I måndags var jag så stressad över den här arbetsveckan och hur allt skulle gå. Men nu när den är gjord så känner jag att den gick förvånansvärt bra. Jag hann allt jag skulle och jag blev trött – men jag dräpte mig inte. Jag klarade det. Ett vanligt “bestående men” efter utmattning är att man liksom blir rädd för stress. Får ett undvikande beteende kring stress som i förlängningen begränsar ens liv. Det där funderar jag jättemycket på. När begränsar jag mig för att jag är förståndig och när är jag bara rädd och borde i själva verket våga utmana mig? Det är omöjligt att veta så därför får man testa sig fram i olika situationer.

Den här helgen har jag i alla fall försökt återhämta mig och göra vilsamma saker. Jag har också gjort nyttiga saker som att trava ved och städa kylskåp. Men mycket vila i soffan har det blivit. Långa frukostar och långa kvällsfikan.

Bertils kompis sov över och lördagsmorgonen inleddes med brottningsmatch på övervåningen mellan alla tre storpojkarna. Det gör mig så glad när barnen är glada och gör roliga saker. Jag snyltar på deras glädje så att säga.

Mest har jag gått omkring och längtat efter att hänga upp julstjärnor. Jag ska dock hålla mig tills nästa helg. I år likt förra året firar vi första advent och julpyntar en helg tidigare. Bara för att jag jobbar hela första advent med att sända Susannes Skafferi.

Det har varit 10 minusgrader och soligt i helgen. Så tacksam för ljuset och kylan och att det hann falla lite snö så att det är vitt överallt. På torsdag kommer mer snö så tills dess måste vi ha travat iordning all ved i magasinet så att vi rymmer de sista trädgårdsmöblerna som nu står utomhus.

Den här veckan körde vi vår sista grönsaksleverans för säsongen. Glada för alla som prenumererat på grönsaker och glada och lite lättade över att vi nu kan ta vinterledigt från jordbruket.

Farmor kom som hon brukar på lördagar och lyckades locka med hela ungskocken ut och leka nere vid ån.

Folke kom in först och hade tår som isbitar. Jag bäddade ner honom under dubbla filtar och blåste varmluft på hans fötter. Jag minns att mamma på samma sätt blåste varmluft genom mitt täcke när jag var liten. Mysigt. Från täckenas dämpade ljudbild hördes sedan Folke önska en låt

-Jag vill höra den där dunu nuna can’t touch this

Extremt otippat låtval men självklart crankade jag stereron med MC Hammer till högsta volym

Sedan kom farmor och Ulf in och då blev det lördagsgodissätande och sagostund

Jag som städat köket och hittat fem kolsvarta bananer gjorde min vanliga banankaka fast med jordnötssmör i smeten och ingen kaffeglasyr.

Och det var den lördagen det. Tyckte jag tog såååå många bilder men hälften tog jag med mobilen så att de hamnade på min instagram story istället. Nåja. Så kan det gå.