Nu är det dags för nästa del i Bixias elskola och jag lär mig så mycket ! Jag fick en hel rad kluriga frågor i förra inlägget och nu har Bixia hjälpt mig att besvara några av dem. Fortsätt ställa frågor – en till del av elskolan kommer!

Men först vill jag bara tipsa om att nomineringarna till Bixias Klimathjälte nu är öppet för nomineringar. År 2008 instiftade elbolaget Bixia en miljöfond som stöttar konkreta projekt för att öka den lokalproducerade förnybara elen. Varje år delar de ut ett stipendie där vinnaren får 250 000 kronor som ett stöd och uppmuntran för ett fortsatt inspirerande arbete. Och nu är det alltså dags för en ny nominering! Känner du till någon klimathjälte som förtjänar att uppmärksammas? Eller har du själv en idé, ett projekt eller gör en insats för att påverka klimatet i rätt riktning? Lämna i sådana fall ditt förslag hos Bixia! Den nominerade kan vara en enskild person, ett företag, förening, lärare eller kanske skolklassen som du tycker gör skillnad för klimatet.

Nog om det – nu blir det elskola!

Hur vet jag att jag får förnybar el i mitt vägguttag?

Det kan du tyvärr inte veta eftersom all el blandas i ledningarna. Däremot finns det garantier som visar vilket ursprung elen har, vilket gör att du kan vara säker på att elen du köper är förnybar om det är det som avtalet avser. Men hur funkar det då? Ja, för att en elhandlare, det vill säga ett elhandelsbolag, ska kunna garantera att elen som säljs är förnybar köper de något som kallas för ursprungsgarantier. Ursprungsgarantier köps i sin tur av producenter runt om i Sverige som producerar el från förnybara energikällor.

En megawattimme (MWh) producerad el motsvarar en ursprungsgaranti. Det innebär att en elhandlare som säljer 1 000 MWh el som är märkt med till exempel ”vindkraft” måste köp in 1 000 ursprungsgarantier från en vindkraftsproducent. Så när man har ett elavtal med 100 % förnybar el innebär det att elhandelsbolaget köper in motsvarande andel el som du förbrukar från förnybara energikällor.
Ju mer förnybar el som man väljer att köpa desto mer el från fossila energikällor kan man då ”putta ut” ur systemet. Och ökar efterfrågan så ger det elproducenterna mer incitament till att satsa på ökad produktion från förnybara energikällor.

Vad är spotpris och varför varierar elpriset så mycket?

Spotpris sätts timme för timme på nordiska elbörsen Nord Pool och är enkelt förklarat det pris som elhandelsbolagen köper in elen för. Spotpriset baseras i sin tur på bland annat tillgång och efterfrågan, och ligger till grund för det pris du som elkonsument köper elen för.

Eftersom tillgång och efterfrågan påverkar spotpriset varierar det, timme för timme, och därmed också din elräkning – även om du alltid skulle använda lika mycket el. Men spotpriset påverkas också av faktorer som hur fyllda våra vattenmagasin är, hur mycket det blåser och vad det är för temperatur ute. Säg till exempel att efterfrågan är låg och majoriteten av den tillgängliga elen kommer från vind- och vattenkraft, då blir spotpriset lägre. Är efterfrågan i stället hög och majoriteten av elen kommer från importerad kolkraft, eller andra energislag med högre produktionskostnad, blir spotpriset högre.

Här kan du läsa mer om spotpriset.

Vad består egentligen elpriset av och vad är kostnader som elnätsavgifter, energiskatter och moms?

För att köpa, sälja och transportera el till konsumenter tillkommer kostnader utöver själva elen. Dessutom är fakturan uppdelad på två områden – elnät och elhandel. Elnätsavgifterna berör kostnader för själva nätet, medan elhandel handlar om mängden el ett hushåll förbrukar.

ELNÄT

För att kunna transportera el behövs ledningar, kraftstationer och kablar. Det ansvarar elnätsföretagen för, vilka ingår i ett naturligt monopol. Det innebär att de sätter sina egna priser och att du inte har någon möjlighet att välja vare sig elnätsbolag eller påverka priset. Elnätsfakturan består av fem delar:

• Abonnemangsavgift – kostnaden du betalar för att få tillgång till elnätet.
• Överföringsavgift – det du betalar för transporten av el till ditt hushåll.
• Energiskatt – en fast kostnad som tas ut för varje kWh som du använder.
• Avgifter – nätövervakningsavgift, elberedskapsavgift, elsäkerhetsavgift.
• Moms på abonnemangs- och överföringsavgift.

ELHANDEL

Kostnaden för elhandel består alltid av elpriset, elcertifikatsavgift och moms. Elpriset består i sin tur av Nord Pools spotpris, rörliga kostnader och påslag.

Nord Pools spotpris = Det pris som elhandelsbolagen köper in elen för. Priset sätts på nordiska elbörsen och styrs bland annat av tillgång och efterfrågan.

Rörliga kostnader = De rörliga kostnaderna är direkt kopplade till elhandeln och består av myndighetsavgifter och kostnader som tillkommer i samband med inköp av el. De rörliga kostnaderna varierar från månad till månad och kan bland annat bestå av även elcertifikatsavgift, ursprungsgarantier för 100 % förnybar el, avgifter för balansansvar och handel och avgifter till Svenska kraftnät och Nord Pool.

Påslag = Påslaget lägger elhandelsbolag på för att täcka indirekta kostnader, som till exempel administrations- och systemkostnader. Påslaget består av ett antal ören per kWh.

Elcertifikatsavgift = Avgiften kan särredovisas eller bakas in i påslaget och syftar till att främja den förnybara energiproduktionen och skapar incitament för elproducenter att satsa på förnybar el.

Här kan du läsa mer om vad som ingår i elpriset.

Hur länge kan el lagras? På vilket sätt lagras den och var?

I grunden kan inte el lagras, utan den el som produceras måste konsumeras i samma ögonblick för att inte gå till spillo. Däremot börjar batterier bli alltmer populära för att lagra el, även om det ännu främst är ett sätt för stora industrier att kapa kortvariga effekttoppar eller för att delta på något som kallas för stödtjänstmarknaden.

För att kunna lagra stora mängder el tittar man just nu på att tillverka en ny typ av energibärare med hjälp av el, nämligen vätgas. Att göra det med förnybara kraftkällor är idag väldigt dyrt och förenat med stora energiförluster.

Varför säljer vi el till utlandet? Vi skulle ju kunna använda det egna överskottet till att hålla priserna nere.

Det beror på flera anledningar – som att handeln med el är en fri marknad inom EU, att vårt elnät är sammankopplat med ett större och att vi inte kan lagra el. Dessutom är vi ibland beroende av att importera el.

I och med att handeln med el är en fri marknad inom EU måste elen kunna flyta fritt inom denna marknad, vilket går att jämföra med att du kan köpa till exempel kött från andra länder i matbutiken. Skulle vi inte vara uppkopplade till ett större elnät skulle vi få ett gigantiskt överskott av el i Sverige eftersom det inte går att lagra den i stora mängder. Det skulle i sin tur bidra till ett elpris på 0 öre per kilowattimme (kWh). Vid första anblicken kan det tyckas positivt, men ingen producent i världen skulle kunna tänka sig att producera el till det priset. Det skulle begränsa mängden el och bromsa den gröna omställningen och utbyggnaden av förnybar kraftproduktion.

Slutligen är Sverige ibland beroende av att importera el vid vissa tidpunkter under året. Det vore därför märkligt om vi kunde importera el, utan att exportera el när andra är i behov av den. 

Här kan du läsa mer om Sveriges elmarknad.

Varför har vi 220 volt i uttaget?

Faktum är att Sverige numera har 230 volt i eluttaget, men tittar du på äldre elektriska apparater står det att de är gjorda för 220V. Förändringen beror helt enkelt på EU. När den gemensamma EU-standarden skapades blev det en kompromiss mellan brittiska standarden 240V och övriga Europas standard 220V – nämligen 230V.

Är det en myt att man alltid ska dra ut sladden för den teknik man inte använder. Hur mycket drar en ”tom” sladd egentligen?

Det är faktiskt inte en myt! Däremot handlar det inte om att några större mängder el förbrukas i standby-läge. En TV i standby drar till exempel inte mer än 0,5-3 Watt.  Däremot kan mer krävande enheter som är uppkopplade mot ett nätverk eller som har smarta funktioner förbruka mer el.

Sladdar som inte har något i ”andra änden” drar dock inget förutom de som är anslutna till exempelvis en adapter eller laddare, då kan de fortfarande dra en liten mängd el. Så ja, man kan säga att allt drar el även i standby-läge och när man räknar ihop alla apparater i ett hushåll kan det bli en märkbar energikostnad över tid.

Små förändringar som att dra ur sladden kan bidra till en lite lägre elkostnad, samtidigt som det belastar elnätet lite mindre också. Men för daglig användning är det kanske inte alltid praktiskt att dra ut varje sladd. Att använda smarta strömbrytare eller grenkontakter med strömbrytare kan vara ett bekvämt sätt att stänga av flera enheter samtidigt och minska standby-strömförbrukningen.

Här kan du läsa mer om hur du kan spara el.

Och för dig som vill lära dig mer finns första lektionen i el-skolan här!