Skulle ta min tredje vaccinspruta idag och som tur var hade jag kameran med mig. För efteråt stannade jag till vid Vindelforsen och möttes av detta.
Den här forsen är en favoritplats att promenera kring. Men vanligen sommartid med barnen.
Då ser det istället ut så här
Men idag var det en dånande fors med vatten som ångade i den kalla luften.
Tyckte att naturen liknade en IG-reel jag sett från Schweiz. Ett klipp som fick mig att sucka över att det var så orimligt vackert. Men när jag gick här längs forsen insåg jag att vi ju bor precis lika vackert!
Ska sluta vara så hemmablind.
Stod otålig och väntade mig att se Elsa och Anna dyka upp bakom något träd. Men kan nästan svära på att det är Olof som skymtar där vid älvbrinken. Ser du honom också?
Sven går ju som ni vet redan och betar utanför mitt hus.
Det syns inte på bilden kanske men den där isen är nästan en meter tjock. Ändå imponerande med tanke på hur det forsar där under.
Så ljuvligt att gå vid forsen och låta dånet fylla öronen och solen träffa ansiktet.
-Det var inte igår! Vad gör du nu för tiden? Vi borde ses och fika eller nått! säger solen och smeker kinderna ömt.
Hoppas solen inte är en sådan där flyktig typ som yttrar tomma förhoppningar om att ses men sedan aldrig besvarar ens sms.
Så här står det om Vindelälven på Wikipedia:
”Vindelälven rinner upp nära gränsen mot Norge i Arjeplogs kommun, rinner genom hela Sorsele kommun, inklusive sjön Storvindeln och passerar sedan genom Vindelns kommun”
Jag tycker om att tänka på att det här vattnet kommer ända från Arjeplogtrakten – den del av landet där jag har mina rötter. Där vi hade vår underbara lilla fjällstuga när jag var barn. Jag tycker om att föreställa mig att varje myr, sjö, bäck och å i den vackra naturen leder till älven som i sin tur rinner förbi den trakt där jag bor. På det sättet är vi ju anslutna till ett och samma blodomlopp. Eller i alla fall samma vatten. Vilket väl är ett basic kretslopp egentligen och hur naturen funkar. Men det låter ju mycket mindre romantiskt än det jag föreställer mig.
18 svar
När jag vandrade mellan Hemavan och Ammarnäs en sommar så stod jag på en hängbro över en fors och visste att detta vatten lite senare skulle komma att rinna genom Vindeln. Det var svindlande att tänka på att det är längst denna älv som mina släktingar i hundratals år levt, bott och sakta, sakta över generationerna förflyttat sina bopålar närmre kusten och Umeå. Vad på kartan kanske ser ut som en märklig förflyttning, lite snett sydöst hela tiden, är för att älven är den konstant man hela tiden har förhållit sig till.
Det blir kanske lite väl högtidligt och på gränsen till sentimentalt, men det där vattnet och dess eviga förflyttning känns som historiens vingslag, litegrann. Jag tänker ofta på den där hängbron, det är en tröst. Vi är i en evig förändring men den är ändå konstant.
Wow så vackert! Förstår precis vad du menar med att förvänta sig att Elsa och Anna ska dyka upp.
Blir så sugen på att åka skidor när jag ser dina fina bilder!
Fantastiskt fin älv! Vet du om det finns det möjligen några planer på Vindelälvslopp igen? Sprang det för många år sedan tillsammans ett gäng andra sörlänningar (skåningar, smålänningar och snarlika).
Min farmor Anna hade sagt: onödigt vackert
Står det Kinnekulle där ?
Ja, det gör det. 🙂 Jag är uppvuxen i trakten och när jag var liten trodde jag att det var det Kinnekulle alla pratade om. Det tog ett tag innan jag förstod att det fanns ett större berg söderut…. 😀
Jättevackert. <3
Men.
…
…våren får gärna komma nu, hehe. ^^
Vilka vackra bilder du delar med dej
Vad fin inlägg Clara, tack.
Kan varmt rekommendera ett program på SVT Play, Resan längs älven, Vindelälven. Människor berättar om livet längs älven, det är så bra, jag älskar sådana program!
Skulle just tipsa om denna!!
Som skåning bosatt i Stockholms innerstad ser jag på dina vackra bilder med viss avundsjuka. Så rofyllt! Som hälsokost för själen! Ibland när jag tar en långpromenad går jag bakom planket längs Nynäsvägen. Om man blundar riktigt hårt – och har ganska mycket fantasi- kan man låtsas att det är en älv, och inte trafiken, som dånar.
Tack för vackra bilder. Har både sprungit Vindelälvsloppet och badat i det iskalla älvvattnet. Magiskt vacker natur även för en Höga kustenbo.
Här är solen en riktigt opålitlig jäkel just nu. Dyker upp med ett ”hej vad gör du?” för att sen inte svara på flera dagar igen. Eller så skiner den alldeles galet och lockande medan man jobbar, för att sen vända en ryggen när man äntligen hinner ut.
Jag bor precis där brevid du fotat. Det är min vardagliga hundrunda, och jag får ibland stanna upp och bara ta in allt med ögonen. Har ju ingen bra kamera och tar man ig-bilder med telefonen så förstår ju inte världen hur makalöst vackert det är.
Gillar också vatten, dina ord är för mig väldigt poetiska.
Blev tipsad om följande avsnitt av min syster. Såg den igår och känner att den passar här idag.
Njut av flödet!
https://www.svtplay.se/video/33383478/resan-langs-alven-vindelalven
Åh, tack för tips Ida! Den ska jag se ikväll 😊
En sommar skrev du om vyn från köksfönstret och kärlek till vad du ser och det var så vackert att jag gråt, nu var det dags igen. Jag bor inte i Sverige men mitt hjärta längtar dit hela tiden och du kan sätta ord på precis den känslan. Tack ska du ha ♡