
Det är ganska precis fem veckor sedan jag opererade bort sköldkörteln. Första veckan tog jag det extremt lugnt, andra veckan orkade jag mig ut på promenader och tredje veckan var jag tillbaka och tränade igen – om än försiktigt.
Jag var ju chockad första dagarna över hur otroligt dåligt jag mådde. Tack och lov blev det fort bättre efter fem-sex dagar. Det som verkligen var jobbigt var min röst som försvann. Jag kunde inte prata högre än i viskningar och mina barn konstaterade att jag lät som en riktig mes. Kände mig som en riktig mes också. Svårt att göra mig hörd i familjen. Under två veckor pratade jag knappt med någon förutom min familj. Jag som är så van att ringa till mina vänner var och varannan dag och prata med min syster flera gånger om dagen och ha långa jobbsamtal med Erica – jag kände mig konstig. Avskuren. Liksom emotionellt stympad av att gå runt och tänka på massa saker men inte kunna förmedla dem och dela dem med någon. Jag formar mina åsikter, tankar och känslor av att prata med människor och när jag inte orkade prata kändes det som att jag varken hade åsikter, tankar eller känslor.
Som tur var blev det bättre efter tre veckor. Rösten låter ungefär som vanligt, kanske lite klanglös bara. Men jag märker att den känns trött. Som min kropp efter ett träningspass känns rösten när jag pratat mycket. Det stramar inte längre från såret även om känsel saknas runt ärret. Jag tejpar noggrant och är tillbaka och lyfter tungt igen på gymmet. Och igår vågade jag mig äntligen ut i skidspåret igen – jag har varit rädd för att ramla och ta sönder något. Efter fem veckors uppehåll gick det gnisslande segt att ta sig fram på längdskidorna. Men så får det vara. Allting går sin gilla gång.
Den stora förändringen är väl att jag nu äter Levaxin. En tablett varje morgon och jag var beredd på att insättningen kunde krångla. Nu har jag ännu inte kontrollerat mina värden men hittills känner jag mig precis som vanligt. Inga biverkningar eller konstiga symptom. Det är jag tacksam över och hoppas att nivån jag ligger på nu ska funka för mig framöver.
Är så glad att ha gjort bort detta!
30 svar
Hoppas det inte gått dig förbi att man ska ta levaxin på fastande mage, vänta en halvtimme på att äta något. Sen får du inte äta några mjölkprodukter de två närmsta timmarna 🙂 lätt att missa. Min frukost har blivit väldigt annorlunda sen jag fick leva utan sköldkörteln. Men i det stora hela är livet som vanligt 🌸
Hej Mia, jag antar att du fått denna information från din läkare eftersom du väljer att sprida den här. Men det är ju inte riktigt sant, åtminstone inte om man följer rekommendationerna i Fass:
“Läkemedlet ska helst tas 30 minuter före frukost, eftersom mat kan påverka upptaget av läkemedlet i kroppen, men det viktigaste är att du har samma rutiner varje dag så att dosen kan anpassas efter dina vanor.
Vid påtaglig förändring av dina matvanor kan din Levaxindos behöva justeras. Tala med din läkare.”
De flesta av oss som lever med dagliga levaxindoser behöver knappt anpassa frukosten. Det gäller bara att sätta en rutin.
Bra att du förtydligade detta; jag äter Levaxin och har liksom du valt att rätta mig efter FASS riktlinjer. Det finns så oerhört mycket ”tyckande” och åsikter om Levaxin-intag/sköldkörteln på nätet att jag stundtals blir helt matt.
Överläkaren på endokrin på karolinska, som var min läkare var väldigt tydlig med att man ska undvika kalcium i samband med levaxin. Samma gäller för järn. Alla trevärda joner. Eftersom de påverkar levotyroxinmolekylen.
Järn fick jag ta till middagen, men inte för sent, om jag tog Levaxin på morgonen. Även kaffet påverkar Levaxinet. Därav att man ska vänta en halvtimme.
Du har helt rätt Jenny.
Ätit Levaxin i flera år och aldrig fått några sådan regler sagda till mig, tar alltid kvällstid i samband med att gå och lägga mig.
Jag tar också alltid Levaxin på kvällen på grund av detta med kalcium, och det har funkat bra för mig! Tänker att det viktigaste är att den tas ungefär samma tid varje dag, för att hålla en konstant nivå i kroppen.
Härligt att höra att du mår så bra efter operationen! Upplevde samma hemska mående första dagarna efter operationen (för snart två veckor sedan). Men nu känns halsen typ som vanligt, rösten är tillbaka. Skulle gjort det här för längesedan, fem år för sent känns det som. Stort tack för att du delar med dig av din operation, värdefullt att läsa för de som går igenom samma grej.
Du ser jättefin ut! Hoppas du känner dig fin med.
Så skönt att du mår bättre. Angående att rösten kan kopplas till känslor, åsikter osv är väldigt intressant. Jag är nog lite liknande dig just där. Och jag skulle nog stänga in mig själv med de närmsta som skulle få prata med mig.
Men det är bra att du har tagit det lugnt efter operationen. Själv har jag “bara” opererat bort en stor knöl som satt i ena mitt bröst, och då vågade jag inte hålla på med ridning på ett antal veckor eftersom jag var rädd för att “riva upp såret”.
Hursomhelst så är jag glad att du mår bättre och att du fått börja med Levaxin. Konstigt att du inte fått göra det innan?
Ta hand om DIG!
Man kan ha förstorad sköldkörtel utan att ha en underfunktion, dvs man behöver inte per automatik Levaxin bara för att körteln är stor. Däremot kan körtelns förmåga till hormonproduktion påverkas av operationen och då skall man såklart ersätta underfunktionen med Levaxin.
Jag har för mig att Clara har tagit bort hela sköldkörteln, då har man ju ingen produktion alls så då behövs ju hormoner. Jag har tagit bort halva (pga cancer), fick då också Levaxin då den kvarvarande delen inte producerar tillräckligt mycket.
Vad härligt att det går så bra! Heja!
Det kommer att bli bra för dig. Jag har gjort samma operation, när jag var i din ålder, det har inte varit några problem alls med att ta Levaxin. Jag tar en Levaxin med ett glas vatten, sedan fortsätter jag med yoghurt eller havregrynsgröt och en kopp kaffe med mjölk i. Har aldrig väntat med mjölk , ost eller yoghurt. Kroppen vänjer sig, däremot ska du inte ta t ex kalktabletter eller andra #hälsokost-piller” i samband med Levaxinet. Lycka till.
Vad skönt att du börjar må bra igen efter operationen! Det tar ju ett tag för kroppen att ställa om och ställa in sig till det nya normala igen.
Ser att det är många här som undrar om Levaxin/T4-intag. Är man osäker så fråga farmaceut på apotekets rådgivning eller ring Läkemedelsupplysningen! De är superbra!
Du kan också läsa i FASS.
Man kan ta Levaxin/T4 både på kvällen och på morgonen. För vissa fungerar det ena eller andra bättre för sömnen. Vissa känner ingen skillnad och vissa känner stor skillnad.
Viktigast är att det inte tas samtidigt med mat, kaffe eller järn/kalcium då detta hämmar upptag.
Sen kan man ju ta andra mediciner, eller ha andra vanor, och då är det bra att fråga de som kan just detta med läkemedel utifrån din egen situation.
Håller med om att det är mkt tyckande.
Sen är det också viktigt att ta medicinen rätt inför provtagning. Så att man gör på liknande vis. Annars kan provsvaren, vad som finns ute i blodet, variera och då svårare att finna rätt dos.
Prov på morgonen, fastande och innan du tagit nästa dos brukar generellt rekommenderas. Men du som patient alltid ringa och fråga labbet om du är osäker. De är toppen på sådana frågor!
Så skönt att höra och se att du funnit krafter åter, Clara!
Kan verkligen förstå vad du menar med rösten. Jag hade väldigt hes röst och talförbud ett tag. Upplevde det som en stor sårbarhet och faktiskt ensamhet även när jag inte var ensam.
Tack för att du delar med dig Clara! Det har hjälp mig att få följa hur du haft det inför min egen operation för en vecka sedan. Skönt att ha’ den bakom sig nu! Kram
Jag har ätit levaxin i nitton år, först på kvällen enligt rekommendation från läkare, sedan på morgonen, eftersom jag upplevde att jag mådde bättre av det. I stort sett alltid tillsammans med frukost, inkl kaffe med mjölk!
Förresten, det här skriver jag bara för att du – eller någon annan nyopererad- inte ska stressas av alla mer eller mindre vetenskapliga råd. Det blir bra, prova dig fram!
Hoppas allt fortsätter att gå bra. Hälsa och välgång till dig
Egen erfarenhet, smörj ärret med ren E-vitamin, har hjälpt (min dotter) efter flera operationer så att ärr knappt syns!!
Hej! På 90talet debuterade min struma, ärftlig sådan, för låg prod i sköldkörteln. Började med väldigt höga doser som efter läkarbyte sänktes rejält, hade ätit för hög dos i många år. Tar alltid Levaxinet på kvällen. Det passar mig bäst och fungerar.
Röstpåverkan kan förekomma efter operation men går tillbaka för de flesta.
Lycka till.
Hej.
Undrar bara vad du har för läppstift? Så fint.
Fy fasiken vad rosig och fin du är!
Hej!
Jag har sedan ett halvår tillbaka för mycket kalcium och för lite d- vitamin. Läkaren säger att dessa hänger ihop på nåt sätt. Men det står också i journalen att det kan vara fel på bisköldkörtlarna. Har detta nåt med sköldkörteln att göra? Jag skulle få remiss till endokrina, men det sa de i december. Här går det sakta.
Vad härligt att läsa att du mår så mycket bättre. Jag har själv ingen erfarenhet av struma/sköldkörtelproblem, den enda referens jag har är Agatha Cristieromanen Ett mord annonseras som jag tänker på varje gång jag ser en bild där du visar plåstret. Ler lite för mig själv varje gång.
Hej ser väldigt fint ut, själv opererad 220401 alltså bara några dagar sedan. Mår bättre och är helt förundrad över att jag kan svälja vatten i en klunk och slippa ” snaran ”om halsen. Hade även massa andra symptom men ej medicinering i nuläget återbesök om 5 veckor. Får nog ge det lite tid lite skrovlig i halsen och behöver röstvila . Lycka Till
Krya på dig – hoppas du ska få må stadigt bättre nu!
Hej Klara!
Jag har gjort samma typ av operation men på grund av en tumör i sköldkörteln. Mitt ärr var ganska stort och rött. En väninna till mig som är hudläkare och som då jobbade på plastikkirurgen på KS, skrev ut silikonplåster till mig Mepiform, finns idag receptfritt på apoteket och ärret blev så otroligt fint inom bara ett par veckor. Jag tejpade dock ärret i nästan ett år för bästa resultat.
Idag, 18 år senare så syns det knappt och jag har själv svårt att förstå hur fint det har blivit utifrån hur det såg ut då (var tal om att ta upp det för att snygga om det).
Vänliga hälsningar
Charlotte
Skönt att du mår bättre! Och bra att du skriver om att man kan må dåligt efter en operation. Jag kanske är mer naiv än er flesta, men för mig blev ändå den långsamma takten på tillfrisknande, smärtan efteråt och diverse komplikationer efter att jag opererar bort livmodern något av en chock. På tv, i sådana där sjukhusserier som jag älskar, ser det ju ut som att bara operationen är gjord så är allt frid och fröjd. Men i själva verket är det ju helt normalt att vara dålig även efter operationen.
Så tack för att du är öppen och berättar! 💕