Nere pÄ vÄr gÄrd i ett skogsparti finns den soligaste platsen, den som tinar allra först pÄ vÄren. HÀr gillar barnen att leka bland trÀd, ris och stora stenar och hÀr gillar jag att sitta och filosofera. NÄgon gÄng ska vi ha ett lusthus hÀr nere och fÄnga kvÀllssolen. Men den drömmen Àr en bit bort.

I sommar ska vi i alla fall förhoppningsvis ha fĂ„r som gĂ„r hĂ€r nere – sĂ„ dĂ„ stĂ€ngslar vi alltihop.

Tittar pÄ bilderna och tycker att jag ser ut som en fullvuxen Teddy eller Freddy (ja alltsÄ hon i tofsar men hur ska man veta vem som Àr vem?). HÀrlig referens! Jag vill ocksÄ Àgna sommaren Ät att ta fast smugglare, dyka efter skatter i skeppsvrak och segla!

Idag har jag varit ensam hemma och stÀdat och rensat mitt kontor. Jakob tog barnen till stan för att jag skulle fÄ göra det i lugn och ro. SÀrskilt mycket lugn och sÀrskilt mycket ro har det inte varit, men det har gÄtt framÄt. Nu sladdar familjen strax in hÀr hemma, jag ska spola upp badkaret för en söndagstvagning av ungarna och sedan hoppar jag nog i sjÀlv som belöning för allt slit.

(Ja, och trots att ingen kommer vilja veta var outfiten Àr ifrÄn sÄ tÀnker jag berÀtta att sjalen Àr urgammal, hÀngselbyxorna frÄn Fristad har sÀkert 40 Är pÄ nacken och den rutiga flanellskjortan Àr en loppad grej frÄn Patagonia. UrtvÀttad och len som en bebiskind. I brist pÄ egna stövlar lÄnar jag Jakobs).

VÄren gör konstiga saker med min hjÀrna!