Puh vilken trött familj vi är just nu. Jag har så många jobb och lämningar jag måste få in och så väldigt lite energi. Försöker bara att ta en sak i sänder och inte få panik över allting som hopar sig. Och när jag har arbetsdagar som är fullspäckade är jag extra noga med att verkligen försöka vara ledig på kvällar och helger för annars håller jag inte. Det går emot magkänslan – för jag vill jobba extrapass på kvällar när jag är stressad. Men erfarenheten säger att det enda som händer är att jag blir mindre effektiv dagen efter.
Igår var vi bjudna på matlag hos Albin och Ulrika. Så skönt att slippa laga själv.
Ulrika hade gjort sin goda räkpasta
Och småttingarna åt för sig själva
Klas åt mest på babystolen.
Efterrätten var fyra olika sorters ballerinakex och Ulf och Ylva-Karin berättad stolt att de bakat dem helt själva.
Idag efter förskolan drog jag hem till Albin igen – den här gången för att så. Jag har ju inte berättat det men i år kommer vi inte odla kommersiellt. Vi har haft 400 prenumeranter, flera anställda och en hel liten grönsaksindustri i Marstorps Mat. Men i år kommer vi bara odla för nöje och husbehov medan vi funderar på hur och om det är rimligt att fortsätta vara bönder.
Själva odlingen känns därför roligare än någonsin. När vi inte behöver tänka på ekonomin, anställningsvillkor eller fakturahantering. Bara odla allt gott vi vill äta! Att odla till två familjer istället för 400 är en barnlek.
Vi använder soil blockers och sådde massor av olika kålsorter, salladslök och ärter.
Annat som Albin redan sått hade börjat komma upp. Som squash och vaxbönor.
Nu längtar jag tills Jakob kommer hem och kan montera vårt nya växthus på gården så att vi kan ha alla småplantor där! Är trångt på verandan just nu.
Sommarklänningen på Ylva-Karin brukade Bertil låna och ha när han var liten. Stor favorit!
När Ulf fick se hur fin Ylva var bytte han också om
På med blommig klänning och av med dunjackan!
Essa tyckte att Ulf var toppen!
Så vackert när det nu börjat skimra i grönt även här i Västerbotten. Man ser skillnad från en timme till en annan – det går så fort nu! Eftersom det knappt blir mörkt om nätterna växer det typ dygnet runt.
Barnen letade fyrklöver och betade gräs. Jag vet inte vad det är med mina söner men alla är besatta av att äta saker i naturen? De tuggar på pinnar, bark, gräs, löv, kåda och granskott – ja allting som växer. Fattar ingenting.
Lite hjälp fick vi också med att så. Han konstaterade att kålrotsfrö inte alls smakar lika gott som kålrot. Bra då vet vi.
Sedan blev det dags att dra hemåt. Men just då kom ett försiktigt regn och gjorde världens finaste regnbåge.
Syns såklart inte riktigt på bild men vi blev väldigt upphetsade och Folke ville springa ner till bäcken för att hitta platsen där regnbågen slutar.
Men den platsen är ju faktiskt vår lilla by. Här är skatten vid regnbågens slut.
31 svar
Somewhere over the rainbow
Skies are blue
And the dreams that you dare to dream
Really do come true 🌈 💛
Så underbart skrivet! Kommer att sakna grönsaker från Er!
Fullkomligt älskar dina inlägg om matlag och vardagsliv, barn och natur. Dina små betraktelser om stort och smått skrivet med en underfundig humor och värme till barnen, vänner, byn och hela din hembygd. Känner mig liksom hemma och jordad genom att läsa dina texter, kanske beror det på att jag också växte upp på landet, nära naturen och i nära gemenskap med människor omkring mig. Det var äppelgrillning i trädgården med kompisar, plockande av frukt och bär, skidåkning och skridskoåkning och bandymatcher på uppskottad bana nära land då isen var tillräckligt tjock. Det var varm choklad, mycket snö, isande vindar, vårlycka och sommarglädje när kossarna släpptes ut på grönbete, somna till höfläktens lugna surrande, sylta och safta och baka bröd och kakor. Så tryggt och lugnt. Min son får inte alls en sådan barndom och det smärtar mig ibland men nu har jag valt att bo i utkanten av Sthlm i ett litet hus med trädgård åtminstone. Vi har en viss gemenskap i och med att husen vi bor i tillhör en samfällighetsförening. Jag gillar våra gårdstäddagar under vår och sommar och att vi har en kvartersgård. Alla grannar är jättesnälla och värnar om att vår son och alla andra barn har det bra. Även om jag stundtals faktiskt drömmer om att bo i er by och jobba som förskollärare i förskolan. Vi får se om flyttlasset går någon dag. ❤️
Instämmer, detta är livet! En del av livet. Jag påminns om somligt i min egen barndom. En läsare här ovan nämnde att somna till hötorkens brinnande, Det hade jag glömt! Min barndoms somrar var det ljudet, det låg över nejden och skapade nån sorts trygg ljudmatta.
Även det Clara skriver om att äta grejer i naturen! Jag knaprade på allt, koda, ätliga blommor, granskott… grus… och jag höll mig inte till vad naturen bjöd utan en och annan blyertspenna och sudd slank med och fönsterkitt. Undrar om man hade nån form av vitaminbrist 🙂 ?
hötorkens brummande, skulle det givetvis stå! Jäkla små tangenter på mobilen 🙂
Underbart att höra..😄 vi åt också det mesta som barn.
Pappa var uppvuxen i fjällvärlden och visste allt möjligt man kunde äta. Och vad som var giftigt. Och huskurer med växter. Riktig tuggkåda var en favorit. Det var ju som tuggummi. Men svårt att finna nu när skogar föryngras så kraftigt. Ska helst hittas i en gammal gran där kådan runnit ut och stelnat för bra länge sedan. Den ska vara hård och ha en alldeles speciell färg. Gärna från hackspettshål. Eller annan skada. Sen suger man på den så den mjukas upp och så är det bara att tugga…. … när det är rätt kåda. Annars fastnar allt i tänderna eller blir bara smul. 😅
Den ska ha en rätt god smak inte bitter. “Gör”kåda hade vi på infekterade sår. Stickor som inte kom ut t.ex. Uttalas “gör”inte “jör”.
Eller till det vi kallade blodförgiftning typ när det börjar gå en röd strimma från såret… på med görkåda. Har man groblad är det också toppen. Bättre i vissa fall då man inte blir helt kletig. Man ser skillnad från en dag till en annan. Men görkåda kan vara effektivare om det är var som ska dras ut till exempel.. 😄
Intressant om odling.. soilblockers måste jag prova. Köpt i Sverige? Brickorna ni har dem på är de med eller utan hål?. Sedan ligger det någon typ av “film” på brickan.. hör den till?
Åh, groblad hade vi jämt, mamma lärde mig det.
Obs. Om ni får för er att prova groblad. Ta fina blad. Kom ihåg att tvätta bladen innan ordentligt eftersom de har typ jordbakterier på sig och det vill man inte ha i ett sår.
Suveränt på barnen skrubbsår på sommaren. Läker snabbt.
Det vore intressant att höra mer om de ekonomiska aspekterna av era odlingar – blev det för lite vinst per arbetad timme, hur lade ni upp beräkningarna kring det? Det kanske känns för privat, jag vill inte lägga mig i er familjeekonomi, men jag tycker generellt att vi pratar för lite om vilka pengar vi behöver och till vad. Jag har haft välbetalda jobb som sugit kraft och själ ur mig, haft jobb som var kul och utvecklande men där jag blev stressad över att lönen inte räckte till. Vi behöver prata mer om prioriteringar åt båda hållen för att hitta ett balanserat arbetsliv.
Jag tycker att det är så många som pratar om att de är så trötta just nu, inklusive jag själv. Mer än det brukar vara, tror jag? Jag har funderat på om det beror på trötthet efter pandemin, att man hållit sig uppe så länge men nu slappnar av och då kommer tröttheten? Världsläget med krig och miljökatastrofer gör det inte lättare. Vi är nog många som behöver sommarens ledighet lite extra nu och som får komma ihåg att vara extra snälla mot oss själva.❤️
Det kändes väldigt förvånande att J dragit utomlands två veckor mitt i sådden, det som väl tidigare år beskrivits som en väldigt arbetsintensiv period. Men nu fick det ju sin förklaring. 🙂
Har tänkt på detta ett bra tag. Så märkligt det är att det är på snudd ekonomiskt självmord att faktiskt odla mat som människor ska äta för att överleva. Men det är lukrativt att vara influencer och vara ett slags medium för olika typer av konsumtion. Det är jätte konstigt att man tjänar otroligt dåligt med pengar när man jobbar med basala behov som livsmedel men om man jobbar med att skapa köpkraft hos konsumenter då kan man tjäna en stadig lön? Billigare ändå att importera grönsaker kors och tvärs genom världen. Billiga arbetskraft i öst/ syd delen av världen tillverkar billiga maskiner, vi har relativt billig fossil energi och konstgödsel och jordbruk i industri kapacitet är vad vi är beroende av för att äta våra mål mat. Trots att vi pratar om en jämlik värld, hindra klimatförändringarna kopplade till fossila utsläpp och utarmning av jorden, djuren och näringen i maten med industri jordbruk…
Detta är ingen kritik mot bloggen eller dig som influencer. Det är bara en observation hur konstigt vårt monetära tänkande är. Jag älskar att läsa bloggen och ta del av dina tankar och reflektioner men mycket handlar ändå om att skapa konsumtion. Att bygga upp en digital vän som man kan relatera till och som sen kan använda den relationen till att sälja in varor direkt genom reklam eller indirekt genom att skapa behov hos sina läsare genom att visa upp ett liv som mycket ändå bygger på att köpa saker. Blommor till trädgården, ett nytt kök , solceller ( tillverkade i kina kanske av arbetare med lite andra avtal en svenska arbetsmarknaden står för)osv. Oxå intressant hur många inte försörjer sig på det som dom producerar som influencers. Man säljer sällan grönsakerna, man skriver om hur man odlar dom, man säljer inte keramik, man ger kurser. Man säljer inte bröd, man ger ut en bok och har workshops. Men om man skriver och fotar om hur man gör saker och vad man behöver köpa för att gör den saken och vilka produkter man ska använda. Då har man ett vinnande koncept. Typ här är ett recept, köp dom här märkena för dom är bra och sponsrar mig. Är det inte märkligt hur vi inte ens kan syssla med primär produktion i Sverige om vi vill ha en ”hög/vettig/bra” inkomst? Vi behöver en fattigare del av världen som kan producera mat, maskiner, kläder osv åt oss och så sysslar vi med marknadsföringen och att skapa köpkraften genom storytelling..
Jag är helt enig med dig ang böndernas situation. Skrev ett inlägg om det här med hur det är att vara bonde i höstas
https://underbaraclaras.se/2021/10/26/vad-du-an-gor-bli-aldrig-bonde/
Sedan tycker jag att det är flott att jag kunnat försörja familjens på MIN lön så att vi kunnat odla mat till 400 kunder i tio års tid. Så även om jag lever på annonspengar så är ju det pengar som i sin tur gör ekologisk odling möjlig. Det är så mycket mer komplicerat än man kan tro – allting vävs samman
Läste det inlägget i höstas. Jag förstår vad du menar och kritiken är inte mot hur du som person har tjänat pengarna. En kritik mot samhälls bygger bakom.. Bara att det är väldigt tokigt tycker jag att det är en helt annan typ av konsumtion som finansierar våra liv och ert. Det är inte själva odlingen som ni kan leva av, varken för att dra in pengar eller för att försörja er med mat. Ialla fall inte om man följer dina mat inlägg och ser vad ni äter. Majoriteten av dom inläggen jag ser på bloggen består fortfarande till stor del av varor som importeras från helt andra typer av mat system än ert egna ekologiska. Du tjänar pengar för att du förmedlar konsumtionsvaror från helt andra typer av system och industrier än ekologisk gårdsodling. Och ditt yrke är till mångt och mycket att bygga upp en trovärdig och pålitlig närhet till dina läsare/konsumenter som du sen indirekt eller direkt får att konsumera varor. Även om du profilerar din konsumtion mot eko och hållbarhet i många fall. dina klänningar (som sys i Italien?) hudvårdsprodukter du tipsar om, vitamin tabletter du gillar, vetemjöl från saltå kvarn osv. Du skapar köpkraft hos folk. Och den köpkraften bygger ju på att vi har tillgång till billiga råvaror, billig arbetskraft för ingen i Sverige kan väll sy klänningarna med våra löner så gemene man här faktiskt har råd att köpa dom? (Jag gissar här bara, ingen fakta koll på den). Vi behöver billig fossil energi så vi kan transportera hit klänningarna från Europa. Lastbilarna som fraktar klänningarna, vem bygger dom egentligen och hur mycket fossil energi behövs för att bygga dom? Ni kan inte försörja er på ert ekologiska jordbruk. Ni försörjer er ju indirekt på att vara en marknadsförare av varor som bygger på billig fossil energi, billiga transporter, billig arbetskraft osv. Vi gör ju alla det här i Sverige till mångt och mycket. Hur många kan egentligen leva på lokal, småskalig primär produktion??
Det känns kanske komplicerat men jag tycker faktiskt att det är ganska enkelt.
Om vi inte kan leva som person, familj, kommun, nation på det vi själva producerar. Då måste vi ha andra som gör det åt oss och fraktar det till oss. Om vi ganska få i rika nord har väldigt mycket och stora delar av världen som faktiskt sysslar med produktionen har väldigt lite då är det ett utnyttjande man sysslar med. Vi behöver inte slita i primär produktion för vi kan profitera på att sälja varor från andra människors tid och kraft som är mycket sämre avlönad än vår. Exempelvis; Vi kan gråta över Ukraina och sätta in pengar till rädda korset men samtidigt har vi ju finansierar det här systemet i åratal som lett fram till kriget genom vår livsstil som kostar absurda mängder fossil bränsle varje dag. Att pyssla med Småskaligt ekologiskt jordbruk är en trevlig del av välbärgade människors liv.. inte det som sätter mat på bordet, finansierar vår över konsumtion och vårt fossiloberoende i form av bla transporter.
Det finns väldigt få svenska bönder som gör det vi gör – nämligen försöker odla varierade grönsaker i halvstor skala direkt till slutkonsument. Bönder som lever på sin produktion är i regel specialicerade och stora. Mjölkbönder, köttbönder, potatisodlare, spannmålsbönder. Inte ens bönderna kan producera sin egen mat som det ser ut idag. I sådana fall blir deras kost väldigt ensidig. Vi lever i ett samhälle helt beroende av import och fossila bränslen.
Vi har haft en god ekonomi i odlingen så till vida att vi har kunnat avlöna anställda som arbetat enligt kollektivavtal. Men för att driva ett företag och hålla koll på 400 prenumererande kunder blev det till slut mestadels pappersarbete och kundtjänst för Jakob och Albin som grundat alltihop. Och det var ju inte det vi drömde om. Vi ville ju odla vår egen mat – men när man säljer mat på prenumeration måste man tänka på så många fler aspekter än “vad kan vi lagra i vinter” “vad är gott” “vad är härligt”. Det måste bli ett rimligt pris, gå att frakta, skörda och hantera på ett ekonomiskt vis. Dessutom är odlingssäsongen så begränsad här uppe att det ändå inte går att försörja sig på det vintertid. Ta tomater som är något jag verkligen velat odla själv – men när vi räknade på det kostade våra tomater kostar 300 kronor kilot att ta fram. Alltså fick det strykas från listan över komersiell odling.
Men det allra främsta problemet är faktiskt brist på bra odlingsmark. Vi har för dåliga förutsättningar och för dålig mark där vi bor. Och det är också ett problem med “storskalig” produktion – att hitta tillräckligt bra odlingsmark. Är det ens vettigt att försöka göra det? Borde vi inte sträva efter att fler personer istället odlar sin mat småskaligt hemmavid? Jag vet inte. Vi vet inte. Det är därför vi tar uppehåll för att fundera på det. Och på kuppen kommer vi i år kunna odla mer för vårt eget husbehov – och mer varierat än någonsin tidigare. Jag skulle säga att vi allihop fått en nytändning i vår strävan efter självförsörjning. Förhoppningsvis startar vi upp produktionen framöver igen.
Världen är väldigt komplex för skulle alla börja odla sin egen mat – vem skulle då sköta barn, vårda sjuka, köra bussar? Och ska vi odla storskaligt kommersiellt och närodlat – vem ska betala för dessa grönsaker som är så mycket dyrare än det som importeras? Och vem är beredd att jobba inom lantbruken? De flesta större odlingar (som tex den stora odlare i närheten av där vi bor som har odling till grossist) som använder arbetare från Ukraina och Litauen eftersom det inte är många svenskar som är beredda att arbeta så pass hårt för sån dålig peng som detinnebär.
Jag läser mellan raderna att du tycker att mitt arbete är extra klandervärt? Men skulle du vara beredd att betala mig för mitt arbete så att jag slapp ha annonser? Och hur är det med annan reklamfinansierad media? Aftonbladet? DN? Expressen? Är det fel? Och hur resonerar du kring personalen som jobbar i klädaffärer eller på badhus eller andra miljöskadliga verksamheter? Vilket ansvar har de för vad deras jobb lämnar för avtryck?
Jag har aldrig hävdat att målet är att försörja vår familj på odling. Jag brinner för att skriva, fota och skapa och det är där jag letar mina intäkter. Och min man har hela tiden arbetat parallellt som sjukgymnast. Sedan vill vi bruka marken där vi bor, äta vårt eget kött i hög grad och ha våra egna grödor. Hur den ekvationen ska gå ihop på bästa möjliga vis – det utforskar vi fortfarande för det är sannerligen ingen lätt ekvation.
Jag tycker att den här diskussionen var intressant. Visst har Fia gömt en ganska vass kniv i resonemanget som är riktad mot influencerjobbet. Clara, du frågar om ditt jobb ska ses som ”extra klandervärt”. Jag tror att svaret (som Fia, och eventuellt jag själv ser det) finns i boken Reklamen är livsfarlig av Sven lindqvist. Skriven på 50 talet men märkligt aktuell trots att den skrevs på 50-talet.
Jag har tänkt på det mer och mer på sistone, det här med reklam. Att jämföra med annan reklamfinansierad media som DN håller inte. Det är helt olika personer som jobbar med sälj och gräv. Så upprätthålls trovärdigheten. Medier som tummar på den skiljelinjen tappar i trovärdighet.
Därför är influencers mer att betrakta som reklamare än som journalister. Reklamare är ett kreativt jobb, och går ut på att sälja. Din ekonomiska realitet är att reklam drar in mycket pengar som ger dig kreativt spelrum. jag klandrar dig inte, sannolikt hade valt likadant om jag varit i samma sits. Men det innebär att du är reklamare, och reklamen är livsfarlig.
Men nu handlar det väl inte om trovärdigheten utan miljöfrågan? Eller missade jag något? Jag tycker att det finns en stor skillnad i trovärdighet mellan en journalist och en influencer. Annars är det en ganska usel journalist som knappast gör sitt jobb. Men om reklamen är så livsfarlig borde väl inte DN, Aftonbladet och TV4 ha reklam överhuvudtaget och klandras på samma sätt för hur de bidrar till att folk köper bilar, kläder och resor utomlands? De är dock beroende av reklam för att överleva – precis som jag.
Om du istället betalade mig för att få läsa bloggen – skulle jag vara mer trovärdig då? Eller skulle jag kanske vara mindre trovärdig? Kanske skulle jag inte våga diskutera och svara så frispråkigt till dig eller Fia om jag trodde att ni då skulle dra tillbaka ert ekonomiska stöd till mig?
Jag måste säga att jag blev irriterad helt ärligt av Fias text och det står jag för. Jag är exempel på en läsare av bloggen som mig veterligen endast köpt en bok av Clara pga bloggen ”Vintagepimp el vad den nu hette, har tyvärr glömt exakt eftersom det var 2011 den inköptes. En mkt bra och inspirerande bok som handlar om återbrukande och DIY-fixande av redan existerande saker hemma el 2nd fynd. Jag har blivit sugen på att köpa vintageskor, loppisfynd och secondhandklänningar men har alltid handlat 2nd hand, även som liten. Hittar sällan skor och kläder i min strl numera sedan jag ej är 32/34 el 36/38 utan snarare 40/42. Folk lämnar ofta in kläder de vuxit ur och det är inte sällan de mindre storlekarna. Jag läser främst Clara pga hennes texter. Jag köper inte Saltå kvarn, sminket Clara skriver om, mobiltelefoner till min son etc. Jag lägger märke till reklamen men det finns ÖVERALLT i vårt samhälle, på bussar, pendeltåg, perronger, på ICA, på tv, i gammelmedia, kommersiell radio mm mm. Jag minns att jag blev irriterad när universitetet jag gick på började ha reklam på insidan av toalettdörrarna, inte ens på toaletten fick en vara ifred. Det är knappast influensers som är ”värst” och det är väl inte det Fia skriver heller men jag anser att du trycker väldigt mycket på annonserna Clara gör och är beroende av för att driva bloggen. Det är lite hårt tycker jag, Clara om någon gör extremt mycket annat än att uppmana till viss typ av ändå rätt medveten konsumtion, hon skriver inte bara bra texter på bloggen, hon fotograferar, skriver olika typer av böcker, hon har haft Miss Clarity, resebloggat, mkt om tåg, varit programledare i radio o tv, föreläst tillsammans med Anna-Karin om digitalt entreprenörskap och jag vet inte allt. Så sluta klanka ner på en kvinnlig driftig egenföretagare, det är så typiskt att kvinnor får skit medan män(nen) som vanligt klarar sig undan någon klander oavsett vad de gör, de ges inte alls samma ansvar att vara moraliska förebilder som kvinnor. Fy fan vad jag är trött på det. Slut på rant från tant.
Med vänlig hälsning, förskollärare som är 41 år och som sagt konsumerar ganska så lite trots läsande av Claras blogg sedan ungefär 2010/2011.
Tack Fröken K <3
Jag förstår att du känner att du måste försvara sina livsval. Jag känner själv att jag inte borde yttra mig i vissa frågor för jag köper ju själv köper leksaker som det står ”Madde in china” på, kör bil till affären lite för många gånger i veckan. Handlar alla kläder till mitt barn nya för jag inte har ork att tradera osv. Problemet är inte att du och din familj har gjort några val som är mer eller mindre klandervärt än någon annan. Vad jag vill belysa är att vi alla i denna sidan av världen är helt beroende av billig fossil energi, billig arbetskraft från människor i andra delar av världen som är tvungna att jobba för en mycket lägre timlön än vi och under sämre förhållanden än vi, billiga råvaror och att det finns en slappare miljölagstiftningar i andra delar av världen så vi kan utvinna dom osv. Vi kan inte här i Sverige livnära oss på primär produktion av det vi behöver. Vi kan inte tillverka varor, odla mat osv för försörjning om vi inte gör det i massiv industriell skala. Detta beror på att vi behöver volymer och billigt pris så vi kan använda vår lön till att konsumera mycket utöver det nödvändigaste. Varför jag valde att skriva denna funderingen var inte för att attackera dig och ditt yrkesval utan för att jag tyckte att det blev så otroligt tydligt här i att jordbruket inte är något ni lever på. Ni lever på att sälja varor som tillverkas på helt andra villkor. Det är inget unikt levnadsval just för er i. Du kan inte driva en blogg där du skriver om dina vardags reflektioner och endast är en digital vän. Du kan inte leva på det. Det är ju genom den relationen du bygger upp som en personlig influencer som du sen kan sälja varor och skapa köpkraft. Den är en miljö fråga( överkonsumtion, typ av konsumtion osv) det är oxå en rättvise fråga( kan vi använda andra människors billigare tids så vi kan få mer, kan vi köpa solceller från kina som producerats under vidriga förhållanden för att vi ska få kalla oss ”självförsörjande på el” osv) jag tycker det är strukturer man ska diskutera och belysa även om vi lever i dom. Vi måste ju leva utanför samhället för att inte vara bov i dramat här. Vi är alla medskyldiga till detta levnadssättet. Det öppnar upp för diskussion eftersom du offentligt delar dina livsval här.jag tycker att man kan reflektera över strukturerna och dom val man gör utan att känna att man måste göra perfekta val för att få ha en röst.
Ja, dina resonemang är ju helt självklara och sanna för alla som har minsta samhällsanalys och insyn i hur världen fungerar. Vi är beroende av fossila bränslen, billig arbetskraft och naturresurser framförallt från fattiga delar av världen som utnyttjas hårt. Varken du eller jag står fria från det. Så hur tycker du att vi ska göra för att komma framåt? Hur gör du själv?
Fröken K: jag tänker att vi kanske släppa den här tanken på att allt kvinnor gör är oantastligt och att allt vi gör ska få stå över all analys och diskussion. Lite som när Hannah&Amanda grinade över kritiken deras vitamintillskott fick – de ville få det till att folk var kritiska för att de var kvinnliga entreprenörer. Sedan att deras produkt var överprissatt och rent ut sagt onödigt, det ville de inte diskutera. (Obs, för att vara övertydlig, jag jämför inte Clara med H&A nu).
Vill bara kommentera Annas kommentar; att min analys är ”platt” menar du att den är enkel/ytlig? Det får stå för dig. Jag har studerat ganska mycket; däribland historia, litteraturvetenskap och lite genusvetenskap och är feminist så jag (kanske) är naturligtvis färgad av en feministisk analys av samhället, jag har dessutom sedan barnsben läst författare som Mary Wollstonecraft, Jane Austen, systrarna Brontë och sedan under studietiden Fredrika Bremer, Victoria Benedictsson, Virginia Woolf, Judith Butler, Julia Kristeva mfl, jag har även sett mycket film och dokumentärer där många varit om kvinnlig erfarenhet. Vi lever i ett patriarkalt samhälle som bedömer kvinnor utifrån en mycket snävare mall och högre moralkodex. Det är alltså mångåriga universitetsstudier med bl a uppsatser om kvinnlig erfarenhet och livslångt egenstuderande som ligger till grund för min text om det blev ”platt” then so be it. Jag tycker för övrigt man visst kan kritisera kvinnor och jag gör det också, case in point; Fia och dig. Bara för att jag ”håller med” Clara Lidström betyder det INTE att jag är ett mesigt mähä som tycker att alla kvinnor är sk ”oantastliga”. I sådana fall har du tolkat mig fel.
Fröken k det var jag som tyckte att din analys var platt och jag förklarar gärna varför.
Du säger att Clara aldrig har fått dig att köpa något mer än en bok. Sant må d vara. Men Clara tjänar faktiskt sin inkomst via bloggen, enligt henne själv, på annonser. Annonsörerna skulle aldrig välja att ha ett samarbete med henne om dom inte visste att det som hon visar på sin blogg skapar enorm köpkraft. Det är inga små företag hon annonserar för heller…
Jag jobbar som sagt i butik, om Ernst Kirchsteiger har granatäpplen i ett recept i sitt julprogram så säljer vi granatäpplen i butiken som aldrig förr veckan efter. Det är naivt att tro att influencers inte styr vad vi vill köpa och att vi vill köpa.
Jag har inte haft för avsikt att klankat på Clara som entreprenör eller Clara som person eller claras bedrifter som kvinna?!? Vad jag ville belysa var att man inte kan leva på primär produktion. Något clara oxå tagit upp innan och nämnt att hennes man har haft sämre inkomst än henne för att han har sysslat med jordbruket. Både hon och hennes man har ju levt på bådas eller hennes inkomster så ingen av dom är väll bättre eller sämre som man eller kvinna om du vill ta med dom perspektiven tänker jag. Problematiseringen är ju att för att dom ska kunna bo på landet och odla grönsaker och för att Clara ska kunna skriva sina texter måste hon sälja produkter och skapa köpkraft hon sina läsare. Problemet är att dom varorna som hon och många av oss andra måste sälja är tillverkade och drivs av billig fossil energi, billig arbetskraft, en global ekonomi, billiga transporter. Exakt sånt som ligger bakom en ojämlik fördelning av resurser, klimatförändringar och miljöförstöring social orättvisa osv. Clara säger ju själv att ja så är det och hon förstår problemet men vad ska hon göra. Så här är världen. Det är detta jag ville kommentera som att systemet är tokigt. Inte Clara. Man kan ju säga trist så här är det men jag vill gärna att mitt liv ska fortsätta som vanligt för det funkar fint för mig även om det är på bekostnad av barnarbete, miljöförstöring, överkonsumtion osv osv. Eller får man ta sig en funderare och öppna upp för diskussion. Man kan ju låtsas att det inte är så här eller att det måste va så här men när vi alla är med att skapa en kultur av konsumtion så har vi ju oxå ett ansvar. Tillexempel har Clara gjort inlägg om att sluta hetsa i väg konsumtionen kring barnkalas och sluta åka på spa med era ungar. Detta är tycker jag ett bra exempel där hon använder sin röst och sin plattform till att påverka konsumtions kulturen. Hon får folk att tänka till!
Så jag tycker inte hon som person är ett moraliskt förfall eller brist på vettiga värderingar. Hon är ett barn av sin tid precis som vi. Jag tycker dock att det är sjukt att man ska leva på gränsen till fattigdom om man väljer att odla mat i en liten lokal ekologisk skala som ger näring till människor som köper och mening till dom som odlar. Samt att man tar hand om miljön skippar förpackningsmaterial och långa transporter. Det är win win för alla utom för sin ekonomin. Om du däremot säljer produkter från stora företag som tillverkar produkter i industri skala, dåliga löner och villkor, transporteras långt osv osv då kan du tjäna en bra lön. Fast du inte ens tillverkar varan. Influencers roll är att skapar en story kring varan och på så vis konsumentens förtroende. Köpkraft uppstår. Inte Clara som är problemet. Men vi är alla del av problemet så länge vi upprätthåller denna ordningen som okej och alla kanske borde reflektera över det och försöka ändra kulturen kring konsumtion och behov vs begär.
Du kan såklart välja att inte lyfta den här diskussionen alls, ta bort mina kommentarer och hålla dig till den ganska platta analysen som fröken k lyfter. Otroligt svårt att veta hur man ska agera. Just det här med att bryta in och försöka ha en djupare analys av saker i offentliga sammanhang är något jag tycker är viktigt. Att man analyserar och läser och diskuterar så mycket så möjligt så människor blir medvetna om dom krafter och strukturer som formar vårt liv. Jag har alltid ett citat i mitt huvud och jag minns inte exakt var jag läst det. Tror kanske det var slavoj Zizek ” culture doesn’t give us what we desire, it tells us how we should desire “
Det är mycket detta jag tänker att sociala medier, influencers, bloggare osv bidrar till.
Men samhället i stort är ju byggt på att skapa konsumtion och köpkraft. Min grund tanke när jag läste ditt inlägg var inte att Clara är en slug annonsör som försöker få oss alla att handla en massa vi behöver. Du gör ett jobb med säkert alla bästa avsikter. Jag slogs av strukturerna bakom som är skapat av vår konsumtionskultur. Att jordbruk inte är lukrativa men att sälja saker som man inte ens själv har gjort, som en slags förmedlare, är lukrativt. Det är tokigt. För att det är denna grund struktur som driver ojämlikhet, miljö förstöring och resursutnyttjande. Jag ville lyfta det och diskutera det i kommentarerna för jag tycker detta är intressant. Inte för att hänga ut dig som personligt ansvarig för system felet. Jag jobbar själv i butik och vi pratat mycket kolleger i mellan och med kunder hur mycket som är sjukt korkat i butiks världen. Typ att det är billigare att köpa importerat nötkött från Uruguay som färdats över helt klotet än svenskt kött. Att vi slänger tonvis med mat som det inte är något fel på. Att vi producerar lika mycket eller mer avfall som vi producerar varor. Det finns en gräns för hur mycket vi kan göra inom ramarna för systemet. Men vi måste lyfta tokigheterna, prata om det, ifrågasätta det. Få ett annat narrativ än att detta är normalt och helt ok. Har man suttit en kväll på Instagram så vill man måla om hela huset i en harmonisk beige färg skala, köpa en växa säng i trä med vackra linne lakan till sina barn, ha en gemytlig trädgårdsodling och resa till Maldiverna.. för att inte tala om snällare barn och en perfekt kropp typ. Hur mycket är vad vi vill och hur mycket behov och begär skapas av dom världar vi bjuds in i på sociala medier? Problemet är kanske inte alla dessa drömmar som skapas i människors huvud. Problemet är att våra drömmar finansieras av andras mardrömmar. Sweatshops i Indien som syr kläder, barnarbete i kina som gör solceller, gruvdrift efter metaller till våra elektriska apparater som ödelägger ekologiska system. Sen ska all förpackas, förflyttas och sen kastas. Massor av resurser, arbetad tid, fossila utsläpp och avfalla är kostnaden. Ändra narrativt, prata om detta, analysera, fundera, läs, skriv en bok, intervjua någon på bloggen. Skapa en annan kultur är konsumtions kultur. Hade det funnits en enkel lösning hade vi alla gjort det, vi vill ju egentligen ha en annan typ av samhälle eller hur?
Jag tror ändå att sociala medier kan va ett starkt medium för att lyfta alternativa tanke sätt och ifrågasätta exploaterade strukturer.
Men som sagt detta är din plattform och du väljer själv vilken kultur du vill vara med att skapa. Du kan enkelt ta bort mina kommentarer om du inte vill ha den här typen av diskussioner. Dom är jobbiga, man ser sidor in sina livsval som inte är jätte härliga.
Jag har ingen avsikt att plocka bort dina kommentarer och som du märker har jag lagt ganska stor tid på att besvara dem. Jag vet bara inte vad det är att diskutera? Det är självklara, rimliga och välkända argument du framför. Vad ska jag svara? Jag håller med dig till stor del. Jag tror absolut att sociala medier skapar ett driv efter att konsumera mer – men också att skapa själv, vara kreativ, ta hand om det man har eller leta begagnat. Det beror väl på vilka influensers man följer och vad de skriver om. Att influencers sedan måste ha reklam för att finansiera timmarna som läggs ner är också ett faktum. Alternativet är att folk ska betala för läsningen. Men den influencern riskerar ju fortfarande att inspirera följaren med sin blotta livsstil.
Nej det här blev mest ett försvarande av position och det var inte min avsikt att det skulle bli. Det här var heller inte alls rätt plattform för den här typen av diskussioner. Du är en fantastisk entreprenör såklart annars hade du inte kunnat driva allt detta. Jag vill inte pressa dig eller sätta dig på pottkanten med analyser som du uppfattar som angrepp på ditt yrke. Jag förstår varför denna diskussion skaver, varför du lägger tid på kommentarerna och varför du frustrerat frågar vad du ska göra och vad du ska svara.
Jag tänker släppa ämnet för det här var inte meningen att få någon att må dåligt över. Jag står för allt jag har skrivit men jag ber om ursäkt för att jag valde att skriva det här. Helt fel inser jag.
Fantastiskt bra skrivit! Du formulerar allt det jag tänker på ofta!
Jag är 50 år och fick som barn höra historier om hur tufft min farmor hade det när hon växte upp. Hon föddes för ca 110 år sedan, 1910. De åt sill och potatis varje dag. Hennes mamma slet hos bönderna som daglönare när arbete fanns. Även farmor och hennes syskon började jobba tidigt. De ärvde alla kläder, lappade och lagade. Och såklart: gick utan skor den varma årstiden.
Egentligen är detta inte så länge sen, några generationer bort bara. Idag är det självklart att i äter varierat och kan köpa kläder och skor till våra barn och oss själva. Vi har fått det så fantastiskt mycket bättre i Sverige. Men vi vill inte se att en del människor på andra platser i världen har det som min farmor och hennes syskon, med barnarbete, dålig mat och kläder. Allt medan vi överkonsumerar!
Så Tack Fia för bra formuleringar och vettiga ifrågasättande!
Ok. Hej Fia! Jag orkar inte diskutera alla delar av ditt resonemang om överkonsumtion, exploatering av andra fattigare människor kontra reklam/annonser, influensers, småskaligt jordbruk, konsumtionshetsande eller eftertanke om vad ev konsumerar mm. Jag håller nämligen självklart med i din analys av vår (dvs de mer eller mindre relativt välbärgade människor som bor i västvärlden), vår överkonsumtion, marknadsekonomin och kommersialismen är det en kan och ska kritisera OCH problematisera vår konsumtion av både varor och tjänster som dels oftast är omiljövänliga, dels på det stora hela är hela vår livsstil ohållbar. Där tycker vi lika. Jag tycker endast att Clara fick liksom klä skott/bli svarta fåret för detta om man nu kan kalla det omoraliska eller klandervärda beteende/livsstil som nästintill ALLA på något sätt bidrar till OCH är ansvariga för. Jag är inte dum i huvudet. Jag är trots min platta analys faktiskt rätt allmänbildad och högutbildad, jag har läst 6 år på Sthlms universitet. Du är långt ifrån den enda med en samhällskritisk analys, sådana återfinns på många ställen i media och i böcker. Jag är bara så trött att så stora växlar ska dras när Clara gör ett inlägg som detta. Visst det personliga ÄR politik men varför ska tamigfan alltid dessa influensers dras i smutsen? Jo det kan jag svara på; de är driftiga kvinnor som drar nytta av att vi lever i ett samhälle präglat av marknadsekonomi och överdriven konsumtion. Inte en enda jävla manlig entreprenör har någonsin blivit lika kritiserad som låt oss säga Katrin Szytomierska, Isabella Löwengrip mfl. Men tillåts vara framgångsrika och driftiga o för all del dra fördel av vår önskan att konsumera. Jag har inte heller sett något större ifrågasättande om manliga poddare som Alex&Sigge eller Pappapodden som alldeles säkert är annonsfinansierade också. Det är kritiserandet av kvinnor jag vill att vi problematiserar. Det verkar dock inte du Fia förstått. Du tror att jag är en naiv konsument utan någon som helst djupare samhällsanalys. Det gör mig faktiskt en smula irriterad, känns som du klappar mig o andra på huvudet, du har minsann sett igenom ”ditt o datt” medan jag och andra endast glatt o okritiskt konsumerar utan en tanke på de människor o länder vi exploaterar. Fel! Jag köper väldigt sällan nytt o lappar och lagar ALLT ALLT ALLT. Ok inte vanliga strumpor men alla raggsockor som min mormor dessutom oftast stickat.
Tänkvärt inlägg Fia. Tack!
Åhhh, nej☹️ Har nog varit prenumerationskund sedan början när Marstorp var via min farm eller vad det hette. Kommer att sakna grönsaker och de fina recepten.
Tur att jag har sparat en del recept.