”Jag blir så inspirerad av dina barn som lyssnar på ljudbok och ritar. Skulle gärna vilja ha ett inlägg om erat förhållningssätt till skärmtid. Jobbar mycket med det själv med barnen för att istället stimulera kreativ tid”

så skrev läsaren Lina i en kommentar. Och visst kan jag göra det! Vi funderar nämligen väldigt aktivt på skärmar i vår familj.

Så här ser våra regler ut: Storbarnen (13, 9 år) har 90 minuters skärmtid om dagen på sina datorer. De har utöver det fri skärmtid på mobiltelefonerna – dock enbart för att kunna svara på sms, ringa och lyssna på ljudbok. Mina barn har INTE tiktok, instagram, snapchat eller youtube installerade på sina mobiltelefoner. Det är ju trettonårsgräns på dessa appar så det har hittills varit väldigt enkelt att förklara varför de inte får ha dem. Men uppriktigt sagt har det heller inte heller varit någon särskild efterfrågan.

De använder vanligen sin skärmtid till att spela spel på datorn (tex Minecraft) och har då i regel Discord igång, där har de kontakt med sina kompisar. De har flera vänner som bor långt borta och att spela och prata samtidigt blir ett sätt att umgås. Ibland använder de också datorerna för att kolla på sina favorityoutubers eller youtubeklipp.

Ulf som är fem år har ingen reglerad skärmtid. Men han kan inte sätta igång teven själv och har för närvarande ingen padda. Så där blir det jag och Jakob som reglerar och gör bedömningen. Oftast får han ha sin skärmtid när pojkarna har sin skärmtid. Och sedan stänger vi av när deras är slut. I skärmtiden är dock inte tevekvällar med familjen inräknad. Den ligger utanför det, som någonting social vi gör tillsammans.

Vi har haft stor hjälp att implementera dessa regler eftersom vår äldsta son är ganska ointresserad av sociala medier och skärmar. Och det har i sin tur satt tonen för hela barnaskaran. Vi har också varit hjälpta av att det i Bertils klass är flera barn som inte ens har smartphones eller får ha egen mobil. Kulturen runtomkring spelar stor roll!

Våra barn har aldrig haft fri tillgång till skärmar, eftersom vi tidigt märkt hur begärligt det är. På datorerna och telefonerna har vi tidsinställt en spärr som automatisk stänger av när tiden är ute. På det sättet slipper vi diskussioner och tjafs om mer skärmtid.

Men egentligen är inte skärm per automatik dåligt. Det dåliga är att skärm konkurrerar ut annat som är bra. Som fri lek, ostörda tankar, skapande, pyssel, fysisk aktivitet och givande samtal.

Frågar jag mina barn så säger de att det är glada över att vi har reglerad skärmtid. Givetvis kan det vara frustrerande just när skärmen stängs av. Men det går fort över! Vi har läst Skärmhjärna av Anders Hansen tillsammans och diskuterar mycket kring dessa frågor. Och vi fokuserar inte så mycket på farorna med skärm – utan på vinsterna av att minska skärmanvändandet. De rör på sig mer, leker mer, är kreativa och får mindre popcornhjärna än andra jämnåriga barn. Någonting som hjälper dem just nu och kommer hjälpa dem i framtiden.

Förra sommaren var barnen helt utan skärmar tre veckor i sträck på sommarlovet (vi var i stugan och skärgården utan tillgång till internet) och när barnen kom hem var de så fridfulla och lekglada att jag aldrig sett något liknande! Det var som att den långa avvänjningen från skärmen fick dem att landa helt. När de kom hem igen satt de helt nöjda i flera dagar och bara byggde lego och småpratade. I år gör vi samma sak igen – fast nu blir det en hel månad utan skärm. Först tre veckor i sommarstugan och sedan en vecka i skärgården.

En annan viktig regel vi har kring barn och skärmar är att vi INTE har skärm när vi har gäster. Om vi har parmiddag med en barnfamilj så får mina söner absolut inte sitta och ha skärmtid under kvällen. Vill barnen gemensamt med gästande barn göra något på skärmarna så är det okej. Men bara så länge vår skärmtid räcker. Jag tycker att det är så konstigt när man kommer hem till en barnfamilj och deras barn istället för att umgås och socialisera med ens egna barn sitter och skrollar i sina mobiltelefoner. Kanske låter jag som en moralkärring nu, men det skulle mina barn aldrig få. Snacka om antisocialt beteende!

Min bästis som är barnpsykolog har också gett mig det bästa rekommendationen efter att ha träffat hundratals barn genom åren: Reglera skärmtiden noga, för det är den enda valuta du som förälder har att förhandla med i dagens samhälle! Ingenting är lika belönande för barnen. Inte ens godis. Belöningen i utökad skärmtid är en väldigt bra motivation för att få barn att göra andra viktiga saker. Slösa inte bort den!

Jag är helt övertygad om att det här fria skärmanvändandet kommer vara en parantes i historien, när vi börjar märka hur det förstör våra barns hjärnor. Hur de inte längre kan koncentrera sig i skolan, hur popcornhjärnan hoppar från uppgift till uppgift och hur deras motorik försämras. Men också med tanke på allt vidrigt de exponeras för. Senaste tiden har det rapporterats mycket om vad som kan dyka på i barnens flöde på tiktok. Ett klipp på någon som skjuter sig själv i huvudet eller utsätts för våldsamma övergrepp. Grovt sexuellt innehåll, djurplågeri och hemska krigsbilder. Sånt som inga barn ska utsättas för. Och det är vårt ansvar som vuxna att reglera detta.

Slutligen tycker jag att det är viktigt att poängtera att det här inte är någon lätt fråga. Det är jättesvårt som förälder att navigera i ett skärmgalet samhälle! Men vi måste göra vad vi kan. Och om man vill att ens barn ska släppa skärmarna så behövs både reglering och aktivering. Dra med barnen ut, sätt på en ljudbok och ta fram målargrejerna. Spela kort, läs högt eller kasta boll med barnen. Vi vuxna måste föregå med det goda exemplet.