Vilken mat ropar högst pÄ dig? Finns det livsmedel som liksom vrÄlar frÄn kyl och frys och som du omöjligt kan ignorera om du har hemma? För vissa Àr det glass, för andra chips, för nÄgon annan Àr det smÄkakor. Konstigt nog verkar bulgur, röda linser och morötter aldrig ropa sÀrskilt högt pÄ nÄgon.

Jag försöker att inte ha nÄgot hemma som ropar pÄ mig för jag tycker att det Àr sÄ jobbigt att försöka ignorera ropen. SmÄgodis hojtar i en megafon, chips skriker sÄ det dÄnar och choklad skapar rundgÄng i högtalarsystemet. DÀremot hör jag inte ett knyst frÄn glassen, de salta nötterna, eller pÄsarna med micropopcorn. De Àr stumma. Skönt att i alla fall nÄgra av sakerna som ropar högt pÄ mÀnniskor inte ropar pÄ mig.

För vissa dĂ€mpas skriken sĂ„ fort de stĂ€nger igen lĂ„dan och gömmer undan gaphalsen lĂ€ngst bak i skafferiet. Min syster kan till exempel ha choklad och godis hemma – och bara ta en smakbit! Sedan stoppar hon undan det i nĂ„gon lĂ„da och glömmer bort att det existerar. Ett halvĂ„r senare öppnar hon lĂ„dan och hittar en halvĂ€ten dammig daim. Jag tror aldrig det har hĂ€nt mig.

NĂ€r jag var gravid med Ulf hade jag nedsatt aptit. I början var jag illamĂ„ende – men sedan hade jag liksom hade en 30% minskad matlust. Jag satt pĂ„ MellokvĂ€ll med matlaget och en buffĂ© av chips och godis framför mig – sĂ„nt som vanligtvis fĂ„r mig att gĂ„ loss. Men istĂ€llet betedde jag mig ungefĂ€r som min syster gör vid ett sĂ„nt tillfĂ€lle. Jag tog bara nĂ„gon nĂ€ve och sedan kĂ€nde jag mig nöjd. AlltsĂ„ PÅ RIKTIGT nöjd. Inte som att jag egentligen hade velat Ă€ta mer men lyckades behĂ€rska mig. Jag behövde inte behĂ€rska mig.

Det fick mig att förstĂ„ hur svĂ„rt det Ă€r för oss som hör ropen extra högt och hur lĂ€tt det Ă€r att vara mĂ„ttlig nĂ€r driften inte Ă€r sĂ„ stark. Jag tĂ€nker att det Ă€r viktigt att förstĂ„ att för mĂ„nga mĂ€nniskor Ă€r det inte “duktighet” eller sjĂ€lvbehĂ€rskning som gör att de avstĂ„r sĂ„nt som vi andra frossar i. Det goda ropar bara inte lika högt pĂ„ dem. Jag som ogillar bĂ„de tanken pĂ„ och smaken av alkohol Ă€r stendöv fast det stĂ„r en öppen vinflaska pĂ„ köksbĂ€nken. Det Ă€r inte ett dugg duktigt av mig att avstĂ„ den.

Det vore skönt att inte ha det dÀr extra suget i en vÀrld dÀr det finns oÀndligt med frestelser. Men samtidigt har ju just den hÀr driften varit en viktig del i vÄr överlevnad. NÀr vi var jÀgare och samlare och maten inte var lika lÀttillgÀnglig var det ju av största vikt att folk tryckte i sig all honung, alla söta bÀr och frukter som de bara kunde komma över.

Jag tÀnker att det Àr bra att vara medveten om vilken mat som ropar pÄ en. Det tar bort kÀnslan av att ha dÄlig karaktÀr och misslyckas med sina föresatser. Skuld och skam har aldrig hjÀlpt nÄgon. Med en vÀnlig, Àrlig och förstÄende blick pÄ sig sjÀlv Àr det lÀttare att fatta kloka beslut.