Minns du när skriften Om krisen eller kriget kommer damp ner i brevlådan 2018? Många läste men många uttryckte också att det kändes obehagligt. Vad är det för kris som kan komma? Vad behöver jag vara beredd på?

MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – som stod bakom den skriften vill att vi ska bli bättre rustade i kris. Sveriges motståndskraft börjar ju med varje enskild människas engagemang i det lilla. Det blev ju tydligt inte minst under pandemin när folk huvudlöst hamstrade toapapper och tömde butikshyllorna på pasta. Men också människor som med stor medkänsla hjälpte varandra. Hur tar vi människor hand om oss själva och varandra i händelse av kris.

Jag och Jakob är ju båda intresserade av prepping – med vårt välfyllda källarskafferi och våra stora odlingar. Så när MSB hörde av sig till mig blev jag exalterad. MSB har nämligen tagit fram ett övningshäfte som heter Rädd eller Beredd – en scenarioövning som kan användas överallt där man vill lära känna varandra bättre för att kunna hantera kriser ihop i framtiden. Till exempel i skolor, föreningar eller på arbetsplatser. Scenarion över vad som kan drabba Sverige och oss som bor här. Tanken är att man i samtal med familj, vänner eller kollegor kan gå igenom de olika scenarion och diskutera hur man skulle klara sig. Är du rädd eller beredd?

Jag valde att göra denna utmaning på vårt senaste matlag och det var faktiskt både kul och intressant. Och nu efteråt känns tanken på en kris lite mindre läskig.

Emil, Albin och Ulrika spånar krisberedskap…

Scenario nummer ett

En it-störning påverkar elförsörjningen. Elementen kallnar och snart kommer inget vatten i kranen eller i toaletten. Det går inte att handla med betalkort eller ta ut pengar i bankomaten. Mobilnät och internet slutar att fungera. Hur förberedd är du?

Jag läser frågan för de delar av matlaget som är närvarande den här tisdagen

-Vi skulle flytta ihop! föreslår Emil. Det är lättare att hjälpas åt om vi är tillsammans. Vi bor i ert hus säger han och pekar på Albin och Ulrika.

-Va? Men vi bor ju minst! säger Ulrika. Fast vi har ju utedass. Det kan vara bra…

-Vi har ju egen brunn så om det skulle krångla med er brunn kan ni väl låna vatten ur vår? Vattnet kommer med självtryck så elavbrott påverkar inte vattentillgången här fyller Albin i.

Ja vatten finns det ju gott om här på landet. Vi kan ju koka sjövatten också om det krisar. Och vi har tillgång till älven och flera kallkällor. Vattenbristen känns inte som det största problemet.

– Nä, värre är det ju med värmen, påpekar Emil. Vi värmer ju vårt hus med direktverkande el. Om det blir elavbrott flyttar vi alltså hem till er, säger han och pekar återigen på Albin och Ulrika. Ni eldar ju för värmen. Jag nickar instämmande. Lättare att hålla värmen och hushålla med resurserna när man är många som samarbetar.

-Men veden! Vår ved är ju dyngssur. Skulle det bli kris nu och det inte fanns någon torr ved skulle vi få bryta upp salsgolvet och elda, säger Ulrika halvt på skämt, halvt på allvar. Så hade man gjort förr om det blev akut brist på torr ved.

Jag läser upp scenario två för matlaget.

Konflikter har blossat upp i Europa. Efter en tid påverkas importen till Sverige. Nödvändiga varor kommer inte fram. Det börjar bli ont om mat, läkemedel och drivmedel.

-Hur långt räcker maten vi odlar? frågar jag Albin

-Vi skulle kanske klara matförsörjningen för våra tre matlagsfamiljer i närmare ett år. Fast det skulle bli ont om kolhydrater. Vi behöver odla mer potatis. Och år två? Det skulle bli svårt att klara två odlingssäsonger. Hur får man tag i utsäde?

Det är viktigt att komma ihåg att vi inte förväntas klara oss själva i flera år. Men däremot i flera dagar – kanske upp mot en vecka vid en större katastrof. Om varje svensk håller ett litet förråd med förnödenheter så blir hela landets totala motståndskraft större. Du och jag har alla ett personligt ansvar för vår säkerhet.

-Jag tror vi har torrvaror i vår källare som kan räcka i en månad för oss allihop, säger jag. Men om frysen lägger av blir det jobbigt. Vad ska jag göra med köttet, fisken och alla bär för att de inte ska förstöras? Man kanske borde ha mer salt hemma, så att man kan salta ner köttet..? Jag gör en mental minnesanteckning.

Tankarna drar iväg och vi börjar diskutera vad som händer om drivmedlet tar slut och man inte kan ta sig från byn? Eller tänk om det sker en naturkatastrof och vägarna skärs av? Vad gör man om man behöver akut sjukvård men det inte går att ta sig någonstans? Vi börjar räkna upp alla sjuksköterskor och undersköterskor i byn. Ja, alla vi kan komma på som är det minsta kunniga i sjukvård.

-Men hur skulle det bli med alla mediciner? säger Emil. Stina som har en kronisk sjukdom – skulle hon ens få tag i sin medicin?


Gemenskap ger skydd vid kriser. Och vi kommer fram till att det finns många fördelar med att bo på en liten plats. Det är lättare att känna till vilka kunskaper och kompetenser ens grannar har. Dessutom är man redan van att hjälpas åt med alltifrån att samåka, låna middagsingredienser eller dra upp någons bil ur diket. Att odla goda relationer till människorna i ens närmiljö ger trygghet.

Emil påminner om hur det var under pandemin. Att den knappt märktes för oss i början. Vi levde ungefär som vanligt. Men när det först talades om att stänga skolorna gjorde vi i matlaget en plan. Vi satt vid precis detta middagsbord och diskuterade. Vi kunde kanske ordna gemensam barnomsorg? Ha ansvar för varsin skoldag med alla barnen så att de andra vuxna fick arbeta?

Den här lösningen behövdes som ni förstår aldrig sättas i verket. Men det var en trygghet att tänka på den. Och just så tänker jag mig att krisberedskap kan fungera. Inte som ett sätt att skrämma upp sig utan som ett sätt att känna sig mer trygg.

-Okej. Vad är den svaga länken då? frågar jag.

– Vi behöver en batteriradio slår någon fast. Om mobilnätet ligger nere har vi ingen chans att höra nyhetsuppdateringar på radio eller ta del av utvecklingen.

Albin tar fram sin telefon och gör en anteckning om att införskaffa laddningsbara batterier till sin batteriradio. Om utifall att….

I år firar Sverige 100 år av allmän rösträtt. Vi bor i ett fredligt land som har en lång historia av stabilitet. Men det bygger också på att vi alla är med och drar vårt strå till stacken. Med ökade klimatförändringar och politiska oroligheter ute i världen är detta högaktuella frågor. Fundera på vad du kan göra. Kan en sådan här scenarioövning med kompisarna eller familjen vara nyttig? Vad gör du om du bor i stan och det sker en kris? Är du rädd eller beredd?

Om krisen eller kriget kommer finns att läsa och ladda hem på flera olika språk. Rädd eller Beredd finns på MSBs hemsida och där finns också mycket matnyttigt att lära sig om hur du ökar din egen beredskap vid kris. Gör gärna övningarna tillsammans med dina barn. Det kan vara nyttigt att fundera i dessa banor även när man är liten.