Kom hem sent igår och vaknade idag till den vackraste morgonen – men med ett tryck över bröstet. Ibland när jag varit borta och haft semester känns det som att det knappt är värt det med tanke på arbetsbördan när jag kommer hem igen. Jag ligger efter med allt. Lite extra mycket den här gången eftersom förra helgen försvann i sjukdom. Jag behöver ju mina helger för att ligga i fas! Just idag är jag stressad över:
Det enorma tvättberget
Att jag skulle behövt åka och sopsortera för tre veckor sedan för garaget håller på att sprängas av alla kartonger.
Fåren måste få en ny hage stängslad. Just nu rymmer de ständigt till bättre bete.
Jag behöver rensa ogräset i mitt trädgårdsland och sedan få dit kompost och jord så att jag kan plantera ut i landet. För varje dag jag väntar blir skörden försenad.
Perennerna som står uppgrävda i väntan på en ny rabatt måste grävas ner.
Jag har inte tagit fram några utemöbler eller planterat en enda sommarblomma. Framsidan av huset ser förfärligt deppigt ut. Så trist att inte kunna njuta i trädgården när det nu äntligen är varmt och soligt.
Huset är äckligt och smutsigt efter att först jag och sedan Jakob blivit sjuka och inte orkat hålla efter.
Jag måste packa upp efter helgens resa.
Samtidigt har jag mycket på jobbet och behöver verkligen hålla ångan uppe där. Försöka jobba fokuserat under mina arbetsdagar och inte ägna tid åt en massa andra hushållsuppgifter.
När det känns övermäktigt gäller det att inte se på hela arbetsberget – utan ta ett steg i taget. Gör jag bara någon extra grej utöver jobbet varje dag så kommer jag ju beta av listan successivt.
Jag började således denna morgon med att ladda två tvättmaskiner medan barnen borstade tänderna. Och medan jag avverkade några jobbsamtal vattnade jag växthuset plus mina perenner så att de ska klara av att stå tills helgen när jag kan gräva ner dem. Det får räcka för idag. Och imorgon efter jobbet ska jag åka och lämna sopsorteringen och hinna vika in lite tvätt – och det får räcka för den dagen. Och när helgen äntligen kommer kanske jag fått undan majoriteten av de där stressmomenten och kan andas lite lättare. Flera av sakerna på listan är ju sånt som är roligt och som jag egentligen längtat efter. Måste bara få undan det trista först!
30 svar
åh vad jag behövde höra det här idag! har också varit bortrest och ligger efter med tvätt och sånt. skönt att höra att man inte är ensam.
En sak i taget ger en helhet tillsist. Bara att bädda rent, diska bort och byta duk kan göra att allt känns härligare. Det mesta står där det står, en vecka hit eller dit, det bryr sig världen inte om. Njut var dag!
Någon klok sa en gång att man ska börja med det roligaste annars orkar man inte göra det när man gjort allt tråkigt.😉
Fast jag hade satt stängsla om till fåren först. Så slipper du den stressen. Inte kulinär de inte är där de ska vara.
Andas. En sak i taget.
Oj vad jag känner igen mig i att det kanske inte är värt att ta ledigt pga att det “hopar” sig efteråt. Brukar göra som du gjorde i ditt inlägg, nämligen att skriva upp alla måsten både de roliga och mindre roliga sen bockar jag av efterhand och det löser sig alltid till slut. en sak i taget och det viktigaste först. Kram
Underbart! Jag har börjat tänka så efter sista utmattningen. Förut tänkte jag att SEDAN när jag gjort allt kan jag vila. Det “sedan” kommer ju aldrig. Att göra något varje dag känns meningsfullt och som att spara: många bäckar små…
Tomas Sjödin skrev i en av sina krönikor: att inte missnöjas över allt som är kvar att göra – utan glädjas över det som blev gjort. Amen på det! Så nu ska jag gå ut och kratta i (bara) två rabatter medan tvätten torkar på strecket.
Jag brukar försöka tänka på talesättet
” hur äter man en elefant?, en tugga i taget ” ❤️
Så jäkla bra 🙂 den ska jag lägga på minnet!
Inte alls svarar jag på den och lägger mig genast på sofflocket..
Vi pratade om det hemma i helgen: i maj borde man alltid jobba 60% istället för heltid, eftersom det är så mycket som ska göras i just maj, med husprojekt och trädgård, som egentligen är jätteroliga saker men som är svårt att hinna. Typ plantera om, plantera ut, Rensa rabatter, städa av tomten, bygga klart massa grejer inför semestern mm. Men maj brukar också bli en arbetsintensiv månad på jobbet, med allt som ska göras innan semestrarna.
Jag har lyxen att ha ett flexibelt jobb, så jag streckar en kväll i veckan när jag stannar på jobbet längre och betar av så mycket som möjligt. Och sen streckar jag en dag i veckan när jag jobbar hemifrån på förmiddagen och sen passar på att gå ut och jobba med mina hemmagrejer medan barnen är i skolan: rensar, planterar, tvättar fönster mm.
Så himla lyxigt att kunna göra så 😊
Låter på tok för tungt!!!
Men du kan väl fördela arbetsbördan med din make? Eller????
Vi kvinnor har ibland en förmåga att vilja klara allt själv…till vilket pris?
Jodå. Han har sina egna sysslor. Tex all matlagning, disk och handling. Det här är saker som tillhör mina sysslor
Men det där vet du själv att inte stämmer 🙈 du hamnar ändå städa och har även skrivit om att du städar, lagar mat osv trots att det ska vara hans sysslor nu.
Förstår inte vad du menar, är jag rädd.
Mitt svar var till Abba….
Lite fräckt svar, är det något du har att göra med?
Eftersom jag har begränsad ork som varierar från dag till dag har jag på senare år gjort min prioriteringslista utifrån vilka uppgifter endast jag kan utföra. Högst upp på listan kommer tex: medverka på olika besök/möten som rör mig hälsa, gå promenad, ringa vissa samtal, skriva mail, duscha eller rensa bland mina saker. Dessa gör jag först och längre ned på listan hamnar de uppgifter som jag kan delegera/be familj, vänner eller grannar om hjälp med. Om man har specifika hushållsuppgifter som man delar på i familjen kan man ju be om att få byta uppgifter om det passar bättre att man den
veckan tex diskar istället för att laga mat. Jag känner mig inte lika stressad längre sedan jag började prioritera uppgifterna på detta sätt.
Och till oss som är sjukskrivna vill jag citera min kloka make som brukar säga ungefär såhär till mig när jag gnäller över att jag inte orkat tömma diskmaskinen trots att jag varit hemma hela dagen. “Din läkare har sjukskrivit dig av en anledning. Att du är sjuk och behöver vila. Lägg inte energi hela dagen på att komma i kapp med hushållssysslor. Om du hade varit på jobbet hela dagen hade du kommit hem till en diskbänk full med disk och ingen hade tyckt det var något konstigt med det. Ditt jobb är att vila.”
Så klokt ❤️
Men kära nån! Ska du måst göra allt det där själv?
Ja, och om bloggen handlade om min man skulle jag lista hans sysslor också. Vi har ett helt excelark som reglerar våra sysslor så att det blir någorlunda rättvist.
Å wow det vill jag också ha! Känns lite privat att dela men vore väldigt intressant att veta vilka parametrar som ingår för att det skall bli rättvist. Tycker det är väldigt svårt hur man gör något rättvist. Vi gör alla arbetsuppgifterna olika noga och länge så tid är inte så givande, hur kul man tycker det är känns väldigt svårt att mäta, hur viktigt det är, hur frekvent det är, hur flexibelt det är osv. Undrar hur andra delar in att det blir rättvist.
Å jag kände precis tvärt om haha, var ju inte så mycket. Vem handlar, lagar mat, diskar, söver, skjutsar, läxläser, handlar vårkläderna som saknas, bokar semester mm? Hade själv också blivit stressad så förstå och håller med känslan till fullo det är inte det. Har i princip samma lista själv nämligen… men egentligen står det ju enbart tvätta, sopsortering och fåren. Resten är nöje och hobby. Slutar aldrig förundras hur min hobby kan göra mig så stressad… man skulle ha något mindre väder och säsongsveroende hobby.
Jag tycker det mesta känns bättre om man bara dammsuger ett varv! Det borde jag ta för vana att BÖRJA med. Det och att slänga soporna, typ.
En sak i taget! Vem har dött av lite lort i hörnen? Ta det med ro, det hinns nog med, så småningom, som min mamma brukade säga. 🙂
Jobbigt när “det som är roligt” blir till “måsten”… Låter väl ambitiöst i mina öron. 🤔
Städhjälp! Om man kan prioritera det. Så himla bra
Så himla orimligt att föreslå städhjälp till friska människor som kan städa efter sig själva. Hinner man inte ta hand om sitt hem är väl det rimliga att frigöra mer tid eller minska storleken på bostaden, inte att betala någon annan för att städa åt en? Herregud. Plocka ut lite härligt bidrag för det också (förlåt, avdrag kallas det visst när det är medelklassen som får pengar) kanske? Varför ska vi ha t.ex. en fungerande hemtjänst för de som behöver hjälp hemma när vi kan ge rika människor bidrag för att låta en lågavlönad kvinna/invandrad man städa åt dem?
Jag har varit stressad hela maj för det känns som att allt inne har blivit bortprioriterat pga ute. Samtidigt är det ju ute man vill vara. Jobbar mkt hemifrån så försöker beta små saker. Svårt att lägga sig på en rimlig nivå. Ibland är det skönare att bara åka till jobbet och slippa se allt därhemma..
Känner verkligen igen det där. Kom just till min stuga och fick andnöd av allt som måste göras. Idag vaknade jag till regn – och nu kan jag inte ta itu med att olja verandan och allt annat trädgårdsarbete jag tänkt. Men förr eller senare blir det ju gjort.
Oavsett vilket system man har för att göra hushållsarbetet/marktjänsten mer jämställd, så tror jag att man behöver vara lyhörd inför varandras behov och signalera när det blir obalans. Ibland orkar man mer och ibland mindre. Jag och min man har provat det mesta genom åren, egna listor med sysslor, städkvartar, ansvarszoner, perioder av städhjälp, matkassar m.m och har ännu inte löst pusslet;-) Men nu är barnen så stora att de kan hjälpa till iallafall:-)
Åh, det der er SÅ gjenkjennelig! I vår har jeg prøvd en ny vri på gjøremålslista, og det er å ikke alltid ta det som brenner mest først. På den måten får jeg gjort “alt det andre” også, som ofte aldri kommer så høyt på lista at det blir gjort og som gjerne er det jeg gleder meg mest til. Det som brenner tas selvsagt også, men om ikke det står om livet – og det gjør det jo ærlig talt sjeldent – så får det vente litt. I sum har jeg faktisk fått gjort mer 😅