I lördags morse satte jag genast igång med projekt ommöblering för att rymma julgran. Jag önskar att jag kunde säga att jag var en sådan där som hade en given plats för granen och med värdighet kunde placera ut den varje år.
Istället är det lite mer som att försöka trycka in en semla genom en dörrspringa. Eftersom vi dessutom precis har köpt ett piano som också ska rymmas och nedervåningen är mer än lovligt övermöblerad fick jag verkligen tänka till. Men tillslut hittade jag en lösning.
När jag möblerat gick jag ut och fyllde på fågelmat. Kom igång med matandet alldeles för sent i år och nu har vi inte en enda fågel. Förra året var det enorma mängder i trädgården. Hoppas verkligen de dyker upp så småningom! *Skrikgråter i kudde*
Satte upp julkärve i alla fall och matade fåren.
Nej men kolla vad har vi här. En mystisk låda. Är det en sarkofag? En träbeklädd frysbox eller en kaninbur för en Belgisk jätte? Nej ingalunda.
Jakob har byggt ett utebad. Inget sånt där jolmigt spabad med bubblor utan ett kallbad. För iskalla bad. Kallbad är ju annars rätt besvärligt att få till här uppe eftersom varje vak fryser igen över natten. Men nu finns alla möjligheter till självplågeri!
En isolerad låda med ett plastbadkar inuti och en doppvärmare som slår till om det blir kallare än fyra grader. Har inte vågat mig i ännu men tänker att jag kanske testar efter jul? Då planerar jag för storartade nya rutiner. Wim Hof och hela baletten!
Sedan kånkade jag in julgranen. Den hade först stått i den svala källaren i tre dagar och druckit vatten ur en tiolitershink. Men nu fick den komma in i värmen.
Jag plockade fram pumlorna av glas. Börjar bli en rätt ansenlig mängd nu. Det är ett friskehtstecken i min julsjuka att jag numera går rakt förbi julkuleavdelningen på loppis. Jag anser mig vara mätt på denna punkt.
Pojkarna ville såklart vara med och pynta. Det ser kanske lugnt och fridfullt ut men i bakgrunden dånade “Vår julskinka har rymt” och “Juligen” på repeat.
Förra året hade jag lametta i granen men det gör jag aldrig om. Det gick fasen inte att få bort när jag plundrade granen och långt efter att själva granen brunnit upp till valborgsmässoafton flög det omkring lametta på gården. Hittade till och med lametta när jag räfsade löv i höstas.
Alla fick delta i pyntandet och som det pyntades. Ulf önskade hela tiden att vi skulle hänga pepparkakor i granen men den bluffen genomskådade jag. Pepparkakor i granen får vänta tills barnen är stora nog att inte tugga hela julprydnaden av snöret. Har sett för många lemlästade grisar för att låta detta pågå.
Av samma anledning hängdes alla kristyrer högt.
Sedan var vi tvungna att ta igen oss lite. Barnen tittade på film. Och JA. Vi har en teve hemma. Det är fruktansvärt men jag får ju tyvärr inte bestämma allt här i livet. Den står i alla fall gömd bakom skåp och draperier så gott det bara går.
Själv smög jag iväg och la mig i sängen och läste så fort jag bara fick chansen. Läser nu volym 2 av Fåfängans marknad och börjar redan oroa mig för att den snart är slut. Det är ju så mysig läsning!
Boken är dockskåpsliten och tryckt med de minsta bokstäver människan har skådat. Dessutom är pappret så tunt att texten lyser igenom på baksidan. Skulle behöva förstoringslas och pannlampa när jag läser.
Mitt på dagen kom farmor ut och hälsade på. Älskar när vi får besök på helgerna så att det blir festligt och socialt utan att vi behöver åka hemifrån. Det pusslades och spelades och grävdes snögrotta. Och sedan svirade jag om och mötte upp min bästis Elina i stan
För – av våra sängkammarblickar att döma – en riktigt romantisk afton. Jag bar den här outfiten rakt av.
Medan Elina förförde mig. Egentligen var vi dock bara förförda av maten som var något i hästväg.
Och det var så skönt att få sitta och prata tills stället stängde och komma ikapp med allt som hänt sedan sist.
Vår fina stadskyrka med snöigt torn. Även bildbeviset på att vi faktiskt var ute till klockan tolv. Sedan skjutsade jag hem Elina och vi satt kvar i bilen länge och pratade (eftersom fem timmar på restaurang inte är nog) och därefter körde jag hem till byn.
I säng kom jag inte förrän halv tre på natten.
På söndagen vaknade jag ändå ganska tidig med en tydlig mission – nämligen att få undan lite matlagning inför jul. Kan ni se på ingredienserna vad som skulle lagas?
Ja, just precis. Ni listade ut det lätt som en plätt. Finsk kålrotslåda och brunkål. Låter bedrövligt men är gudomligt.
Förkläde på.
Stekte kål som att det inte fanns någon morgondag.
Farmor lekte med Ulf och storbarnen stack ut och åkte skrana med Elle. In kom de en timme senare.
Svettiga, rödkindade och blöta inpå bara kroppen efter att ha åkt skrana och tydligen nästan dött på kuppen. Ändå åkte de tio varv. Dödslängtan måtte vara stor.
Den här tråkiga brunkålspurèe-bilden får illustrera det härliga budskapet: att jag ÄLSKAR att stå hemma i köket, laga mat, elda vedspis, lyssna på radio och ha barnen i kjolarna. Nära men liksom ändå nöjda – donandes med sitt eget. Precis så här tänkte att jag skulle stå när jag drömde om att vara vuxen, ha en gård på landet och ett tjog ungar.
Medan brunkålen puttrade och kålrotslådan gräddades svängde jag ihop två sorters sill.
Pepparrotssill med lingon och dill. Och en fetaostsill som är toppen!
Sedan vankades det mat. Barnen hjälptes åt och skalade potatis och sedan åt vi sill och potatis till lunch.
Och så spelade barnen UNO medan jag tog hand om disken.
Den förmiddagen fick jag ihop fyra rätter till julbordet. Men sedan var jag så trött att jag fick lägga mig och vila en timme. För jag skulle nämligen gå och se….
Räkhäst med Per Anderssons. Chansade och bokade i höstas men sedan blev det inställt när vi väl skulle gå. Men nu gjorde vi ett nytt försök. Dock var Jakob krasslig så istället tog jag med mig Elina.
Det var en helt sanslös föreställning. Som att bevista hjärnan hos någon som går på LSD. Skrattade mitt hesa häxskratt tills jag inte fick luft.
En rakt igenom underbar decemberhelg. Så nu kan det gärna få bli jul tycker jag!
29 svar
Fast potatislåda är ännu bättre 🙂. Och brunkålmed äpple istället för ättika. Det är det enda jag saknar sedan jag slutade äta kött. Nybakad varm skinka, potatislåda, brunkål ock skinksky. Mamma kom från Finland så det har jag ätit varenda jul tills jag slutade ära kött. Nästan det ena jag åt på julbordet dessutom. Förutom en finsk efterrätt gjord på katrinplommon och med kanel. Låter inte heller gott men ÄR det.
Så mysigt! Och älskar alla, för mig, ovanliga uttryck som att maten var i hästväg 😅
Och jag röstar på finsk morotslåda. Ett måste på julbordet! 😀
Jag hänger lametta i granen varje år och har aldrig problem med att få av den. Hänger den dock i små “klasar”. Första gången jag köpte lamettan delade jag liksom upp den i 10-15 delar så de är ganska lätta att ta loss och hänga upp igen nästa år. Blir ju ett helt annat utseende dock än om man har det över hela granen.
Vad roligt att någon uppskattar de finska ugnslådorna såsom morotslåda, kållåda, potatislåda. Och så får en ej glömma den förträffliga leverlådan! När jag var liten var jag tvungen att äta dessa då de fanns på julbordet varje jul. Tur att jag som vuxen kan bestämma själv vad jag vill äta. 😁
Äter leverlåda med lingonsylt varje gång jag är i Finland, så gott!😁
UNO. Är det efter den spanska siffran ett? Det är isf ett faktum som slog mig först nu som 37åring.
Man ska ju säga uno när man har ETT kort kvar 😉
Haha men herregud! Aldrig någonsin tänkt på😂 såklart!
Apropå barn som äter upp dekorationen i granen:).När vår dotter var tre generationer vi hon ideligen och slickade på godisarna på pepparkakhuset. Då saltad min man godisarna…. Dottern gjorde ven grimas men fortsatte glatt att slicka … De slutade dock när hennes ömma fader perppade godisarna med chilli☺️😁
Elisabeth, kul historia 🤣 men hur blev det då med att äta upp pepparkakshuset efter jul?! 🥵
Undrar också det, men det kanske går att dammsuga av chillin?
Alltså det var en dutt chili på en av hennes favorit godisar som hon alltid slickade på. Så den tog vi bara bort.
Jag skulle gärna se lite inspirationsbilder på hur man kan placera en TV så diskret som möjligt! Har nämligen inte heller hundraprocentig bestämmanderätt i hemmet, tyvärr.
Åh ja! Det skulle jag också uppskatta.
Haha, exakt sådär är det hos oss med placeringen av granen, varje eviga år, fattar inte hur det ens är möjligt! Tips angående tv: jag köpte ett gammalt linneskåp, ett sånt där från 30-talet med två dörrar, och bankade ut bakstycket , satte tv:n med väggfäste på väggen och bara sköt skåpet framför. Så nu är det ett jättetrevligt skåp att ställa pryttlar på, och sen vips öppnar man dörrarna så är det en tv. Som balsam för min teknikhatande själ!
Clara, vill ge dig en eloge för ditt fantastiska språk och humor som bara blir bättre och vassare för var dag. Uppskattas enormt, skrattar högt här hemma åt det ockult vackra och formuleringar som “Boken är dockskåpsliten och tryckt med de minsta bokstäver människan har skådat.”. Tack!
”Trycka in en semla genom en dörrspringa” – som jag skrattade.
Så härligt med ballbad tillgängligt! De sk jag nog ta och härma😊
Och blev ju väldigt nyfiken på hus tven står, den eviga frågan att få den att ”försvinna”
Måste bara få göra ett inlägg om din “dunderglögg”..silade den i helgen och…det var den godaste jag någonsin druckit!! Inte så sötsliskig som många är,den blir det repris på nästa år. Tack för receptet och önskar dig och din familj en riktigt God Jul!🤶🧑🎄
Va kul 🤗❤️
Nej aldrig mer lametta i julgranar! Borde förbjudas 😅 😂 hade det också ett år och blev galen på det. Måste vara det sämsta för miljön någonsin, hamnar överallt och omöjligt att återvinna korrekt!
Så fin granen blev och underbara bilder!
Jag har lametta i granen varje år, plockar ur och “återvinner” och sparar till nästa år. Förstår inte problemet 🙂 Eller är det för att ni hänger dem en och en och liksom “häller” dem över granen? Då antar jag att man får plocka bort dem en och en också och det väl lite tid…
Kan du visa fler bilder på granen? Jag funderar på hur du gör för att glittret ska hänga så rakt ner?
Alla du a bilder är så vackra. Hur gör man för att få till så bra bilder? 😃
https://blogg.loppi.se/kina/
Vad bra o roligt du skriver! Älskar’t!
Jag blir glad över att ni har tv (märkligt nog). Men jag kände ergonomiskt att det gjorde ont i nacken och ögonen på mig med bilder där barnen satt ihopklämda i soffan och skulle titta på en liten bärbar dator. Jag tror stor tv-skärm är bra för alla.
Vår tonåring har fått en tv i sitt rum, som hon då kan titta på istället för på sin ipad. Just för större bild, bättre för ögonen och kroppen.
Vi har heller ingen fast plats för granen och jag älskar det. Det är så gott att ha ett sånt hem som går att möblera om och känna in och älska på olika sätt. Vi bor i en tre men har ändå lyckats ha den i olika rum olika år.
Allt du gör, allt du hinner och orkar ger mig hopp just nu. Nyss sjukskriven för stress och utmattning och undrar hela tiden när jag kommer orka något alls igen. Sen läser jag din blogg och inser att det finns en väg ut ur det här. Att jag kommer komma ut på andra sidan. Ska bara försöka låta bli att projektleda mig själv ut ur sjukskrivningen…