Vilken fin vecka det varit. En bra upptakt inför julen. Är sĂ„ glad att jag den hĂ€r december verkligen trĂ€ffat mĂ€nniskor och tagit tillvara pĂ„ allt man kan fĂ„ göra igen utan dĂ„ligt samvete. GĂ„ pĂ„ en vĂ€lbesökt konsert i kyrkan, gĂ„ ut och Ă€ta middag med en vĂ€n i en stimmig bar en lördagskvĂ€ll, vara sist kvar och stĂ€nga ett cafe, gĂ„ pĂ„ luciatĂ„g och ordna julpysseldag hemma hos oss…

Jag har varit med Ulf ocksÄ. SolstrÄlen. Ska försöka klippa honom lite innan julaftonen.

KÀnner jag mig sjÀlv rÀtt blir det vÀl en Gustav Wasa-frisyr som vanligt. Han Àr sÄ förtjust i sina hÀngselbyxor. Sjuttiotal med korta, croppade ben. Tröjan med bollar hittade jag pÄ en second hand.

En eftermiddag hÀlsade jag pÄ Frida för att fika.

Det Àr sÄ fint hemma hos henne att det inte riktigt gÄr att fÄnga pÄ bild. Alla magiska smÄ detaljer och stilleben.

Omsorgen om varje ting. Som det hÀr överdÄdiga fikat.

Julpynt i form av granris i trÀlÄdor och krus

SĂ„ mysigt.

Jag och Frida kan prata i timmar utan att en enda gĂ„ng hĂ€mta andan. För nĂ„gon vecka sedan hade vi ett fem timmar lĂ„ngt telefonsamtal men det hade Ă€ndĂ„ inte tagit slut pĂ„ samtalsĂ€mnena – för nu pratade vi lika lĂ€nge igen.

Men nu nĂ€r jag försöker minnas kommer jag inte ens ihĂ„g riktigt vad vi sa annat Ă€n att det var underhĂ„llande frĂ„n början till slut. Är det inte knĂ€ppt Ă€ndĂ„?

Men jag vet att jag i alla fall inte var sĂ„ tankfullt vĂ€rdig som jag ser ut. Inte hon heller. Snarare tvĂ€rtom med kaffe och bulle i högsta hugg – ivrigt gestikulerande och pratande högt pĂ„ den bredaste dialekten.

SÄ glad för att jag har lÀrt kÀnna Frida.

Vi har tagit in och pyntat granen ocksÄ. Folke var sÄ peppad. Han Àr den av ungarna som Àlskar att hjÀlpa mig med sÄnt hÀr. Vill alltid vara med och pynta och laga mat och sÄdÀr. Mysigt.

Ulf var ocksÄ med vilket var spÀnnande i överkant med tanke pÄ sysslans beskaffenheten. MÄnga sköra kulor jag fick plockar ur hans starka nypor.

Vi kan vÀl lika gÀrna börja kalla honom Lord Voldemort sa Folke.

SĂ„ nu kallar vi honom för Voldemort. Men inte för att han hatar mugglare sĂ„dĂ€r sĂ€rskilt. Utan för att vi alltid sĂ€ger “Du-Vet-Vem” nĂ€r vi pratar om honom. Och det Ă€r lĂ€ttare att sĂ€ga Voldemort Ă€n “Du-vet-vem” varje gĂ„ng vi pratar om nĂ„got som ska ske nĂ€r “Du-vet-vem” har gĂ„tt och lagt sig, Ă€r pĂ„ förskolan, tittar Ă„t ett annat hĂ„ll

Varje kula ska granskas

Och det finns mÄnga

Har en stor samling glaskulor. Började samla innan de började kosta cirka hundra hutlösa kronor styck. Har oftast köpt en lÄda glaskulor Ät gÄngen för en spottstyver.

Älskar varenda en.

Vi har haft vĂ„r traditionsenliga julpysseldag med matlaget ocksĂ„. Förra Ă„ret fick den stĂ€llas in av förklarliga skĂ€l. Året innan var vi hos Albin och Ulrika och Ă„ret innan det var vi hos oss. Och jag var tjock med barn.

NÀr det vankas julpyssel ses man mitt pÄ dagen. Utrustade med knytisfika och limstift.

NÄgra anlÀnde via spark

Och vi hade tÀnt marschaller

Ulf höll sig framme och proppade munnen full

Vi dukade upp fikat pÄ köksön

Och inspekterade julgranen

Men nÄgon var trumpen för att den inte fick krypa just under den.

Salt fika

Och sött fika i mÀngder.

Matlagets nyaste tillskott som fortfarande saknar namn var sÄklart med.

Och alla andra barn.

Först fika

Fika

Mer fika

Och Ànnu lite mer fika. Provsmakade Fridas glögg som var den godaste glöggen jag druckit nÄgon gÄng.

Och sedan fikade vi lite lite till

Sedan gick vi över till pysslandet

Det tillverkades presentpÄsar

Av olika slag. Och veks stjÀrnor, flÀtades hjÀrtan och gjordes struvformade piprensarstjÀrnor att hÀnga i granen. Det klipptes och klistrades och dÄnade julsÄnger frÄn köket.

Men den yngste förmÄgan sov mest och bidrog inte alls pÄ pysselfronten.

SÄ fortgick hela eftermiddagen. NÄgon fick en konstnÀrlig kris, nÄgon höll pÄ att tÀnda eld pÄ silkespappret. NÄgon slickade pÄ alla godisar och försökte sedan lÀgga tillbaka dem i skÄlen.

Barnen tog ett avbrott för disco pÄ övervÄningen och sedan ett avbrott för att gÄ ut och leka i kojan Bertil och Folke byggt i snön. Och nÀr det började kurra i middagsmagen bestÀllde vi hÀmtpizza till allihop. KÀnns som en sÄn överdÄdig lyx att fÄ hemkörd mat pÄ landet. Kostar 200 kronor extra eftersom de kör nÀstan tre mil. Men ibland nÀr man Àr ett gÀng som delar kan man ju unna sig!

Och sedan vid halv nio pÄ kvÀllen begav sig gÀsterna hem med sina alster.

Jag hÀngde upp alla nya julpynt i granen. Jakob tog hand om hela disken och stÀdningen sjÀlv.

Och jag la mig pÄ soffan och tog in den hÀr synen.

Fylld med pynt och flaggor och olika sorters glitter, glaskulor och hemmagjorda smÀllkarameller.

Nu kÀnner jag mig sÄ fridfull, glad och redo inför jul.