Kunde inte sova när sängkläderna klibbade mot ryggen och rummet badade i ljus. Så trots att klockan visade på 02.30 steg jag upp och gick ut för att plocka blommor. Vände dock i dörren och hämtade kameran när jag såg hur vackert det var.

På kvällarna stiger dimman från ån som rinner längst nere på åkern och förbinder de två olika sjöarna i byn. Då bäddas allting in i ett vackert dis.

Aprikos himmel och syrener i pastell. Syrenerna är helt otroliga i år – tror aldrig jag sett en kraftigare blomning.

När jag var liten och såg på Pang i Bygget med mamma och pappa drömde jag om att ha lika tjusiga nattplagg som Sybil Fawlty. Så när jag hittade det här nattlinnet på en loppis fick mitt barndomsjag äntligen sitt lystmäte. Nu ska jag bara lägga mig i sängen och kedjeröka och gasta åt min man så är drömmen komplett!

En annan stilidol jag osökt kommer att tänka på från min barndom är Doris i Jönssonligan på Mallorca. Hur är det möjligt att vara så snygg som Birgitta Andersson är där?

Volanger, prickar, enorma kragar, festliga hattar, pumps i färg och knalligt nagellack! Doris är lika överdådig och färgglad som en kanelrosbuske.

Det är så märkligt vilka upplevelser från barndomen som fastnar och som man sedan kan leta ett halvt liv efter ett sätt att återskapa.

Letar för övrigt fortfarande efter en lika snygg gul ägglåda som den Björne hade i sitt magasin.