För mitt inre tänker jag på året som en klocka. Det kanske är den vanligaste bilden av tid? Att månaderna följer klockans form. Att januari ligger mellan tolv och ett och februari mellan ett och två. Sommarhalvåret är mellan klockan fyra och klockan åtta ungefär. Ja ni förstår. Och när jag tänker på tiden så känner jag alltid en fadd, trist känsla när jag tänker på månaderna som ligger sju månader bakåt från var jag än befinner mig.
När jag tänker på jul, allhelgona och oktober ryser jag av obehag. Men faktiskt även när jag tänker på en solig varm dag i augusti. Det känns fel fel fel! Fem månader fram är däremot rakt av njutbart! Och det som ligger just strax framför mig är det absolut mest lockande. Som det här:
Att slänga i mig något snabbt till lunch en solig vårvinterdag. Och sedan dra iväg och åka. Flina mot solen varje gång den träffar ansiktet mellan trädstammarna. Göra mig till en liten boll i nedförsbackarna och känna suget i magtrakten när jag får fart.
Månadsskiftet februari/mars när solen börjar bli så varm att den gör verandan beboelig. Ute kan det blåsa pinvindar men här inne kan det bli 25 grader. Vi äter våfflor, kisar mot solen och när alla andra i familjen droppat av lägger jag mig en stund på kökssoffan och låter mig bli helt varm och solmatt.
Eller att möta våren på Holmön med matlaget. Ön ligger nästan en månad före oss i årstiderna. Så hoppingivande att vara där i början av april när isen fortfarande ligger tjock hemma på vår sjö men havet är öppet, blått och löftesrikt.
Jag längtar efter att köpa den första lilla krukan med vårblommor. Penséer eller påskliljor. Ställa ut på bron under högtidliga former. För att någon dag senare se en yrvaken humla komma svävande över snön och sätta sig i blomman och frossa.
Vakna i ett ljust sovrum där solen gör ögonlockens insida guldfärgad och jag flyger istället för kravlar mig ur sängen och startar dagen.
Så mycket fint det finns att se fram emot!
81 svar
Fin betraktelse tycker jag och saker som nog de flesta av oss kan känna igen oss i. Känns underbart med vårvintern runt hörnet!
Jag tänker mig året som en klocka som går moturs och att jag ”går med” månaderna. Januari börjar kl 12, februari kl 11 osv.
Intressant att höra hur andra visualiserar sådana abstrakta ting =)
Samma här. Jag tänker också moturs. Och för mig är året en liggande rund platta.
Kul att det är fler än jag som tänker moturs för året. Konstigt nog tänker jag att veckan går medurs. Och så är jag optimist och tänker att mån-fredag är halva cirkeln och lör-sön den andra halvan. 😀
Jag med! Januari börjar till vänster för mig. Min visualisering är dock väldigt skev, sommaren ligger i botten av plattan och börjar kröka av uppåt typ slutet av augusti/september. Ändras också något beroende av var på året vi är. Går inte riktigt att förklara på ett vettigt sett, vill kanske ha bekräftelse på att jag inte är den enda? Haha
Det är så för mig med, att det kröker sig allteftersom månaderna går, perspektivet på resterande året utgår alltid från den aktuella månaden. Samt så går det att zooma in på en månad som då är typ en delsträcka, ibland krökta och om en vecka zoomas in är den en liggande oval precis som för Mathilda ovan. Året går medsols. Högst upp är årsskiftet och midsommar är snarare snett nedåt höger och ej mittemot.
En del ser ju också färger, siffror och symboler för sitt inre för exempelvis veckans dagar. Det skall finnas något namn för det? Men kan ej dra mig till minnes, tror det börjar på n..
Någon som vet?
Synestesi heter det, jag har t.ex. olika färger och känslor/personligheter kopplade till alla bokstäver och siffror, färger och former på veckodagar och månader och som ni säger har året en speciell form som jag ser för mitt inre. Det mesta har också olika bakgrundsbilder. Det gör att jag har lätt att komma ihåg nummer bl.a, för jag minns färgerna på dem och känslan de framkallar hos mig. 2478 är ett fruktansvärt fult tal i grönorangea toner som känns riktigt obehagligt och skavigt, medan 3059 är väldigt vackert och svalkande liksom. Blåskimrande.
Åh, det är som att du beskriver mitt årshjul!
Det verkar som att vi tänker väldigt lika här! Jag har också januari till vänster, sedan februari till maj ganska rakt ner. Juni-augusti utgör ”botten” innan det vänder rakt upp i september och fortsätter till december som ligger i toppen till höger om januari.
Jag tycker f ö det är himla intressant att prata med andra om sånt här. Hur ser någon annans år, vecka, talserie eller saker som en hämtar ur minnet ut?
Åh så ser jag också året! Så himla härligt med en lång sommar!
Det tänker jag med!
Skönt att fler tänker sig en moturs rund platta!! Min make skrattade ihjäl sig i det ologiska i det när det uppdagades. Men jag tycker det känns helt rätt!
Tänker också att året går i en cirkel, moturs. Tror det kommer från en almanacka som fanns på dagis (nästan 35 år sedan) som just var en cirkel med månaderna i moturs ordning. Just nu står jag högst upp på cirkeln och blickar ned åt vänster.
Har så starkt minne av exakt denna kalender men INGEN annan jag känner minns det. Alla säger bara emot och att det ’självklart går medurs’. Har varit så frustrerade i flera år över detta. 😂
Så går min årsklocka också
Finns absolut ingen som kan skriva en så målande text, helt underbart.
Wow! Vilket fint inlägg. Så jävla genomtänkt 💕
Clara, jag är så glad av din blogg. Särskilt detta inlägg. Å, dessa ljuvliga vårvintermånader som ligger framför oss!
Kära clara!
Du skriver så vackert, om allt du upplever, när solen och våren tittar fram. En som längtar o trängtar efter varmare dagar.
Här i Skåne tittar, de första snödropparna fram, under fjorårslöven. Härligt! 🤗
Jag ser också året som en klocka, men av någon outgrundlig anledning så går min motsols! Jag ser detta framför mig hela tiden när jag planerar eller funderar på var jag befinner mig. Och precis som du längtar jag just nu intensivt efter att få plantera mina luktärter (vecka 10!), att få ställa fram mina utemöbler, att sopa gruset från trottoaren, att höra droppet i bäcken, se blåsipporna titta fram och att höra fåglarna på morgonen. Åh. Snart.
Åh denna kommentaren gav mig ett hugg i magen av längtan
Härlig målbild ❤️
Året ser ut som en gammal scoutkalender med bilder att klistra upp :). Aldrig något annat.
Vad kul! Exakt samma för mig. Ser de fina bilderna framför mig. Året är inte runt, det är rektangulärt som scouternas kalender.
Precis så!!
Håller med!
Ja! Samma här 🙂
Ja scoutkalender förståss…..Både i hemmet under uppväxten,lekskola på sextiotalet,skola,sedan som förskollärare…
Samma för mig!
Jag med!!!
Exakt så 🙂
Precis så 😊
Haha! Så ni har inte t ex långkalsonger på er ”året runt” utan ”året rektangulärt”?
Utan scouternas almanacka skulle tiden stanna! 😊
Ja precis! Alltid alltid, blir helt förvirrad av allas urtavlor och med eller motsols vridningar 🥴😂
Jaa!! Samma här! Gud vad festligt att vi är flera som vandrar runt på scouternas kalender 😂
Och jag ser månaderna mer som i en oval och moturs. Januari är längst ned och nu börjar vi ”gå” uppåt. Sommaren uppe på toppen och vinterhalvåret nere där borta till höger och botten (ser det liksom som att jag följer med och är på samma plats som respektive månad är).
Men håller fullkomligt med om att det känns rysligt att tänka sig så mycket längre bort än sisådär fem månader.
Äntligen någon som också tänker som jag! Motsols och vintern är nere, sommaren uppe 🙂
Jag tänker mig året i lodrät form, möjligtvis med en svag halvcirkelform. En liiiten böj över sommarmånaderna. Januari högst upp o så vandrar det nedåt. Vid tolvslaget på nyårsafton så hoppar jag upp till toppen igen, o börjar om. Absolut ingen klocka, känns jättekonstigt att tänka så. 😉
Håller med! för mig är det en lodrät linje. ev. höjder och dalar har jag inte ens reflekterat kring.
För mig är året lite ovalt där nedre och övre sidan är lite längre. Årsskiftet är längst ned (klockan 6) och sedan går det moturs så mars är ungefär kl 4 och sen sommarmånaderna där uppe på långsidan. Är väldigt fascinerad över hur andra föreställer sig året! Jag tror min inre bild kommer från en illustration som hängde i klassrummet när jag gick ettan, men det kan vara en efterhandskonstruktion.
Precis så för mig också!
Har förstått att många ser året just som en klocka med nyår högst upp. För mig är det tvärtom, nyår är längst ner på cirkeln. Jag tror jag tänker som solen går upp på våren och står som högst på sommaren… Självklart att sommarhalvåret är den övre halvan! men jag har aldrig träffat nån som håller med mig så jag förstår att jag kanske inte objektivt har ”rätt”… 😉
Jag tänker likadant!
Jag också! Sommaren högst upp!
Jag håller med! Precis så tänker jag men jag trott att jag var ensam om det. Tänker som du att den mörka tiden är nere😊
Tänker mig året som en vågrät linje, januari till vänster och december till höger. Men att se många månader fram existerar inte i min hjärna. Några veckor fram till någon speciell händelse, det som händer efter är suddigt och diffust, inget jag kommer ihåg så värst bra än. Utan när den speciella händelsen hänt så planeras nästkommande veckor upp! (Eller mest att det är då jag lägger dessa kommande veckor på minnet)
Håller helt med dig!
Jag tänker precis som du. Året är en klocka med sommaren högst upp och nyår kl 6. Våren är ca vid 10 och hösten ca vid 3 till 4. Kan inte alls tänka mig nyår vid kl 12, det känns helt fel.
Mitt år ser ut som scouternas almanacka, en rektangel på högkant med månaderna som rutor runt om, medsols. Vintern uppe i vänstra hörnet, våren i upp i högra osv.
När jag läste om Året tänker jag på hinduismens begrepp om Tid. Tiden är ett hjul. Tid kommer och kommer generöst och ibland återkommer tid, t.ex. i årstiderna. Livet är liksom oändligt. Tycker den betraktelsen är vacker och hoppfull.
Har insett att jag ser året framför mig som ett månadståg som satt på väggen på min förskola när jag var liten. Tåget kom till en hörna och svängde till nästa vägg efter augusti, så när hösten kommer ser jag det där hörnet framför mig. 😊
Tack bästa Clara för ditt uppmuntrande och fina inlägg! Det finns verkligen så mycket fint att se fram emot! Det gjorde mig glad ikväll! 🌱🤗
Mmmm älskar allt det här, blir alldeles pirrig när jag tänker på vårvintern. Tack för pepp!
Clara! Januari är klockan 7! December är klockan 6. 😂
Jag ser året som Elsa Beskows månadsbilder som jag minns från förskolan som liten.
Slog till och köpte dem alla som vykort för tre år sedan att hänga på frysdörren i köket, och nu byter jag under högtidliga former kort månad för månad.
Jag med! Jag har dem inramade på väggen (typ 30×40 cm och byter varje månad) men min mentala bild av året är en kalender som jag hade när jag var liten där samma bilder satt i litet format runt om i en stående rektangel (vinter uppe, vår lodrätt till höger, sommar nere, höst uppåt på vänsterkanten)
Jag tänker året som en klocka med nyår längst ner på kl 6. Sen går det moturs, våren till höger, sommaren längst upp och hösten till vänster. Tror att det satt en hemmagjord plansch i klassrummet i första klass med det upplägget. Sen har det bara varit så 🤷🏻♀️
Tänker också året som en klocka, min går medsols dock. O hur jag än försöker kan jag inte placera juni nära halvvägs, vill hamna typ klockan 4/5. Men en månad kanske inte alltid är lika lång? Om juni hamnar vid kl 4/5 måste ju jan, feb, mars vara mkt kortare, och juni, juli, aug, sept längre. För december börjar ju ca kl 11…
Min är också som en klocka men med januari kl sju och december kl sex. Tror det var en bild i klassrummet på lågstadiet som skapade den bilden. Kom ihåg att jag blev så förvånad när jag hörde att folk tänkte sommaren där nere istället för uppe.
Intressant hur folk visualiserar månaderna! Jag ser det som en linje från vänster till höger, sen börjar det om. Minns också, liksom nån annan här, Elsa Beskows bilder från skolan.
Tycker att klockbilden – den medurs – låter oerhört smart och rimlig! Både för att 1 blir 1:a månaden, 2 2:a osv och för att tiden är cirkulär, upprepar sig.
Året är förstås en lingonkalender. Starkt präglad från uppväxtåren!
Jag blir provocerad av det här kommentarsfältet och alla olika tolkningar som folk drar till med. Har svårt att acceptera att mitt sätt inte är rätt och sant.
Januari högst upp (dock tyvärr ca 3 månader mellan jul och nyår – lika förvånad varje gång det är en vecka). Veckor och månader är är givetvis raka och inte cykliska.
Haha, så skön kommentar! Men det känns ju så: ”Va, det är väl självklart hur ett år ser ut…!” 😁
Precis så här tänker jag med! Skönt att hitta en ”års-kompis” bland jättekonstiga beskrivningar, tror min hjärna imploderat av denna läsning 🙂
Du skriver så vackert Clara och jag älskar dina bilder med.
Jag ser året som den kalender vi hade på väggen i lågstadiet. Januari högst upp sommaren längst ner, våren är raksträckan på högra sidan och hösten den vänstra. Fina bilder för varje månad. Mitt problem är att även fast jag bott i Australien mer än 30 år så känns ”ser jag” fortfarande året som vi har det i Sverige. September, oktober, november är höst i mitt huvud fast här är det vår. Jag vänjer mig aldrig. Jag ser också färger på bokstäver, siffror, månader och veckodagar.
Jag tänker också att året är som en klocka precis som du men sen så går det som en spiral bakom och framför för åren som varit och åren som kommer..
Jag borde inte ge mig in i diskussionen om året eftersom Alla Andra Har Fel…
Året är en horisontell linje och nästa år hakar fatt i den linjen. Men den går uppför och nerför beroende på var i året vi är. I slutet av augusti är det enligt min mening slut på det roliga och det blir ”backe upp”. Lutningen uppför blir värre i november, men vi nyår börjar det slutta ner igen. Vi är över puckeln. Sommaren är plan.
Så det så.
Nerför är den bästa tiden såklart, vem gillar inte att åka nedförs? Så mars, april, maj – mmm.
Exakt samma för mig! Min tidsuppfattning ser ut som ett veckat sidenband, eller en sinuskurva som sträcker sig framåt, Den är högst upp på tolvslaget på nyårsafton, för att sen gå neråt under våren, plana ut under sommaren och sen går det uppför igen. Alla år är länkade i varandra så jag kan liksom zooma ut och in på tidslinjen, gå framåt och bakåt beroende på vilket år/månad jag behöver minnas. Den sträcker sig i evighet både bakåt och framåt, men oftast är min blick liksom inzoomad på året som är nu, och jag står i dagens datum och blickar framåt. Så knäppt men intressant att höra hur andra har det!
Jag tänker också året som ett årshjul, men åt andra hållet. För mig går januari från tolv mot elva och mars tycker jag dyker upp mellan 10 på väg ned till 9…
Har förstått att detta är ovanligt, men för mig helt självklart. Skolstarten efter sommarlovet är alltså vid tjugo över…
Sen tänker jag årshjulet utan siffror, motsols borde det väl kallas.
klocka eller ej, jag är klar med midvintern men längtar efter sportvintern och sedan – vårvintern!! 😀
Så fina bilder!
Jag hoppas att du får en fortsatt fin vecka <3
Min bild av årets tolv månader är, som så många andras, scoutkalendern. För mig är året definitivt rektangulärt som någon skrev ovan 🙂
Åh, balsam för själen… Jag ser också året som en klocka – men för mig ligger juli mitt uppe i klockan tolv, sedan går året ”nedför” till något slags mörkt i moll kring december, sedan upp igen och kring nio år det vår <3
Vi hade också den scoutkalendern i mellanstadiet. Minns inte vilket håll den gick åt. Men jag ser också året som en ”klocka” med jul högst upp vid 12-slaget och lite efter det nyåret. Sen januari som fortsätter mot klockan ett. Veckan ser jag som i almenackan.
Jag kom att tänka på att jag sett att amerikaner ser veckan annorlunda än vad vi är vana vid. De verkar ofta, i almenackor i alla fall, börja veckan med söndag och avsluta med lördag.
Då undrar man ju också om de har veckonummer som vi har och hur det då går när de ser på veckan annorlunda?
Underbara visualiseringar! Jag håller med några tidigare talare. Året är en klocka moturs. Med januari kl 11, maj kl 8, augusti ca kl 5 och november vid 2-tiden. Inser nu att sträckan 8->4 är MYCKET längre än 2->10. Hjulet är alltså inte helt runt. 🙂 Konstigt då att sommaren går så fort…. Min vecka är rak från måndag (till vänster) till söndag (till höger) men vardagarna är lite lägre ner och fredagskvällen sluttar upp till helgens platå. Men ska jag se flera veckor i rad så inkorporeras de i mitt årshjul. Och att se många år på rad från medeltid till nutid ska jag inte ens försöka förklara……. =)
Älskar detta! Du och jag tänker ganska lika. Så härligt med dessa krokiga och vindlande tal och tidslinjer.
Ååå vad underbart att så många på samma ställe berättar om sina olika ”tallinjer” i huvvet. Den glädjen jag känner nu alltså 😍
Mitt år är rakt och oftast är jag på mars om jag inte tänker på något speciellt datum, möjligt att det är min födelsemånad. Iaf så lutar linjen lite nedåtgående om jag står på mars så finns januari lite ovanför till vänster och december långt bort, nere till höger. Och förra årets december finns 90 grader till vänster om januari och nästa års januari finns 90 grader till höger om årets december. I raka linjer.
Min vecka är måndag till fredag i en linje sen svänger den tillbaka över lördag och söndag för att sen svänga tillbaka till måndag. Så en helt vanlig och högst rimlig raksträckscirkulärellips.
Min tallinje ska vi inte ens tala om. Men den är grym 🤩
Läst ALLA kommentarer och ingen ser året som mig? En horisontell bana som går framåt, lite som en mariocart-väg så att närmst mig är den bred och så smalnar den av i fjärran. Slutar vid nyår.
Jag vandrar också runt på scouternas kalender 😊 Och veckorna är som svaga uppförsbackar där lördag-söndag är som en ”klack” och efter söndag hoppar man ner på måndag igen.
Alltså det här var det sjukaste kommentarsfältet någonsin 🤣
Jag tänker precis som du Clara i hur året ser ut, trodde det var något alla gjorde? Fråga mig inte varför! Kommer inte kunna sova inatt efter att ha läst vissa kommentarer, känns som om jag helt tappat fotfästet 😵💫😂
Vågar jag ens fråga min sambo hur han ser på året 😳