Nu är jag hemma i vardagen igen. Förtrollningen är bruten. I Västerbotten har all snö regnat bort och dimman hänger som en mörkläggningsgardin framför fönstret. Storbarnen har lov och jag hade tänkt hinna jobba lite men nu har Ulf blivit sjuk igen. Jag räknade ut att vi har vabbat en månad hittills den här hösten och det har varit riktigt elaka sjukor. Tur att jag fyllt på föräldraenergin av tio dagars ensamhet och att bara vara Clara.

Idag ska jag i alla fall in till stan och träna för första gången på en månad. Jag hade ju sånt flow med fyra pass i veckan, min tyngsta vikt i marklyft någonsin och nu, ingenting. Vad mer kan jag berätta…jo vi tapetserar om idag. Det blå matrummet på nedervåningen. Ulf har gått loss och rivit av en hel tapetbit och stämplat väggen med rosa stämplar. Så nu ska en annan tapet äntligen upp. Känns lite sorgligt och mycket härligt på samma gång.

Jag gjorde otroliga loppisfynd på min resa förresten. Inlandssecondhand är svårslaget bra. Har fotat och ska visa, kanske hinner jag få upp inlägget ikväll. Men innan det står det tusen saker på listan denna grådaskiga dag då jag helst bara hade legat i en säng, sett på film och käkat godis.