Axlarna sjunker med en decimeter direkt jag kliver in i farmors hus. Eller egentligen Àr det ju tjugofem Är sedan det var min farmors hus. DÀrefter har det varit min farbrors hus och nu mina kusiners. Men som tur Àr fÄr vi komma hit och hÀlsa pÄ ÀndÄ. Det bÀsta Àr att komma nÀr mina Àldre slÀktingar Àr hÀr. NÀr det lyser i köket och elementen Àr varma och skafferiet fyllt med mat.

NÀr vi kom pÄ onsdagkvÀllen efter en regnruskig resa kalasade vi pÄ varmkorv och uppvÀrmd pizza i det hemtrevliga köket.

Blir sÄ glad av alla fÀrger och mönster.

Syns kanske vem jag inspirerats av i mitt eget hem?

Jag gick runt och suckade av vĂ€lbehag. Äntligen hĂ€r igen!

Till kvÀllsfika sedan Ät vi bullar, smörgÄsar och drack te framför teven. Och allt var nÀstan precis som nÀr jag var liten och kÀndes lika tryggt och hemtrevligt.

PÄ kvÀllen bÀddade jag Ät mig sjÀlv i bÀddsoffan pÄ övervÄningen.

I rummet bredvid sov pojkarna i dubbelsÀngen och hÀrjade och busade. Inte förrÀn efter tjugotredje tillsÀgelsen stillade de sig och somnade. Och jag sov sÄ gott som jag alltid gör hÀr. Helt medvetslös.

Jag var fruktansvÀrt morgonpigg som liten och ville gÀrna vakna vid fem. Turligt nog var Àven min farmor Beda morgonpigg. SÄ om jag tassade ner i köket fick jag sitta dÀr med henne och Àta frukost hur tidigt som helst. Alltid kakor och bullar. Och traditionerna hÀnger kvar. Morfar hade dukat fram bullar, te och kaffe till pojkarnas frukost.

Sedan ville de pröva farbror Larssons hattsamling. Finns en del att tillgÄ!

Och efter bullfrukosten kommer den riktiga frukosten. Den med fil och smörgÄsar och sÄnt. Det Àr tvÄ helt olika frukostar och ska pÄ inget sÀtt heller blandas ihop med lunchen som kommer senare och gÀrna bestÄr av varm mat.

Efter vi Àtit Äkte vi och satte blommor pÄ farmor och farfars grav.

Sedan gjorde vi en sightseeing i byarna. Bland annat Äkte vi till min farfar Bertils barndomshem och spanade pÄ det gamla övergivna ödehuset. Barnen beslutade att de ska bo hÀr nÀr de blir stora. SjÀlvförsörjande mitt ute i skogen.

PÄ eftermiddagen tog vi kikaren med oss och gick ned till trÀsket

Och spanade pÄ sjöfÄglar.

Och lekte pÄ skolgÄrden. Att leka pÄ andras skolgÄrdar Àr ett sÀrskilt nöje. GrÀset Àr grönare.

Farmors fina lilla hus! SÄ unikt och eget tack vare fÀrgstarka personligheter och dÄlig ekonomi som förhindrat att saker renoverats och moderniserats och blivit opersonligt och trist.

PÄ kvÀllen tog jag med mig pojkarna upp i berget för att spana pÄ utsikten.

Hatt och kikare. VÄren har inte kommit sÄ lÄngt uppe i Lappland.

HÀr blev vi sittande en lÄng stund. Höga höjder gör nÄgot med kroppen. Man blir bÄde andÀktig och liksom lite speedad pÄ samma gÄng.

SĂ„ fint att vara med mina storpojkar och filosofera.

Sedan traskade vi hem genom skogen och lekte hela vÀgen.

Ända tills vi kom till huset och gick in och Ă„t kvĂ€llsfika.

Morgonen dĂ€rpĂ„ packade vi ihop och drog Ă€nnu lĂ€ngre norrut, till vĂ„r sommarstuga. Alltid pirrigt att öppna huset efter vintern och hoppas att inget frusit sönder eller blivit förstört. Som tur var sĂ„g allt fint ut! Barnen drog direkt till sin kompis och jag satte igĂ„ng med ett mysigt projekt – nĂ€mligen att stĂ€da och organisera tvĂ€ttstugan

Sedan gick jag en svÀng runt gÄrden. Vintern far hÄrt fram med allt levande.

Och vÄrfloden var sÄ hög att vÀgen förvandlats till en strand.

Jag stekte enorma mÀngder smÄplÀttar till middag.

Och tvÀttade lakan och hÀngde pÄ tork i vinden.

Tre fina dagar fick vi dĂ€r – och den sista dagen var det tjugo grader varmt samtidigt som isen precis rivit pĂ„ sjön. VĂ„ren Ă€r vĂ€ldigt, vĂ€ldigt kort hĂ€r. I stort sett obefintlig faktiskt.

PÄ hemvÀgen stannade vi till hos farmor igen och dÀr hade pappa gjort renskav och potatismos sÄ att vi fick i oss lite middag för den lÄnga fÀrden.

Barnen lekte av sig i trÀdgÄrden för att orka sitta stilla i bilen sista biten.

Och jag fascinerades över att allting inom loppet av tvÄ dygn hade slagit ut sÄ fint! VÀldigt peppad pÄ att komma hem till VÀsterbotten och inspektera vÄrens framsteg pÄ gÄrden.