På gymmet där det varit proppfullt sedan i januari börjar det glesas ut alltmer. Det är nyårslöftena som gett upp, en efter en. Samma fenomen varje år rapporterar de som driver gymkedjor: en tillfällig topp vid det nya året, sedan tillbaka till ungefär samma nivåer som innan.
Själv lunkar jag på med träningen. Försöker få till mina två styrkepass i veckan och två konditionspass på skidor. Det har gått helt okej efter jul, förutom när jag varit sjuk. Men den här tiden på året är jag också mer träningsmotiverad än någonsin. Det blir ljusare, varmare och lättare att ta sig ut. Och jag vet att längdskidesäsongen bara pågår någon månad till här i Västerbotten så jag försöker fånga varje chans. Därutöver försöker jag få ihop ordentligt med steg – 70 000 i veckan. Det innebär i min stillasittande vardag att ta en promenad på 60-90 minuter per dag för att det ska uppnås. Innan hälsoåret 2020 – när jag var som mest inaktiv – satsade jag på att gå en sådan promenad i veckan. Så jämfört med det så är jag otroligt duktig!
Det svåraste med hälsan är dock kosten och att hitta en bra balans i vad jag äter. Att inte frossa överdrivet på helgerna men heller inte äta för lite under veckorna. Mitt problem är nästan alltid att jag äter för lite under dagarna vilket gör mig jättehungrig på kvällarna vilket i sin tur gör det svårt att hålla sig från allt som är gott och onyttigt. Samtidigt är jag otroligt stillasittande under mina arbetsdagar vilket gör att jag inte förbränner särskilt mycket. Det är mer huvudet än kroppen som skriker efter något att tugga på. Och då försöker jag ge mig själv bra mellanmål. En banan doppad i jordnötssmör, ett grönt äpple och en näve sötmandlar. Eller bara en torkad osvavlad aprikos till kaffet när jag känner mig riktigt sockersugen.
Min inställning till träning och mat är lugn, tråkig och förståndig. Inga snabba lösningar. Inga nya, tillfälliga rutiner som kommer att bli omöjliga att hålla. Det som gör skillnad på lång sikt är att orka nöta på. Fortsätta göra små, bra val i sin vardag. År efter år. Inte fantisera om när jag är “framme” och inte behöver tänka på det längre. Utan tvärtom acceptera om att jag kommer behöva tänka på detta livet ut, eftersom träning är så viktigt för hälsan och utbudet av mat alltid kommer locka mig att äta för mycket.
Hälsoresan 2024 är inte så kul och energisk. Mer klok, förståndig och tråkig. Helt i sin ordning med andra ord.
26 svar
Mye protein, og mindre karbohydrater, til hvert måltid fjerner alle sugar cravings hos meg! Det er ikke til å tro, men jeg spiser ikke sukker lenger, og savner det heller ikke.
Finns väl inget som är så värt att investera i som just träning, speciellt när vi blir äldre. Tycker du gör helt rätt som är lugn, tråkig och förståndig. Är likadan själv och skulle även lägga till “totalt fantasilös” och “jättefyrkantig” när det kommer till kostdelen…
Jag bad min pt göra tre helkroppspass som jag döpt till måndag, onsdag och fredag. Då vet jag alltid vad jag ska göra, jag får lite variation i övningarna så jag inte tröttnar och det känns som om jag alltid kan hålla på med detta.
Fast konstigt nog känns det som att det alltid är måndag på gymmet :O
Ja, det tar tid, segt och tråkigt. Men som sagt, man skall ju fortsätta med det här tills man dör. 2022 fick jag ordning på sömnen, 2023 träningen. Temat för 2024 är skärmtid, det har börjat ok, men kommer nog behöva resten av året för att få det att fungera. 2025 hoppas jag på att få ätrutinerna i skick. Lååångsamt går det men det tar tid att få nya vanor att sitta, att hitta en nivå som passar en själv. Oftast sätter man ribban för högt i början. Men just nu går det åt rätt håll! 💪
Vilket fint och klokt tankesätt! Att låta en förändring ta ett helt år. Den snor jag! 🙂
Jag rekommenderar kakaodadlar eller lakritsdadlar att äta när sötsuget sätter in. Smakar som godis!
Det ÄR godis. Sockerbomb som sockerbomb.
Fast det är skillnad på kolhydrater och kolhydrater.
Kanske det, men min kropp mår bättre av dadlarna och kräver inte lika mycket som om det skulle varit choklad eller kemiskt framställt godis med äckliga färgämnen. 🙂
Jag tränar inte men jag cyklar till jobbet (2km en väg) med elcykel så ofta som möjligt och jag gillar att promenera och får nog till 1-3 promenader i veckan. Borde nog installera en stegräknarapp igen. Vilken kan, du Clara, eller ni som läser här rekommendera?
Kosten: Äter vegetariskt till lunch minst 5 dagar i veckan, ofta något vegetariskt nåt mål på helgen också. Hade velat äta ännu mer vegetariskt faktiskt. Är inte så sötsugen men tar en ruta mörk choklad ibland, typ. Nån kaka på helgen och liten skål med glass till fredagsmys.
Jamen precis så!
Det handlar om vilka rutiner man har, vad man gör för det mesta och inte bara enstaka gång.
För mej är det fjärde året in med ordentlig mat som ger kroppen bränsle men ändå är njutningsfullt, träning som jag känner jag kan knyta mig an till och inte bara tillfälligt spotta med samt tillräckligt sömn.
Ingen sker inom en vecka. Inte ens en månad. Men när man värdesätter känslan av en välgjord träning och fiffig mat samt tillräckligt vila ser man resultat om tre månader, sex månader, ett år. Och så tusan får man motivation att fortsätta.
Om jag bara vetat hur viktigt det är att värdesätta känslan. Inte utseende och inte ens de ökade tyngderna på skivstången. Då skulle jag ha gjort det så mycket tidigare i mitt liv.
🤗
Är en sån som knatar på ute även i snålblåst och slask den 23 december (nån typ av löpning menar jag) men den här vintern har jag varit så förbaskat sjuk hela tiden känns det som. Nu kom
Vårsolen, bara vägar och INFLUENSA. Igen! Känns som om jag tappat mycket. Brukar annars vara sjukt nöjd med att inte behöva börja om på våren utan snarare kunna skörda frukterna av mitt hoppande mellan isfläckarna, så inte i vår. Buhu.
Det är inte bara när vi rör på oss som vi förbränner, utan det gör vi bara genom att finnas till. Vi behöver mer energi än vi tror för hålla igång alla kroppens organ. Och har man ett stilla sittande jobb eller studerar går mycket energi till hjärnan 😊
Ja, Åsa! Otroligt viktigt och något som dessvärre sällan kommer fram i olika kaloriräknar-tabeller!
Apropå stegräkningen var du lika duktig 2020, men dina förutsättningar var annorlunda. En betydligt mindre självgående barnkull innebar nog att du tog många steg du aldrig mätte de åren.
Kost alltså, helt ärligt så kommer jag alltid vilja äta mer och fel, jämfört med vad kroppen behöver. Och troligen alltid vilja gå ner i vikt, ibland bara lite, just nu gärna 10 kg eller så (som jag gått upp sedan pandemin). Jag vet att träning är bra men ska kilon bort och skillnad synas så är det i stort sett bara vad jag stoppar i mig som spelar roll.
Själv tar jag en chokladbit till, har gått upp säkert fem kilo senaste året på grund av för mycket stillasittande och choklad men det får eventuellt bli ett projekt för framtiden eller så förlikar jag mig med att jag inte längre ses som en smal person som när jag var ung. Och ärligt så spelar det mig ingen roll. Tycker om att röra på mig om det handlar om promenad eller gruppträning men skulle aldrig få för mig att börja lyfta skrot själv i källaren. Känns viktigast av allt att inte tappa rörlighet och balans. Tror livet blir trist av för mycket måsten och regler så äter det jag känner för, ibland nyttigt och många gånger inte så nyttigt. Smalast och mest vältränad när man dör vinner som regel inte snarare är det de lite rundare pensionärerna de som håller sig friskast och lever längst.
Det är väl det enda som är bra med att ha varit stressutmattad… man måste ju göra nått bra av det… att ha en osviklig vana att gå ca 10000 steg om dagarna. Blir undantag förstås men inte särskilt ofta. Prio nu: STÅ upp o plugga (läsa/skriva)!!! Den vanan hade jag på jobbet o måste få in igen. Bra för hjärtat. Har även haft en sockerfasta nån månad pga behövde komma i en festklänning till en väns födelsedagsfest 😄 haha det GÅR att neka sig själv snarr (godis på ståkkolmska) men nu får jag äta igen, men ska verkligen se till att inte belöna/tröstäta socker som jag gjort hela vintern innan 🙅🏻♀️
Jag har tränat kontinuerligt i över 10 års tid (först gym och gruppträning på Friskis och nu gym och xfit). Går även mycket i vardagen. Slår man ut det har jag nog tränat ca 2 pass i veckan som medel i dessa år (när man tar bort sjukdom och allmän träningsdipp). MEN bara för att jag började träna i vuxen ålder (ungdomen var fasligt orörlig) så har jag så svårt att se mig som en tränande person. Det är något jag behöver påminna mig om? Som att mitt grundtillstånd är lathet. Men är egentligen något av en..mild hurtbulle? Sen finns alltid ett visst mått motstånd inför träning men jag gör det ju ändå. Hjärnan vill ändå inte ställa om. Märkligt
Jag har tvärtom. Jag tränade mycket tills jag var typ 13år och sedan väldigt lite, men lite grann i perioder. Jag ser mig fortfarande som en tränande person fast jag bevisligen inte är det. Mitt grundtillstånd är hurtbulle.
Om människor som inte tränar bara skulle förstå hur underbart det är, hur bra man mår och faktiskt hur mycket smartare (tar bättre beslut, gör mindre fel, kan fokusera bättre) man blir av regelbunden träning. Det är inget skryt, hype eller tävling. Det är vetenskapligt bevisat. Har nu styrke och konditionstränat regelbundet i lite mer än 1 år (före det endast dagliga promenader) och obemärkt fått minskat sötsug, hunger jo absolut, mer hunger än någonsin men jag vill ha mat! Gått upp 1 kg i vikt men vem bryr sig, det är säkert muskler. Jag klarar nattjobb mycket bättre, mindre ångest, bättre självförtroende och tror banne mig att jag ska studera vidare, kommer också att klara det, så länge jag får fortsätta träna. Äntligen får min adhd hjärna vad den behöver. Regelbunden träning är den allra bästa medicinen, också för normal funktionerade hjärnor. Och helt gratis! Läs boken Hjärnstark alla ni som inte tror oss och bli omvända. Och Claras inspiererande blogg är ju lite medskyldig till min frälsning. 😉
Fy vad underbart!!!!! ❤️❤️❤️❤️❤️ så glad för din skull
Fast tråkig… Jag ser en hälsoresa som en del av livet, och att då medvetet låta den vara tråkig är ju att välja ett tråkigt liv? Absolut att roligheten i träning kan gå upp och ner, men jag tror att utgångspunkten behöver vara högre än tråkig 😉
PS. Det är inte enorma skillnader i energiförbrukning mellan en aktiv dag och stillasittande dag. Om du vill ha några tips kring maten Clara, hör av dig 🧡
Hehe! Jag tränar 4 – 5 pass i veckan, går minst 12000 steg om dagen och har inga problem med vikt eller hälsa. MEN! Jag äter choklad varje dag (ingen ”mörk liten ruta” heller), dricker gärna ett glas rött efter middagen och köper croissanter varje helg.
Klok förståndig och tråkig! Det vill jag inspireras till! Jag vill gärna att det ska gå fort och explosivt med resultat av träning och livsstilsförändringar. Just nu tänker jag att jag behöver fokusera på min attityd minst lika mycket som på vilka förändringar jag gör. Låta det ta tid. Vara ödmjuk. Motivera mig själv på ett kärleksfullt sätt när det är kämpigt.
Jag har en autoimmun tarmsjukdom sen många år tillbaka, med skov som kommer och går. Förra hösten la jag om min kost för att prova om jag kunde läka kosten. Nu har jag haft ca 6 månader där jag mått bättre i tarmen än sen innan jag fick min diagnos. I samband med det har jag börjat träna mer regelbundet och märker hur det hjälper mig. Dock är det en stor förändring med kosten. Jag behöver lägga mer tid på att förbereda än förut, jag behöver äta mer desto mer jag tränar så ibland får jag i mig för lite och tappar energi.
Jag kan gå igång på tankar om att se vältränad och smalare ut och vill pusha på med både kost och mer träning. Pusha för snabbare resultat. Men varför? Egentligen ligger min motivation i att jag vill vara snäll mot min kropp, se till så att den mår bra. Vara stark, rörlig, njuta av rörelse, vara avslappnad, gynna min kropp i framtida åldrande och att ha en lugn tarm. Jag vill att det ska kännas bra i kroppen. Jag vill acceptera att det kan ta lång tid att läka och att bygga upp en stark kropp, inifrån och ut.
Jag har också en otroligt oflashig inställning till träning. Den blir bara av, vecka ut och vecka in, år efter år. Tack vare regelbundenheten blir det inga tuffa vägar tillbaka till rutiner. Självklart kan sjukdom tillfälligt göra att det inte blir nån träning, men snabbt tillbaka på banan igen. Cyklar till/från jobbet (13km/dag) ca 3ggr/vecka och tränar 2-3 gånger i veckan, blandad cirkelträning och löpning (på vintern även lite skidor). Inga coola nymodiga träningsprogram utan en bra bas, gör att jag och min kropp pallar med olika typer av aktiviteter när tillfälle bjuds.