Här kommer ett låååångt inlägg med allt som skedde från i torsdags till ikväll. Långt för att det äntligen blivit den tid på året då man gör något, träffar någon, och det dessutom finns ljus att fota i.

Sätt tändstickor för ögonlocken så de orkar hålla sig uppe. För den här läsningen kan ta sin tid!

I torsdags var det nästan olidligt hett. Jag satt i hammocken och gjorde skrivjobb men tog det annars mest lugnt. Vattnade förstås igång rabarbern och gräslöken. Förstod också att någon i hushållet berättat för alla han kände att hans mamma fått en hjärtinfarkt dagen innan. Så då tyckte jag det var bäst att skriva ett blogginlägg om att det INTE hade hänt! Påminde mig om när jag kom hem från Etiopien med orientböld och samma son berättade för alla att jag hade “böldpest”.

The face of böldpest.

Ute i trädgården står mitt ena kamerastativ, redo att användas. Det andra står inomhus. När de är framställda blir startsträckan inte lång till att ta en bild där jag själv är med.

Annars får man begagna sig av speglar.

På fredagsmorgonen åkte jag in och tränade. Så svårt att träna på morgonen dock. Kroppen har inte vaknat och lyckas inte kommunicera med sig själv. För varje set (vanligen tre) blir det dock lättare i takt med att kroppen piggnar till. I vanliga fall är det ju tvärtom – tyngre ju fler repetitioner man gör!

Efter träningen var jag bjuden på lunch hos min kompis Frida i byn!

Så härligt att kliva in i hennes vackra hem

Med alla fina stilleben…

Och sedan bara sätta sig ner och njuta västerbottenpaj och gubbröra.

Och ett stort fång hägg!

Vi hade som vanligt mycket att prata om

Och en hel del poserande att uträtta.

Så lunchen fortsatte hela eftermiddagen.

Men sedan gick jag hem och stötte samtidigt på grannarnas lilla grisflock som var på rymmen. De smiter och drar runt som ett gäng gulliga gangsters. Barnen är förtjusta och springer och klappar dem.

Storpojkarna hade kittat sig i scoutkläder och var ute och studsade studsmatta.

Medan Jakob tränade i chinsräcket, under hotfull himmel.

Ulf hade somnat på kökssoffan med min handväska som huvudkudde. Helt utmattad av hettan.

Sedan skulle barnen iväg! Fullastade inför hajken. Egentligen var det Folkes patrull som skulle ha hajk, men Bertil fick följa med som hjälpledare.

Någon gav dock onda ögat på verandan.

-Jag vill väl också åka på hajk!

-Hejdå med er grispojkar!

Och sedan kom regnet. Hela dagen hade det varit 27 grader varmt, men lagom till hajken kom åskskurarna.

Charlotte och Dahlia svängde förbi för att hämta grispojkarna, som rusade in för att ta skydd. Och sedan tog Jakob med sig Ulf och åkte till farmor i stan för att sova över. Så att Uffe skulle få något roligt han också! Jag blev kvar ensam hemma.

-Stackars mamma som blir själv, sa alla barn medan jag log i mjugg.

När regnet äntligen stillat sig så solade kvällen upp. Då tog jag Essa på en långpromenad. Hade ingen musik eller någonting – gick bara och lyssnade på fågelsången och kände dofterna. Så härligt när ett rejält regn sköljer fram försommaren.

Blev ute i nittio minuter innan jag kom hem med ömma fotsulor och trötta höfter. Bättre sortens fredagsmys. Och fredagsfys.

På lördagsmorgonen steg jag upp och städade nedervåningen. Dammade mattor, dammsög och dammtorkade. Jag håller jag hårt på lördagsstädningen – men lämnade med varm hand kvar övervåningen tills när Jakob skulle komma hem på söndagen.

Sedan skrev jag en lapp till pojkarna och fäste på kylen med en möbeltass. De är hopplösa med sina telefoner. Tittar inte på dem på flera dagar och sedan laddar de ur, utan att de märker något. Men nu behövde jag ju informera om var jag tagit vägen. Skulle nämligen in till stan!

För att träffa Elina och bli bjuden på försenat födelsedagsfika. Hade min blå vintageklänning som jag är så förtjust i! 150 kronor på Myrorna i Göteborg. Fler märken borde göra ringningar som dessa. Så smickrande.

Vi åkte till Smultronstället och kikade på blommor…

och fin keramik.

Vi fikade och pratade

Och jag fick födelsedagspresenter!

Så härligt att sitta i solen och dricka kaffe tillsammans. Vi pratar ju i telefon flera gånger i veckan – men vi har knappt setts i köttet på hela vintern.

När vi tröttnade på trängseln och att träffa främlingar i köttet…

Åkte vi på den nyöppnade och välkurerade vintageaffären Second First på Ålidhem.

Vi provade kläder och kikade på snygga möbler.

Och när vi tröttnat också på det åkte vi till Eljest en sväng. Sedan skjutsade jag hem Elina och körde tillbaka till byn.

Där hade mobilfria-pojkarna till slut lyckats få kontakt med sina vänner. Deras familj flyttade härifrån förra sommaren, men har kvar sin stuga vid sjön. Och nu var det fyra fnittriga pojkar som studsade studsmatta och åt pizza.

Älskar att tjuvlyssna på deras surr medan jag går runt och stökar. Att höra barnen skratta med sina vänner är fasen nästan roligare än att skratta med MINA vänner. Men bara nästan.

Efter maten cyklade de till stugan för att bada, basta och äta s’mores. Och sent på kvällen kom de hem och störtade i säng. Först ett dyngs hajk sedan massa kompislek. Klart man blir trött!

I morse drack jag kaffe i morgonrock i trädgården. Sedan begav vi oss ner till bönhuset i byn.

För den årliga vårgudstjänsten.

En otroligt fin tradition i vårt lilla bönhus!

Charlotte ledde med den äran. Och jag vet inte vad det är med mig dessa dagar – men jag grinar så fort jag går in i i kyrkan eller hör en lovsång. Grinar på ett orimligt rikligt sätt.

-Mamma är det inte pinsamt att gråta så mycket jämt? teaterviskade en av mina pojkar.

Nej. Men nu blev det det.

Vi sjöng med kören också! Börjar bli riktigt duktiga. Otroligt att det bor så många begåvade, säkra stämsångare på en sådan liten geografisk yta.

Efter gudstjänsten var det kyrkkaffe som några av oss intog på gräset framför bönhuset. Så VANSINNIGT gott hembakt fika! Och så mysigt att tränga ner sig barn och gamla och småprata, svettas och bränna axlarna.

Folke var med och sjöng i kören med mig. Alla tre barn har tydligt ärvt musikaliteten även om ingen av dem är så intresserade som jag och Jakob var i samma ålder…

Finklädd i min farmors gamla blus!

Efter kyrkan lekte de vidare med sina stugkompisar.

Och jag donade på i trädgården

Skar stora fång av hägg och placerade ut på alla bord.

Snart kom Uffe och Jakob hem från stan. Först en natt hos farmor och sedan nästa natt hos Jakobs bästa kompis Eric och hans familj.

Lillen var trött så vi låg i hammocken och läste bok. Esau var luden på huden, pm du inte redan visste det.

Så gick vi förbi grisarna med lite morötter och potatis.

De grisade sig som grisar gör och bör.

Till middag blev det mackor, som alltid när jag inte orkar laga något.

Gott bröd, gott pålägg och sedan gör man sin egen smörgås bara!

Allas favoritmat och ingen klagar.

Och jag fick Mors dags-teckningar av barnen och pussar och kramar

Och till efterrätt jordgubbar och vaniljglass med lite olivolja ringlad ovanpå. Alltid så gott!

Det är så fint hemma nu. Solen som smeker huset och får allting att framträda i ny dager.

Uffe ville att jag skulle dokumentera hans kläder så att de också framträder i ny dager. Fast det är 70-tal alltihop!

Säg att din mamma är modebloggare utan att säga att din mamma är modebloggare.

Sedan kastade jag och storpojkarna tennisboll på åkern i en nästan en hel timme. Brännbollssäsong nu – och då vill man ju öva på lyra och sånt. Tänker föreslå att matlaget ska ha ta en match någon helg här snart. Brännboll är en av få sporter jag kan lida.

Jakob tog en Mors dags-bild på oss.

Stolt över att vara matronan i detta hushåll! Jag är född att leda (och bli förledd) av söta pojkar.

Och det var denna helg i bilder det. Hoppas du höll dig vaken!