Det bästa med att skapa bra system för förvaring här hemma är att det går att städa ordentligt. Ja, för städa måste man göra ändå. I alla fall om man är lagd som mig. Skillnaden mot förut är att det faktiskt GÅR att städa och få till systemet ganska snabbt – även när det är mycket stök framme.

Så här ser vårt hyllsystem i groventrén ut när det är städat. Det här i mitten är min sektion.

Det är dock väldigt tydligt vem i familjen som den slarviga för framför min sektion av hyllan ser det ofta ut så här. TROTS att jag har ett bra system att tillgå. Ränderna går liksom aldrig ur – det är hopplöst att få mig att alltid lägga tillbaka rätt sak på rätt plats. Skillnaden är bara att jag när jag sedan städar så går det väldigt snabbt att få iordning allt igen.

Förut svämmade alla husets underdimensionerade förvaringslådor och system över. Att plocka och städa var bara som att spela ett otäckt tetris där man hela tiden fick game over. Men nu kan jag på tio minuter städa hela min hallförvaring i källaren och veta vart jag ska sätta allt som blir över. Mycket som finns där ska ju nämligen sorteras vidare på andra håll i huset. Köket, garderoben, förrådet… Och nu börjar det alltså vara system på plats överallt som kan hantera dessa grejer. Extremt skönt.

Man får bara inte lura sig själv. En slarver är en slarver är en slarver. Men med rätt förutsättningar kan man ändå få pli på sig själv så pass att man inte hamnar i de där katastrofala kaosperioderna när hela himla huset är upp och ner.

Det viktigaste min man lärt mig om ordning är förresten att “Det måste finnas en speciell plats för varje sak man äger. Och sedan en plats för allting annat”. För “allting annat” kommer alltid att existera – hur mycket man än rensar. Och för att förhindra att allting som just nu saknar en egen plats ska fucka upp de städade lådorna med sånt som redan har en egen plats – ja då behövs en särskilt utsedd låda. En skrotlåda. Det var en sådan lättnad när jag förstod det.