀngbröst kan förbÀttra bröstens konstitution genom mÄlmedveten behandling.

Den sunda bröstvÄrden bestÄr i att vi

  1. FörbÀttra vÄr hÄllning
  2. TrÀna bröstmusklerna genom gymnastik och massage
  3. StÀrka bröstets vÀvnad genom nÀrande crÚme, kallvattendusch och isbad

Vid medelÄldern nÀr brösten redan blivit deformerade hjÀlper dock endast operativt ingrepp.

HÀr finns ocksÄ instruktioner för bröstmÀtning, samt en tabell med de önskvÀrda mÄtten. Det ideala förhÄllande mellan bröstvÄrtor, bröstkorg, bröstkupa och avstÄnd mellan bröst och haka finns hjÀlpsamt uppspaltat för den som vill ta reda pÄ om hon Àr normalt konstituerad eller ej.

Massage Àr hÀlsobringande och skönhetsfrÀmjande. Feta vrister, slappa bröst, nackfett och dubbelhaka kan alla behandlas. Massera hakan dagligen och sov med denna gördel för att behÄlla spÀnst och profil.

HÀr följer recept pÄ medel som botar armtranspiaration (sk. armsvett) som kunna bero pÄ en viss klenhet hos organismen. Har du en klen organism? Se dÄ till att nattligen pudra armhÄlorna med saicylsyra, rÄ zinkoxid och vetestÀrkelse.

SÄ avsluta vi lektionen med att Àgna en tanke Ät rynkorna.

Rynkor i ung Älder hava uppkommit antingen genom sorger och bekymmer eller onödiga grimaser. En annan orsak kan vara överdrivet och oförnuftigt bedrivet friluftsliv. För att komma till rÀtta med rynkorna man kan begagna sig av rynk-plastering. Man klipper avrundade strimlor av förbandstyg. Sedan doppas tyglapparna i uppvispad Àggvita. Med den vÀnstra handens pek och lÄngfinger omfattas huden pÄ ömse sidor om rynkan, vilken uttÀnjes innan man lÀgger pÄ plÄtsterlapparna. BehÄll över natten och lös i ljummet vatten pÄ morgonen.

Vivan Hubers 10 bud för att motverka rynkor

Du skall vistas i frisk luft minst 1 timme om dagen

Du skall icke nyttja allt för smÄ eller obekvÀma skododn

Du skall sova sÄ lÀnge organismen fordrar det

Du skall kunna behÀrska dig

Du skall icke förarga dig

Du skall icke taga alla smÄ obegag sÄ tragiskt

Du skall icke magra allt för snabbt

Du skall aldrig gÄ till sÀngs utan att hava vÀl rengjort ditt ansikte

Du skall sköta din hy riktigt och rationellt

men

Du skall dock Àven unna den vila

20 oktober, 2021

Jag kan inte tro att det Àr sant?! Jag sitter ensam hemma och arbetar. ALLA barn Àr nu pÄ förskola och skola igen och det kÀnns som att jag har eoner av ostörd arbetstid. IgÄrkvÀll fick vi nog och drog igÄng ett stÀd-il jag och Jakob och barnen fick sÄklart ocksÄ hjÀlpa till Vi har varit sÄ slitna och trötta och det har varit sÄ igengrott hemma. Skönt och viktigt att dÄ fÄ reclaima huset. Skrubba toaletten, damma alla mattor, tÀcken, kuddar. Dammsuga, dammtorka köket och bÀdda rent i sÀngarna. Samt möblera om. Jag möblerar alltid om nÀr jag behöver Àndra energin. Jag gjorde inget stort men vred matbordet och flyttade fÄtöljen i matrummet sÄ nu kÀnns hela nedervÄningen liksom frÀsch och renad frÄn den hÀr jobbiga vabbperioden.

Idag sitter jag vid datorn och försöker fÄ undan jobb och boka fast olika tider och strukturera upp veckorna som kommer fram till Susannes Skafferi vid första advent. Ganska mysigt att pilla med nÀr man kan göra det utan risk för att fÄ sina tankegÄngar avbrutna.

19 oktober, 2021

Är sĂ„ glad över att jag i helgen samlade mina krafter och trots förkylningen stĂ€dade bort krukor, bar undan de sista utemöblerna och rensade gĂ„rden. För snön och kylan bara fortsĂ€tter. Imorse var det -8 grader hemma och pĂ„ eftermiddagen började det snöa igen. Jag tog precis en kvĂ€llspromenad i de ymniga snöfallet.

Svea och Essa bekantar sig lite mer med varandra för varje dag som gÄr.

Essa ser sÄ förnÀrmad ut nÀr Jakob lyfter upp Svea för att gosa.

Bra lydnadstrÀning. Att ligga och titta pÄ en katt men inte agera alls.

Jag och Jakob gick runt och inspekterade trĂ€dgĂ„rden. Vi har köpt hem lite enkla lampor som vi nu placerar ut för att testa hur gĂ„rden ska belysas. I vinter ska det ÄNTLIGEN ske. Är sĂ„ less pĂ„ att kliva rakt ut i kolsvart mörker om kvĂ€llarna.

Att belysa pĂ„ ett sĂ€tt som blir trevligt, inte blĂ€ndar, skapar mysiga skuggor och samtidigt ger praktiskt funktion. Det Ă€r en hel vetenskap. Jag har köpt en bra bok pĂ„ temat Nya Belysningsboken: SĂ„ ljussĂ€tter du utomhus – men skulle gĂ€rna lĂ€ra mig mer pĂ„ omrĂ„det!

Jag fÄr jobba hÄrt för att inte lÄta min jullÀngtan ta över fullstÀndigt nÀr det Àr sÄ hÀr vintrigt. Lyssnade pÄ julmusik en hel timme imorse. KÀndes som att tjuvröka ungefÀr.

Imorgon ska Ulf ÄNTLIGEN tillbaka till förskolan efter fjorton sjukdagar. Nu pĂ„ slutet har han gĂ„tt runt och muttrat “allt Ă€r sĂ„ trĂ„kigt idag” samtidigt som han inte orkat sĂ€rskilt mycket annat Ă€n att se pĂ„ film och vila. Men nu Ă€r energin tillbaka. Som han lĂ€ngtat efter sina vĂ€nner. Inte minst efter Yllakadde (Ylva-Karin) som han annars jĂ€mt leker med.

Nu ska jag ta lite kvÀllsfika och sedan gÄ och sova innan jag somnar sittande.

18 oktober, 2021

Den frÄgan har jag fÄtt mÄnga gÄnger. Varför Àr dina barn sura pÄ bild? De Àr inte sura. De Àr sig sjÀlva, avslappnade och neutrala. Men förvÀntningarna pÄ hur barn ska se ut pÄ bild Àr lika snÀva som de vi har pÄ kvinnor som alltid förvÀntas le. Ler de inte antas de vara sura. Resting bitch face Àr en term jag bara hört appliceras pÄ kvinnor.

Att barn som Ă€r neutrala uppfattas som sura sĂ€ger sĂ„ mycket om hur barn annars portrĂ€tteras i samhĂ€llet – pĂ„ alltifrĂ„n blöjpaket till klĂ€dreklam. Men förresten. Även om de ÄR sura – varför fĂ„r de inte visa det? SĂ„ lĂ€nge man inte krĂ€nker barnet förstĂ„s.

Ingen av mina ungar har varit typen som smilar för vem som helst eller skrattar Ät vad om helst. SÀrskilt inte mot frÀmlingar. Nej det Àr hög integritet hela vÀgen. Ett höjt, intresserat ögonbryn kan vara responsen mot en vuxen som verkligen bjuder till och Àr sitt allra charmigaste. sjÀlv log jag inte förrÀn tvÄ Ärs Älder. Varenda bild frÄn min tidiga barndom förestÀller mig med rynkad nÀsa och butter uppsyn.

Jag tycker inte om att be barn smila upp sig pÄ bild. Jag fÄngar dem hellre som de Àr. Fram för mer surmulna, truliga, trumpna eller bara avslappnade barn pÄ bild. Ja, fram för fler sÄdana avbildningar av mÀnniskor i allmÀnhet!

18 oktober, 2021

Jag Àr i ett sÄnt kreativt flow just nu att det kÀnns som att jag har klÄda. Vill mÄla, mÄla, mÄla. Vill jobbar mer med mitt skrivande och har tusen uppslag jag skulle vilja brodera vidare pÄ. BÄde lÀngre texter till min nya bok och inlÀgg hit till bloggen. Jag skulle jag kunna trycka ut 3-4 blogginlÀgg vissa dagar. Försöker dock hÄlla mig ifrÄn det för att det lÀtt blir för mycket av det goda. Dagsgamla inlÀgg bara drunknar i floden av nya. Det kÀnns ocksÄ sÄ roligt att fota igen. Senaste halvÄret har jag tagit ett stort skutt framÄt utvecklingsmÀssigt. Jag har börjat anvÀnda kameran pÄ nya sÀtt, experimentera med instÀllningar, redigering och inte minst utsnitt. Jag lÀngtar sÄ otroligt mycket efter att fÄ börja fota snö och vinternÀtter nu med allt nytt jag har lÀrt mig. Och jag tycker att instagram har blivit kul igen. Dra mig baklÀnges jag som varit sÄ less!

Jag vet vad allt det hĂ€r beror pĂ„. Det Ă€r löjligt enkelt egentligen, fattar inte att det tagit sĂ„n tid att inse: Jag har skapat rum för kreativitet! Idag koncentrerar jag min energi pĂ„ fĂ€rre saker. Förut lĂ€ckte den Ă„t alla hĂ„ll. Hade tusen olika projekt igĂ„ng jĂ€mt. De tre första mĂ„naderna pĂ„ 2018 hade jag till exempel femtio resdagar. Just dĂ„ tyckte jag om det men idag tycker jag att det lĂ„ter sjukt? Jag var ju borta jĂ€mt! Nu Ă€r jag nĂ€stan alltid hemma och har tydliga rutiner. Jag har satt en maxgrĂ€ns pĂ„ antalet sponssamarbeten för att inte behöva lĂ€gga för mycket tid pĂ„ det. Jag minimerar mĂ€ngden möten och egentligen allt som distraherar mig. Jag fokuserar pĂ„ att bli bĂ€ttre pĂ„ hantverket och fredar mina onsdagar och fredagar för egna konstnĂ€rliga projekt. Det Ă€r ju ett privilegium att kunna göra det – det fattar jag ocksĂ„. ÄndĂ„ har jag inte anvĂ€nt mig av det privilegiet förrĂ€n nu. Jag ha varit rĂ€dd tror jag. Och inte fattat vilken skillnad det skulle göra. Det ska bli spĂ€nnande att se vad som har hĂ€nt om ett Ă„r ifall den hĂ€r kreativiteten hĂ„ller i sig?!

‱ annonssamarbete Telia ‱
17 oktober, 2021

Nu har det hÀnt. Min Àldsta son Bertil har fÄtt sin första mobiltelefon och jag Àr mamma till ett barn som har en egen mobil med surf i fickan. Jag vet, det Àr pÄ tiden. Pojken gÄr i fyran och de flesta svenska barn börjar anvÀnda mobiltelefon redan i 7-ÄrsÄldern. Men Àrligt talat tycker jag att det kÀnns lite lÀskigt.

En fördel med att bo i en by i VĂ€sterbottens inland Ă€r att vi inte har behövt börja sĂ„ tidigt. Under de Ă„r som Bertil har gĂ„tt i lĂ„gstadiet har han haft ungefĂ€r samma bĂ€stisar hela tiden. Deras Ă€ventyr har utspelat sig lĂ€ngs nĂ„gra fĂ„ vĂ€gar hĂ€r i byn. Mellan skolan, vĂ„rt hus och kompisarnas hus. Försvinna-bort-radien har med andra ord varit snĂ€v. Men mellanstadiet visar sig vara, precis som det lĂ„ter ett nytt stadium i hans liv och jag kĂ€nner mig nu lite vilsen som morsa. TĂ€nk om han fĂ„r se saker i mobilen som han mĂ„r dĂ„ligt av… tĂ€nk om nĂ„gon börjar skicka taskiga sms… eller bilder! Hur ska jag kunna skydda honom frĂ„n all skit pĂ„ nĂ€tet?

Jojo, jag fattar förstÄs att jag inte kan det. Kanske var det lÀnge sen jag var det dÀr skyddet och det blir sÄ uppenbart för mig just nu. Han bÀr sin mobil med surf nÀra till hands i fickan och plötsligt Àr det mycket jag som mobilbarnsmorsa mÄste förhÄlla mig till.

NĂ€r Telia frĂ„gade mig om jag ville göra det hĂ€r samarbetet kring deras familjeabonnemang var det lĂ€tt att tacka ja. Det Ă€r i princip bara Telias nĂ€t som fungerar pĂ„ ett vettigt sĂ€tt hĂ€r i byn. Jag vet inte hur mĂ„nga gĂ„nger min syster och vĂ€nner med andra mobilnĂ€t stĂ„tt och balanserat ute pĂ„ trappan för att fĂ„ tĂ€ckning hĂ€r hemma. HallĂ„? Hör du mig nu? HallĂ„… nĂ€hĂ€. NĂ€r mitt barn nu fĂ„tt sin första mobil Ă€r det viktigt att han och jag verkligen kan nĂ„ varandra och att vi hör ordentligt nĂ€r vi ska prata. Det kĂ€nns tryggt att Telias nĂ€t rankas som Sveriges bĂ€sta! HĂ€r kan du lĂ€sa mer om Telias familjeabonnemang som Ă€r Sveriges populĂ€raste. (Just nu kan du tex lĂ€gga till en extra anvĂ€ndare för 99 kronor/mĂ„nad)

Jag Àr glad över det hÀr samarbetet och sÀrskilt intresserad av det som Telia kan ge mig, Jakob och barnen ihop som familj. Med Telias familjeabonnemang har Jakob blivit familjens huvudanvÀndare, och nu kan en efter en i familjen hÀnga pÄ samma abonnemang som extraanvÀndare. Det betyder att Bertil fÄr lika bra villkor som Jakob. Alla fÄr sitt eget mobilnummer, alla fÄr lika mycket surf och sen hamnar hela familjens mobiltelefoni pÄ en och samma faktura.



Vi vuxna rÀknar sen krasst med att Folke (den betydligt rörligare lillebrorn) sÄ smÄningom behöver en egen mobil eller kanske en mobilklocka nu nÀr storebrorsan fÄtt en. DÄ kommer ocksÄ Folke kunna kopplas in som en ny extraanvÀndare i samma familjeabonnemang. Toppen för en orolig förÀlder som vill hÄlla koll!

Finns det inget jag som förÀlder kan göra för att dÀmpa den oro som finns? Jo. Som abonnemangets huvudÀgare kan jag se över funktionerna för barnen. Det finns till exempel automatiska spÀrrar mot betalsamtal, funktioner för att begrÀnsa surfmÀngden och annat ifall livet som mobilbarnsmorsa skulle bli för lÀskigt.

Men nu vill jag faktiskt fÄ ett gott rÄd. Hur gör ni andra? Vet att mÄnga av er som lÀser sjÀlva har barn i de hÀr Äldrarna och jag undrar hur du som förÀlder gjort för att lyckas slÀppa kontrollen i lagom takt (och inte bita ner naglarna)?

16 oktober, 2021

Jag rotade i kylen för nÄgot som kunde blir en middag och hittade tvÄ sötpotatisar, en butternutpumpa som var pÄbörjad, en halv skrumpen rödlök, ingefÀra och nÄgra vitlöksklyftor. Kan man göra nÄgot gott pÄ det tro?

Klart man kan. Jag skalade potatisen och pumpan och hackade i tÀrningar. Rev ner ingefÀra och vitlök och hackade i rödlök. Kokade upp med en skvÀtt vatten, en tÀrning hönsbuljong och lite asiatisk fond frÄn Bong som jag klickade hem som ett wildcard frÄn Matsmart. Den har smak av lime, koriander och citrongrÀs ifall du vill göra nÄgot liknande sjÀlv. Tror fonden har slutat sÀljas nÀmligen.

Jag lÀt allt koka mjukt och mixade sedan med en stav, smakade av med salt, peppar lite srirachasÄs och sedan hÀllde jag ner en hel burk kokosgrÀdde i soppan och rörde slÀt.

Blev sĂ„ vansinnigt gott. Milt men smakrikt. Mustigt men frĂ€scht. KrĂ€migt och friskt pĂ„ samma gĂ„ng. SuccĂ©! Önskar jag hade ett exaktare recept Ă€n det hĂ€r men tyvĂ€rr inte. HĂ„ll till godo med mĂ„ltidsinspirationen i alla fall.

Laga lammfÀrssoppa med potatis

16 oktober, 2021

SnövÀdret bara fortsatte. Det vrÀkte ner hela eftermiddagen och nÀr barnen kom frÄn skolan var de lyriska. De hade haft snöbollskrig och gjort snögubbar och haft sÄ roligt. Efter fredagsmiddagen gick jag och storbarnen ut och hade snöbollskrig igen och började bygga pÄ en borg och en snölykta som vi sedan satte en marschall i.

NÀr jag visar snö, framförallt pÄ instagram, fÄr jag sÄ mÄnga chockade reaktioner. -Va? Redan? Gud vad sjukt det mÄste vara jÀttetidigt? Det fÄr mig att förstÄ att vi verkligen saknar representation i medierna (och sociala medier) frÄn de norra delarna av landet. För det Àr inte tidigt med snö, det Àr inte sjukt konstigt att det hÀnder nu. Det Àr verkligheten i en stor del av det hÀr vÀldigt avlÄnga landet. Ja, hÀr i VÀsterbottens kustnÀra regioner kommer snön smÀlta bort och komma tillbaka flera gÄnger innan den lÀgger sig definitivt. Men lÀngre norrut och in mot fjÀlltrakterna sÄ börjar det vara snösÀsong nu. DÀr vi har vÄrt fritidshus i Lappland öppnar till exempel slalombacken den hÀr helgen!

Att fler svenskar inte vet om det tycker jag Àr ett tecken pÄ hur lite som skrivs och visas frÄn den hÀr delen av Sverige. Som verkligen Àr stor och diversifierad och utgör nÀstan 60% av Sveriges yta!

Bara för det bjuder jag pÄ en bild av höstens första snölykta.

15 oktober, 2021

Storbarnen hade blivit friska nog att gÄ till skolan idag. Ulf dras med dubbelsidig öroninflammation och jag och Jakob Àr riktigt risiga och bÄda tvÄ. Den hÀr fredagen har jag sÄldes spenderat vid köksbordet med tÀnda ljus, podd och arbetet med nya illustrationer. Helt försjunken i mig sjÀlv. Plötsligt tittade jag upp och sÄg att det börjat snöa.

En total överraskning för mig. Men som alltid nÀr första snön kommer blir jag rörd till tÄrar. Det Àr sÄ vackert och underbart

Trots att jag inte ens hunnit plocka in alla utemöbler och tömma krukorna pÄ farstubron kÀnner jag mig sÄÄÄ redo för det hÀr!

Njutryser i hela kroppen.

Nu tar jag helg och gör pizza till middagen av sÄdana dÀr fÀrdiga kit. Imorgon ska vi trava ved om vi orkar för förkylninen. Jag ska försöka bÀra in krukor och utemöbler och göra hela trÀdgÄrden vinterklar

15 oktober, 2021

För flera Ă„r sedan fick jag en present av en lĂ€sare pĂ„ andra sidan atlanten. Ett kit med redskap för att dekorera och karva pumpor. Gissa om jag blev glad! I kittet ingĂ„r en SUVERÄN sked med rĂ€fflade sidor för att skrapar ur pumpan, en vass sĂ„g med tĂ€nder pĂ„ bĂ„da sidorna, ett skĂ„lat knivblad som gör fina, jĂ€mna hĂ„l i pumpan. Ett taggivt v-format knivblad och nĂ„got som ser ut som en naglfil model XL och som gör fina hĂ„l och öppningar.

En dag under vabben nÀr jag kÀnde att jag började klÀttra pÄ vÀggarna provade jag att karva fram en blomstrande pumpa. SÄÄÄ otroligt kul! PÄ pinterest finns mÄnga versioner av dessa blomstrande pumpor om man föredrar det framför lÀskigare diton. Jag skar ut formen med det vassa nagelfilsliknande verktyget och drog/pillade sedan bort det frÄn pumpan men sparade nÄgra orangea strÀngar i mitten pÄ vissa blad, för att fÄ till ett mönster. De kan man nog göra med en vass liten fruktkniv ocksÄ!

Eftersom det var första gĂ„ngen jag provade den hĂ€r tekniken sĂ„ höll jag mig till ganska enkla blad. ÄndĂ„ blev det sĂ„ raffinerat!

SÀrskilt nÀr jag tÀnde den pÄ kvÀllen. DÄ syns inte lÀngre smÄ hack och ojÀmnheter ett dugg. Och nÀr man tar bort det yttersta, hÄrda orangea skalet sÄ lyser ljuset pÄ insidan igenom. Det blir som stora, röda lanternor i trÀdgÄrden.

Mitt bÀsta karvnings-knep Àr för övrigt att göra hÄlet i botten av pumpan istÀllet för i toppen. DÄ kan man stÀlla den ovanpÄ ett vÀrmeljus och dölja hÄlet helt. Och för att den ska hÄlla sÄ lÀnge som möjligt kan man tvÀtta utsidan och insidan med Àttika.

Höstplantering för trÀdgÄrden

Recept: Kryddig pumpalatte

14 oktober, 2021

Jag har sett fler Ă€n en mammainfluenser skriva om vikten av egentid med sina barn. Och sedan tar hon med sig sin sexĂ„riga dotter pĂ„ typ spaweekend. Bubblar, Ă€ter ute, gĂ„r pĂ„ bio och shoppar. MED ETT SMÅBARN! NĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ egentid med barn tĂ€nker jag pĂ„ att gĂ„ en egen promenad eller att spela fyra parti UNO utan att nĂ„gra smĂ„glin kommer och stör. NĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ en spahelg dĂ€remot – dĂ„ drömmer jag om att göra det med en vĂ€ninna.

Men förĂ€ldraskapet har blivit en sĂ„ bisarrt stor business idag. FrĂ„n plusset pĂ„ stickan till studentbalens överflöd Ă€r det dyrt dyrt dyrt. PĂ„kostat och omstĂ€ndigt. Är det influencernas fel? Är vi för inspirerade av hur man gör i USA? Har svenskarna fĂ„tt för mycket pengar? Jag sĂ€tter en hunka pĂ„ att det Ă€r allt det hĂ€r sammantaget. Ta babyshowers som exempel. Jag har inte en enda vĂ€n som haft en sĂ„n i verkligheten. DĂ€remot ser jag det jĂ€mt i sociala medier dĂ€r det verkar vara standard. Allt fler ordnar ocksĂ„ gender reveal-party dĂ€r man under stort stĂ„hej ska avslöja könet pĂ„ barnet. Med specialbakad tĂ„rta med rosa fyllning eller ballong full av blĂ„ konfetti. I mitt stilla sinne undrar jag hur man ens orkar kalasa sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger under en graviditet?

Min vĂ€n som bor i ett omrĂ„de med mĂ„nga höginkomsttagare blev förvĂ„nad nĂ€r hon hörde vad mina barn brukar ge och fĂ„ i present pĂ„ barnkalas. En vanlig gĂ„va kan till exempel vara en inplastad serietidning med en liten leksak. Men nĂ€r hennes barn har kalas kommer kompisarna med dyra plastdjur frĂ„n Schleich eller byggsatser av Lego – ofta sĂ„nt som kostade 200 – 300 kronor. Och dĂ„ kĂ€nns det ju urdumt att inte ge nĂ„got lika fint tillbaka. SĂ„ Ă€ven om hon vill hĂ„lla det enkelt kan hon inte, utan att göra det socialt konstigt för sina barn.

Och pĂ„ tal om dyra presenter. Är det inte sjukt det hĂ€r med pushpresenter? För nĂ„gra Ă„r sedan var det ett okĂ€nt begrepp men nu refererar influencers till det som nĂ„gonting sjĂ€lvklart? Ja jag sĂ€ger influncers eftersom jag aldrig hört nĂ„gon prata om det i verkliga livet. Men Ă€r inte det en sĂ„ himla konstig förestĂ€llning om verkligheten? Som att familjer i allmĂ€nhet kan unna sig nĂ„got dyrt och lyxigt nĂ€r de precis fĂ„tt barn och ska börja leva pĂ„ förĂ€ldrapeng? Vem har gott om pengar dĂ„? Varför ska mamman förvĂ€nta sig en diamantring eller en dyr vĂ€ska av sin man? Jag fattar verkligen inte. Önska er delad förĂ€ldraledighet istĂ€llet!

GÄvor och omtanke Àr förstÄs inte fel men skalan pÄ dem gör mig helt matt. Varför inte ta med en form lasagne, en vetevÀrmare och en blomma till en nyförlöst vÀn? Och sÄ kan man ta hand om hennes disk nÀr man ÀndÄ Àr dÀr och bÀra hennes baby sÄ hon fÄr duscha ifred. Det Àr kÀrlek det. Det Àr vad man behöver nÀr man Àr ynklig, trött och nyförlöst.

Nu lÄter jag som en riktigt trist moralkÀrring. Men det beror bara pÄ att jag Àr det.

Alla fĂ„r göra precis som de vill med sina barn. Men jag önskar att fler tĂ€nkte pĂ„ att de val man gör ocksĂ„ skapar en kultur för andra barn. Om du skickar dina barn pĂ„ kalas med dyra presenter gör du det samtidigt svĂ„rt för den familj som inte kan ge samma sak tillbaks. Fiskdamm bakom ett draperi kĂ€nns fattigt nĂ€r andra barns kalas tar plats pĂ„ ett lekland och alla inbjudna barn fĂ„r en pĂ„se party favours med sig hem. Och vem vill vara den som kommer med en lasagne och torkar diskbĂ€nken hos sin bĂ€stis – nĂ€r standarden för att vara en vĂ€nnina blivit att ordna en babyshower med blöjtĂ„rtor och elva sorters cakepops?

Vi Àr alla har ett ansvar för vilken kultur vi Àr med och skapar. I vÄr vÀnkrets, bland barnen, dÀr vi bor. SÄ nu passar jag i egenskap av influencer pÄ att berÀtta det oerhörda. Att jag varken fÄtt pushpresent eller babyshower. Inte ens en ynka spahelg med min mamma nÀr jag var barn. Och att jag trots dessa försummelser och svÄra trauman Àr en normalt fungerande mÀnniska. TÀmligen lycklig till och med. Jag lovar. Det gÄr.

(HÀr finns förresten ett tidigare inlÀgg jag skrivit om barn och ekonomi)

14 oktober, 2021

Dags att ta rÀtt pÄ de sista Àpplena. Jag bestÀmde mig för att göra Àppelmust. Jag har ju ingen sÄdan dÀr praktiskt mackapÀr till fruktpress som man kan anvÀnda utomhus.

Jag tog istÀllet fram min rÄsaftcentrifug och körde Àpplena genom den

Ulf ville vara med och hjÀlpa

Han fick smaka saften och riste i hela kroppen av hur sur det Ă€r. Inte som Ă€ppeljuicen man köper direkt…

Jag kan varmt rekommendera att pressa Ă€pplena i en rĂ„saftcentrifug om du gillar att…

-SvÀra

-Spilla

-Diska

-Pausa för att torka Ànnu mer spill

-FĂ„ stopp i avloppet

-FÄ en hjÀrnblödning av anstrÀngningen

I annat fall Àr det bÀttre att köra Àpplena i enpraktiskt mackapÀr till fruktpress som man kan anvÀnda utomhus.

AlltsÄ det Àr inget fel pÄ rÄsaftcentrifugen i sig. Men den Àr ju gjord för att hantera mindre laddningar. Att pressa kilovis med Àpplen krÀver ideliga pauser för att diska och tömma alla delar.

Men nu har jag min Àppeljuice i alla fall. Jag hÀllde den pÄ flaskor fyllda till 2/3 och sedan stoppade jag dem i frysen. Utan socker eller pastörisering och sÄnt dÀr. NÀr jag vill dricka tar jag bara fram en flaska och stÀller i kylen tills den tinat. Jag kommer prova göra glögg pÄ den till jul och anvÀnda som bas till smoothies framöver.

Strunt samma att jag blev utbrÀnd pÄ kuppen och mÄste sjukskriva mig i en vecka efterÄt.

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.